IMPLANTAT & TEKNIK. Enligt WEF finns rationella och etiska skäl att överväga att mikrochippa barn. World Economic Forum hävdade nyligen att så kallad förstärkt verklighet ”har förmågan att förändra samhället och enskilda liv”.
Text: Michael Nevradakis, Ph.D., en oberoende journalist och forskare från Athen, Grekland | Översättning: Torbjörn Sassersson | Källa: The Defender
Det världsekonomiska forumet (WEF) skriver i en artikel att ”implantatteknik kan bli normen i framtiden” och att den nu går igenom samma utveckling som bärbara enheter. Artikelns författare, Kathleen Philips, anser att det finns ”övertygande” argument för att mikrochippa barn och vuxna.
Till exempel kan implantatteknik ersätta den roll som ätbara läkemedel har. Tekniken kan hjälpa dyslektiska barn eller kan suga upp matallergener eller behandla sjukdomar som Covid-19, enligt Philips.
De potentiella fördelarna med dessa ”fantastiska tekniker”, sa Philips, är oändliga och endast begränsade av ”etiska argument” snarare än ”vetenskaplig kapacitet”.
Philips är vice VD för forskning och utveckling för IMEC, ett belgiskt företag som uppges vara ”ett världsledande forsknings- och utvecklingscentrumet inom nanoelektronik och digital elektronik”.
Enligt WEF har Philips artikel avsiktligt framställts på ett felaktigt sätt på webbplatser som sprider påstådd falsk information och tillägger att en felaktig representation av hennes artikel minskar möjligheten för öppna konversationer.
Implanterbara teknologier ger ”superkrafter” till barn
Enligt Philips förväntar sig många barn att de kan utveckla superkrafter själva och hon syftar då på att barn-TV ofta handlar om superkrafter.
Hon hävdar att implantatteknik har potentialen att leverera ”superkrafter” till barn. ”Teknik har alltid haft potential att förändra samhället och förbättra våra dagliga och professionella liv” och förstärkningstekniken är inget undantag.
Philips avfärdar argument om att sådana förväntningar är ”ouppnåeliga”. Hon skriver att vi redan tar de första stegen mot ett teknikförstärkt samhälle, med hänvisning till tränings-appar på smartphones som en del av en utveckling från hälsovård till vård.
En sådan ”välård” (well care) handlar enligt Philips ”inte bara om att lösa en funktionsnedsättning längre”, utan om ”teknik som stöder dig och förbättrar din övergripande livskvalitet”.
Philips argument återspeglar liknande påståenden som nyligen gjorts av stora tekniska företag som Apple när de beskriver de påstådda fördelarna med sina egna hälsoprodukter och appar (se artikeln i The Defender).
Hur definierar Philips ”augmentation”?
”Augmentation kan definieras som en förlängning av olika rehabiliteringslösningar där tekniska hjälpmedel som glasögon, cochlea-implantat eller proteser är utformade för att återställa en förlorad eller nedsatt funktion.” – Philips
Kathleen Philips argumenterar att en helt frisk individ också kan använda sådan förstärkningsteknik för att öka sin individuella kapacitet. Hon nämner nattglasögon, exoskelett och hjärn-dator-gränssnitt.
Augmentations-teknologi ”kommer att hjälpa i alla skeden av livet, barn i en inlärningsmiljö, professionella på jobbet och ambitiösa pensionärer”, hävdar hon.
Inte bara kommer tekniken att mikrochippa barn att ”bli mer integrerad med kroppen i form av implantat”, enligt Philips ”den kommer också att integreras sömlöst med miljön” som ”sensorer i en stol”.
Tekniken är helt enkelt en del av ”en naturlig utveckling som wearables [bärbar teknologi] en gång genomgick”, sa Philips och hävdade att ”hörapparater eller glasögon inte längre bär ett stigma” utan är ”accessoarer som till och med anses vara ett modeplagg”. På samma sätt, hävdar Philips, ”kommer implantat att utvecklas till en handelsvara”.
Att skaffa ett implantat är mer invasivt än att plocka upp ett par glasögon, medgav Philips men tillade: ”i allmänhet kommer implantat att vara kopplade till medicinska tillstånd”, vilket tyder på att implantat först kommer att bli vanligt förekommande hos människor som lider av särskilda åkommor.
Efter detta säger Philips: ”I vilken utsträckning en viss enhet blir vanlig kommer att bero på teknikens funktionalitet och hur långt den är integrerad i din kropp och din dagliga livstil”.
Till exempel kan implantattekniker inkludera halsband som ”suger upp Covid-19 eller livsmedelsallergener”, för vilka ”det [visserligen] inte finns någon omedelbar anledning att implantera detta extra sinne i din kropp”, medan ”en dödlig jordnötsallergi kan motivera en mer permanent lösning”.
Hon föreslog också att ”hjärnimplantat tar oss ett steg längre” genom att tillåta oss att ”ansluta rakt in i kroppens operativsystem”, och hävdar att sådan teknik redan används för att ”lindra symtom på epilepsi, Parkinsons sjukdom eller depression”.
”De flesta [även om inte alla] applikationer kommer att förbli baserade på medicinsk nödvändighet snarare än ett tankeläsningsverktyg”, uppger hon och ”hjärnimplantat kanske inte är förstahandsvalet i vårt augmenterade samhälle”.
Som ett exempel på ”medicinsk nödvändighet” noterar Philips att ”elektrisk stimulering av vagusnerven, en slags motorväg som har sitt ursprung i hjärnan, ryktas vara en mirakelterapi för behandlingsresistent depression”.
”Solida, rationella skäl” att ”implantera ett spårningschip i ditt barn”
För Philips är det bara ”etiska argument” som kan begränsa intrånget av implanterbar teknik i våra dagliga liv – och kroppar.
Hon ställer frågan: ”skulle du gå runt med ett chip i huvudet?” och hävdar att chips inte är annorlunda än en ”hörapparater eller pulsmätare” eller ”smarta glasögon, telefoner, armband och liknande”.
Det är enligt henne troligt att implantat kommer att följa en ”liknande utveckling” inom hälsoområdet, och att detta ”potentiellt” kan vara fallet även inom utbildning och yrkesvärlden.
Hon ställde en annan hypotetisk fråga: ”ska du implantera ett spårningschip i ditt barn?” och svarar ”att det finns solida, rationella skäl för det, som till exempel säkerhet”.
Som svar på farhågor om att detta kan gå för långt tog Philips upp frågan om säkerhet och citerade exemplet med pacemakern som bars av den tidigare amerikanska vicepresident Dick Cheney, som uppenbarligen modifierades för att förhindra hackning.
Philips ber också läsarna av hennes artikel att tänka på ”alla läkemedel du tar utan att ifrågasätta dessa” och argumenterade ”vi glömmer ofta att dessa droger är relaterade till amfetaminer” som redan ”påverkar våra hjärnor”.
Med hänvisning specifikt till barn hävdar Philips att dyslexibarn kan ges ”nya möjligheter genom implantat som översätts i realtid”, samtidigt som han erkänner att ”dyslexi är en personlig egenskap” som vi som samhälle måste avgöra om vi vill ändra eller inte.
Philips exempel på att potentiellt använda chips för att behandla dyslexi hos barn har en viss likhet med påståenden som gjordes i en video (nedan) som producerades 2018 av WEF, som främjar ansiktsigenkänningsteknik som används i vissa kinesiska klassrum för att ”kontrollera om eleverna är uppmärksamma”.
Tekniken att mikrochippa barn var också föremål för en artikel i Mashable från 2018, som beskrev tekniken som att den har förmågan ”att mäta elevernas uttryck, inklusive ilska, irritation, överraskning och naturligtvis lycka”, och tillade att den kan varna lärare ”när en elevens ouppmärksamma beteende når ett visst värde”.
En kinesisk utbildningstjänsteman citerades i Mashable-berättelsen som hävdar att ”systemet är tillräckligt avancerat för att fånga de subtila ansiktsuttrycken [hos elever] i klassen”, och tillade att ”det här är ett mycket effektivt sätt att kontrollera klassnärvaro”.
Kommentarerna på WEF:s Facebook-sida, där videon lades upp, var överväldigande negativa till att mikrochippa barn och vuxna
En kommentar löd, ”låter mer som ett fängelse för mig … Big Brother som alltid tittar på dig i varje detalj, verkar mer som att ha bevis för straff eller tillrättavisning”.
Användningen av ansiktsigenkänningsteknik i klassrum rapporterades 2019 på BBC ska ha ”hävts” av kinesiska myndigheter. Det verkar dock fortfarande vara i bruk på någon nivå, som att göra betalningar, vilket nyligen föranlett en motreaktion från vissa föräldrar som hävdar integritetsproblem.
Läs mer i NewsVoice: Digital diktatur – Kinas digitala sociala poängsystem bestraffar redan miljontals medborgare
Kathleen Philips erkände att tekniken väcker vissa etiska farhågor, men rollen som etisk vakthund kan och bör spelas av ”övergripande eller oberoende institutioner”, som kan ”vägleda beslutsfattare och forskare i det utökade (augmenterade) samhället om vad som ska göras och inte göras samt hjälpa till att bygga den etiska ramen för samhälleliga aspekter av augmenterad reality-teknik”.
Nya initiativ från Europarådet och den nederländska regeringens Rathenau-institut citerades som exempel på ”övergripande eller oberoende institutioner”.
Implanterbara teknologier är en del av WEF:s bredare marknadsföring av artificiell teknologi
Kathleen Philips artikel är en i raden av artiklar som nyligen dykt upp på WEF:s webbplats, artiklar som främjar användningen av förstärkt verklighet, virtuell verklighet (VR) och artificiell intelligens (AI) i många aspekter av samhället, inklusive barns utbildning.
Som rapporterades av The Defender i maj hyllade WEF, efter sitt årliga toppmöte i Davos (Schweiz) fördelarna med VR och AI i klassrummet och gick så långt som att entusiastiskt antyda att det så småningom kan ersätta fysiska skolor helt och hållet.
Andra färska artiklar som presenteras på WEF:s webbplats främjar ett Metaverse som en slags sammanslagning mellan din fysiska och ”digitala” kropp, och den roll AI kan spela för att hejda spridningen av så kallad ”desinformation” och ”konspirationsteorier” på internet.
Text: Michael Nevradakis, Ph.D., en oberoende journalist och forskare från Athen, Grekland | Översättning: Torbjörn Sassersson | Källa: The Defender
