Christian Pavón (
Pedofiler och internet är en kombination som är förödande. Innan internet var pedofiler också självfallet ett problem, men då hade de mycket svårare att nätverka med varandra och skapa plattformar för att diskutera, hitta offer och planera sina perversioner.
Sajter som Dumpen.se ägnar en stor tid åt att sätta åt förbrytare och när man följer Dumpens arbete så ser man en rätt obehaglig genomgående trend, nämligen att förbrytare allt som oftast inte åker dit och att anmälningar ofta läggs på hög.
Beror detta enbart på dåliga prioriteringar av rättsväsendet eller finns det en djupare mekanik inblandad?
För lite mindre än en månad sedan lyckades Dumpen fånga en polis med att försöka söka minderåriga för sex. Polisen gick under smeknamnet ”Avrunkaren” på en homosexuell dejtingsajt.
Polisen ifråga försökte stämma träff med vad han trodde var en 14-årig pojke och skickade bland annat bild på sitt kön. När Dumpen konfronterade honom flydde han.
Vid nästan exakt samma tid lyckades även Dumpen haffa en fd polis som försökte söka kontakt med vad han trodde var ett barn för att få till ett sexuellt möte. Ex-polisen blev våldsam och började veva emot Patrik Sjöberg vilket gick lite så där då han är över 70 år och Patrik är en fd elitidrottare.
Jörgen Lendahl Petterson är ytterligare en polis som åkt dit för grov barnporr. Övergreppen som denne man hade på sin dator klassas som synnerligen grova övergrepp och när vi jurister använder den terminologin åsyftas det grovt sadistiska övergrepp på barn.
Trots att dessa var synnerligen grova fick Jörgen enbart ett fängelsestraff på 8 månader, en påföljd som är ovanligt låg för att ha innehaft sådant komprometterande material.
Dumpen var även med vid rättegången, en rättegång där den tilltalade (dvs den anklagade) inte ens var tvungen att delta fysiskt. Så här skriver även Dumpens medgrundare Sara Nilsson om hur myndigheter hjälpt Jörgen att ”flyga under radarn”:
”Jörgen har enligt honom själv sysslat med barnpornografi i över tio år och åkte fast 2020 och har fått hjälp av psykolog i nåt halvår och nu vill han få oss att tro att han inte är farlig längre. Han har tagit ett nytt efternamn och har fått skyddad identitet.
Han har även bytt bostadsort och på frågan vart, svarade han bara inga kommentarer! Han får alltså hjälp av myndigheterna att flyga under radarn.”
2015 dömdes en åklagare för våldtäkt av barn. Straffet blev rätt högt för den straffsats vi har i Sverige, men det sänktes ändå i Hovrätten från det ursprungliga straffet.
Sist men inte minst bör vi inte glömma den fd toppolisen Göran Lindberg även känd under epitetet ”Kapten Klänning” som blev dömd till 6 års fängelse för flera fall av sexuellt utnyttjande av barn.
Fallen är många. Är detta problem systematiskt eller handlar det enbart om enskilda fall? En sak man bör ta i beaktande när man läser på Dumpen.se om offers och anhörigas vittnesmål är att väldigt många personers anmälningar blivit nedlagda på grund av ”brist på bevis” trots att det i många fall funnits bevis i form av meddelanden och foton som skickats till minderåriga.
Etablissemanget och rättsväsendet har visat en väldigt stor förståelse för de uthängda personerna och betydligt mindre förståelse för offren. Till exempel visar debatten ”Pedofiljägarna och Pressetiken” på Publicistklubbens pod att etablissemanget är betydligt mer intresserade av vad som händer med en uthängd pedofil än huruvida offret traumatiseras av deras övergrepp.
I intervjun som programledaren Anna Hedenmo genomförde med Patrik Sjöberg i programmet ”Min sanning” ser vi också samma mekanik där barnen blir underordnade och förövarnas väl och ve tycks viktigare.
Som exempel drar Anna Hedenmo upp fallet när en man tog livet av sig till följd av en uthängning på Dumpen, men återigen saknas perspektivet på barnen nästan helt och hur barnen mår av övergreppen tycks underordnade av hur gärningsmännen mår av att bli uthängda.
Jag är inte ute efter i och med denna artikel att smutskasta alla inom rättsväsende, media eller etablissemanget överlag. Jag tror att det finns många bra personer där också som vill värna barnen, men det finns också väldigt många som är likgiltiga inför detta och som till och med tycks vilja skydda pedofiler.
När man ser hur många av dessa fall som det finns och hur många utredningar om sex med barn som läggs ned blir det svårt att inte dra paralleller. Vi måste kräva en djupgående granskning av svenskt etablissemang så att vi kan rensa ut pedofilförsvararna inom dessa myndigheter. Detta är absolut nödvändigt.
Källor
- Dumpen.se: Polisgäddan (Napp #208) Malmö
- Dumpen.se: Våldsam expolis ville se om han klickar med barn (Napp #210) Stockholm
- Aftonbladet: Sänkt straff för Gävleåklagare
- Dumpen.se: Barnpornografi-polisen som ansåg sig vara ofarlig efter ett halvår hos psykolog
- SVT Play: Min sanning med Patrik Sjöberg
- Publicistklubben: ”Pedofiljägarna och Pressetiken”
Relaterat
