Andi Olluri: Få tillbaka din hälsa i industrins missbrukarsamhälle fyllt av fuskmat

Under de senaste tre åren, har hela världen härjats av covidpandemin, som krävt otaliga liv. Sedan början av denna var det väl förstått, att den överväldigande majoriteten av de som smittades allvarligt, eller dog, i stort sett alltid led av underliggande riskfaktorer (främst fetma) och nedsatt immunitet, orsakade av den allestädes närvarande och toxiska västerländska dieten.

Text: Andi Olluri, som skrev boken “Bortom Ukraina: Svensk ideologi och propaganda i det nya kalla kriget”. Läs fler artiklar av författaren

Inte desto mindre, valde ingen befolkning att ta några systematiska steg mot att sänka intaget animaliska och ultraprocessade livsmedel. Snarare skedde motsatsen, vilket visat bland annat det mäktiga järngrepp matmissbruk och medicinsk propaganda har om allmänheten.

Katastrofen av den globala snabbmatkulturen har producerat ett klimat av sjukdom och lidande, och dess sanna ansikte visade sig av endast en mild patogen, och omfattar numera alla aspekter av våra liv.

Cykeln av död och sjukdom kommer inte lösas genom en “reform” av sjukvårdssystemet, och kommer fortsätta manifestera sig om och om igen, tills den generella populationen fullständigt uppskattar detta dramatiska faktum.

Ett totalt missbrukarsamhälle

Överviktspandemin, orsakad av den västerländska dieten, är global och i stort sett universell bland utvecklade samhällen, jämte massiva mängder självförvållad kronisk sjukdom.

Sjukdomsskapande fet och sockrig fuskmat (fake-mat) är nu en stapelvara i utvecklade länder, och naturligt nog följt av det faktum att “Utgifterna för marknadsföring av till och med tobaksindustrin bleknar i jämförelse med matindustrin”.(1)

En studie som publicerades när Covid-19 bröt ut, noterade att “pandemin av överfetma” – det vill säga, folk med överflödig fetma tillräcklig för att fördärva hälsa och immunitet – omfattar fler än endast 66% av den västerländska populationen.

“Uppskattningen av den globala pandemin av överfetmas omfattning till 62-76% är förmodligen en markant underskattning”, och inkluderar dessutom nästan hälften av alla “smala personer” med ett BMI under 25, eftersom “BMI inte beaktar den totala fetmans distribution, i synnerhet bukfetma runt hjärtat, levern och njurarna, vilket är mer patologiskt än generell obesitas” (BMI >30).

I en del industrialiserade länder kan nivån av överfeta personer atlltså utgöra 91% av befolkningen.(2)

Det är sedan länge bortom diskussion att villkoren för långvarig hälsa och friheten från kroniska sjukdomar samt infektionssjukdomar, är en näringspackad diet av oraffinerade växter, och att helt sluta äta animaliska produkter och raffinerad skräpmat (inklusive allt salt, oljor, raffinerade kolhydrater etc.).

För att välja endast några högkvalitativa studier på måfå: en metaanalys från 2020, innefattande 81 studier som studerade 4,3 miljoner personer, noterade att intag av oraffinerade frukter och grönsaker var obönhörligen associerat med lägre risk för dödsfall från kroniska sjukdomar i dos-respons.

“Allra mest anmärkningsvärt”, sammanfattade studien, var att “av alla  grönsakskategorier, reducerade varje enstaka portion bladgrönsaker risken för hjärt och kärlsjukdomar, stroke, och dödsfall från hjärt- och kärlsjukdomar med 12-18%. Det fanns en beständig och linjär dos-respons”, såsom förväntat.(3)

En studie publicerad i februari 2023, som följde fler än 100 000 patienter i över 36 år, nådde samma självklarar slutsats. Varje ökad portion växter, och reducerad mängd animaliska och ultraraffinerade livsmedel, är “konsekvent associerat med lägre risk för total, och specifik, mortalitet” från kroniska sjukdomar.

Och så ser det ut, i varje högkvalitativ interventions- och epidemiologisk studie. I stort sett ingen kontrovers råder inom den vetenskapliga litteraturen, olikt sociala media, industripropaganda och “populärvetenskap”.(4)

Den avgörande faktorn för att nå långvarig hälsa och skydd från kroniska sjukdomar är genom att äta stora mängder naturliga växter, rika på fytokemikalier och antioxidanter, vilka skyddar oss från kronisk inflammation, patologi och sjukdom.(5)

Låt oss återgå till de sorgliga omständigheterna av verkligheten, däremot. Den industrialiserade världen är absolut mättad med ultraprocessad fuskmat och animaliska produkter, och nästan fullständigt renons på näringspackade anti-cancer vegetabilier. Med andra ord, riktig mat.

Läs även: Andi Olluri: Bota Alzheimers sjukdom – Mirakelkurer eller hjärnspöken?

Sedan 1960-talet har global konsumtion av animaliska produkter ökat massivt, för att inte tala om paketerad fuskmat. Det sistnämnda har, sedan mitten av 2000-talet, kommit att bli en dominerande andel av västerlänningarnas totala kaloriintag, och resterande kaloriintag kommer från animaliska produkter, raffinerade kolhydrater, och oljor.

Å andra sidan genomsnittar intaget av näringsrika, sjukdomsskyddande grönsaker, såsom bönor och lökar, cirka 10 kalorier per person per dag. Eller, för att vara mer precis, endast 0,003% av västerlänningarnas dagliga kaloriintag, när de egentligen bör utgöra den absoluta majoriteten.

Detta pågår utan att någon reagerar på faktumet, vilket är ett allra högst talande faktum om vår sjukdomsfrämjande kultur och dess totala dominans – utan att vi ens vet om det, till skillnad från heroin- och cigarettmisbrukare, som är fullt medvetna om vad deras missbruk innebär, eller ens att de är missbrukare.(6)

Det är sannerligen svårt att överskatta omfattningen till vilket ultraprocessad fuskmat – specifikt designade för att förvandla människor till okontrollerbara missbrukare av dem – infiltrerat samhället, och utgör nu cirka 60% av vårt dagliga kaloriintag. En detaljerad analys från november 2022, noterade att 100% av livsmedel folk frossar på är ultraprocessad och renons på några som helst livs- och hälsofrämjande fibrer, fytokemikalier och näringsämnen.

Till ingens förvåning, “har den enorma dominansen av ultraprocessad mat i vårt samhälle sedan 1980-talet resulterat i ännu en pandemi av missbruk”, ansvarig för “hetsätande, obesitas och” kroniska sjukdom, och är “en primär och kausal faktor som driver den globala obesitaspandemin”.(7)

En annan noggrann studie kring “obesitaspandemin” varnade illavarslande om de drogliknande kvalitéerna hos fuskmaten (som vi däremot kallar “mat”).

“Obesitaspandemin antyder således att den moderna obesogena [fetmaorsaknade] omgivningen överväldigar kroppens inbyggda förmåga att reglera intag av föda och energibalans i en kontext av ständiga signaler att äta”, fuskmat som finns närvarande i varje gathörn och hem.

Därmed “störs hjärnans finjustering och kontroll av kaloribalans”.(8)

Fuskmat säljs även på sjukhus

Det bör därför inte förvåna oss vid det här laget att dessa drog-liknande substanser – fakte-mat, lik och sekretionerna från deras juver (kött och mejeri) – finns överallt, annonseras varenda minut, ätes av vuxna missbrukare som sedan ger dem sin till sina barn varje dag.

De säljs i sjukhus, missbrukas vid högtider och till sist försätter oss i en kista. Det må vara den ultimata prestationen i missbrukets historia att dessa saker blint anses vara, och användas som, “mat”, och därmed ersätter riktig, sjukdomsskyddande mat som faktiskt innehåller meningsfulla mängder näring.

Faktum är att missbruket av fuskmat är så omfattande att det sker “i vartenda steg av livet”, “från in utero till ålderdomen”, som en studie från 2022 noterade deprimerat.(9)

Vi har därmed precis varje element som behövs för att skapa en häxkittel av en allvarligt undernärd men kraftigt fet population, extremt benägen att utsättas för mer eller mindre självförvållad kronisk sjukdom och nedsatt imunitet, vilket alltihopa orsakas av ett okontrollerbart beroende av skadlig drogliknande “mat”.

Man kan även vara krass nog att konstatera att den västerländska livsstilen är kollektiv självmord på samhällelig masskala, där varenda en, inklusive de ännu ofödda, deltar.

En hyperinflammerad population möter covid 

Sedan pandemin inleddes, har det varit kristallklart att de lidande av sjukdomar orsakade av vår diet (obesitas, högt blodtryck, T2D och så vidare), är markant mer benägna att utveckla allvarlig infektion, genom många olika och välkända mekanismer, huvudsakligen drivna av fettvävnad.(10) 

Bland mycket annat inleds en kaskad av:

“låggradig kronisk inflammation, vilket orsakar olika kroniska sjukdomar. Hos överviktiga personer ökar kronisk inflammation och pro-inflammatoriska cytokiner, vilket leder till en försvagad medfödd och adaptiv immunrespons”, och därmed allvarliga infektioner.

Fettvävnaden är i stort sett kroppens soppåse, där toxiner och oxiderade metaboliter ackumuleras.(11)

Cochrane Review, guldstandarden för vetenskaplig analys och integritet, kunde förklara i sin analys från maj 2023: “obesitas är en viktig oberoende prognostisk faktor vid Covid-19-infektion”.(12)

Därför visar analyser som studerar miljontals patienter, bortom några som helst tvivel, att de med övervikt och dietorsakad kronisk sjukdom har radikalt ökad risk för hospitalisering och allvarlig infektion, och varje ökad BMI-enhet motsvarar ökad risk i dos-respons.

En metaanalys från tidigt i 2023, som studerade 4 miljoner patienter, fann att en så lite som en modest ökning av intaget av grönsaker, jämfört med det patetiskt låg västerländska intaget, kunde reducera risk för hospitalisering med 62%.(13)

Man måste komma ihåg att dessa typer av dietförbättringar är på intet sätt ideala, utan snarare små och inkrementella förbättringar som inte når i närheten av rekommenderad maximal terapeutisk effekt.

De är dessutom genomförbara bland allmänheten. Ändå gav det så pass markant skydd.

Fallet Japan

Flera populationsstudier har demonstrerat dessa dramatiska effekter i den verkliga världen. Historia var snäll nog att sätta upp ett kontrollerat exempel för oss under covid-19-utbrottets tidiga skede: Japan.

I Okinawaregionen i synnerhet, med sin traditionellt nästan helt växtbaserade kost, var covidmortaliteten ungefär 0,008%, siffran i Tokyo, med sin västerländska kost med animaliska produkter och försvinnande lite grönsaker, var 1,3% – 16 gånger högre, med jämförbara vaccineringsgrader.(14)

Ytterligare en väsentlig studie publicerades i januari 2021, i Journal of Nutrition, som noterade att obesa personer löpte 340% ökad risk för “allvarlig Covid-19” jämfört med överviktiga eller “normalviktiga” personer, och den överväldigande effekt detta har på covidmortalitet.

“Gamla individer är särskilt sårbara för Covid-19, men även de yngre med övervikt löper risk för behov av intensivvård”.

“Till exempel i Japan, där 27.2% av befolkningen har ett BMI på ≥25, dör 13 per 1 miljon” av covid trots dess höga populationsdensitet och den högsta andelen gamlingar.

I kontrast erfar Storbritannien, där 63,4% är överviktiga, 639 dödsfall per 1 miljon. Det är anmärkningsvärt att den yngsta patienten som dött på grund av COVID-19 i Japan var en 28-årig sumobrottare”.(15)

Växtbaserad kost

En metaanalys från mars 2023, över 14 olika studier om kost och covid, kunde naturligt nog rapportera:

“En växtbaserad kost har skyddande associationer mot både COVID-19 infektion och dess gradallvar. I synnerhet konsumtion av grönsaker, baljväxter och fullkorn. Ett minskat intag av mejeriprodukter och kött visar skyddande effekt”.(16)

Vi har nu ett antal interventionsstudier som visar att växtextrakt av olika grönsaker och örter kan signifikant och påtagligt lindra symptomen av Covid-19, trots att extrakt inte har i närheten lika potent effekt som hela, oraffinerade växter man faktiskt äter (Molecules, mars 2023).(17)

En av de viktigaste studierna än så länge, publicerad i International Journal of Environmental Research and Public Health från april 2023, kunde inflika instämmande. “För varje ökade 10 g fiber per dag” – fiber finns endast i orafinnerade växter – minskar risken “för dödsfall från infektions- eller respiratoriska sjukdomar med 33%”.

Den missbrukande västerlänningen får i sig ynkliga ungefär 10-15 g om dagen, eller för att omformulera det i korrekta som motsvarar den verkliga världen: ingenting. Studien citerar dessutom polska data, som noterade att “de med en genomsnittlig daglig konsumtion av >500 g frukt och grönsaker samt >10 g nötter hade 86% lägre risk för Covid-19” än de som äter mindre än så, det vill säga nästan alla västerlänningar.

Läsaren måste fullt ut förstå att 500 g frukt och grönsaker är absolut minimum av vad som krävs för hälsa, men även det verkar förstås oöverträffligt i vår dominerande fuskmatkultur.(18)

Dessutom har hundratals, kanske tusentals, studier nu genomförts som tydligt visar animaliska produkters kausala skadliga effekt på infektionssjukdomar, i synnerhet Covid-19, men det är återigen knappast vad allmänheten får höra medan McDonald’s- och Arla-reklam drämmer till dem i öronen varje minut under sin vakna tid.(19)

En studie från tidigt i 2023 beskrev frånkopplingen från evidensbaserad vetenskap inom det allmänna informationssystemet rätt väl: 

Trots detta, har inga strategier av att [förbättra populationsens kost] uppmärksammats tillräckligt och har inte förmedlats till allmänheten.

Då vaccinmandat och drakoniska lockdowns orsakat obeskrivlig skada och misslyckats kontrollera pandemin, måste frågor ställas om varför regeringar varit så pass ovilliga att anta åtgärder [förändra kosten] som snabbt och billigt kunde ha förbättrat nationens hälsa och försvar mot Covid-19.

Till och med små och enkla steg, att presentera vetenskapen om kost och infektion … kunde ha orsakat enorm skillnad.(20)

Faktum är att dessa “små och enkla steg” ibland är nästan för extraordinära för att tro på.

En omfattande sammanställning från september 2022, som noggrant studerade effekterna av potenta fytokemikalier från helt vanliga örter tillgängliga i varje matbutik, konkluderade “utan några som helst tvivel att fytokemikalier i olika örter kan ha en avgörande effekt i förebyggandet och botandet av coronavirus-smitta”.(21)

Till exempel svart kumin (som i dubbelblinadade, placebokontrollerade randomiserade studier markant reducerar blodfetter, inflammation,(22) samt jämförbart med statiner sänker LDL-kolesterol med 27% bara av en tredjedel tesked per dag under en månad (23)), visade sig kunna stävja viral förökning hos patienter “och kan ge samma eller till och med bättre skydd än FDA-godkända droger”.(24)

Det är endast en (kategori) föda, fröer. Föreställ dig nu att en hel population äter ett helt portfolio av endast hälsosamma växter med lika dramatiska terapeutiska effekter, såsom grönsaker (särskilt kålväxter), bönor, bär och så vidare, och mättar sina organ med potenta fytokemikalier och nutrienter.

Det är trots allt väl förstått att “asymtomatiska patienter med Covid-19 har större mängder mikronutrienter” och anti-cancer, anti-inflammatoriska kortkedjade fettsyror som vår tarmflora skapar från fibrer, i blodet “än de patienter som får allvarliga komplikationer” (International Journal of Molecular Science).(25)

En mycket detaljerad studie kring nutrientintag och immunitet, publicerad förra året i Frontiers in Immunology, informerade att näring från växter:

“är långt mycket effektivare än läkemedel … det enklaste sättet att stärka immunsystemet är att konsumera nutrienter som fungerar som immunitetsförstärkare, och fytokemikalier är de bästa jämte näring [vitaminer och mineraler], och båda kan användas som potenta vapen mot SARS-CoV-2”.

Aldrig som tillskott, utan som hel, riktig föda; man kan inte köpa sig hälsa i en pillerflaska, och ju tidigare den sagorberättelsen dör, desto bättre.(26)

“För att stödja en immunrespons, krävs en mängd av ett stort antal essentiella och icke-essentiella nutrienter och bioaktiva ämnen [fytokemikalier uteslutande från växter], huvudsakligen från en växtbaserad-kost” (Current Opinion in Food Science).(27)

• Med detta i åtanke, lanserades massiva statliga och privatfinansiella lobbyingkampanjer för att övertyga folk att förbättra sin kost, att äta växter?
• Spenderade regeringar hundratals miljarder kronor i ransoneringar av frusen broccoli och fröer värda några ören till allmänheten?
• Stormade svenskarna frukt- och grönsakshyllorna i butiker och tömde dem på innehåll?

Nej, snarare motsatsen. Det moderna samhällets diet har, snarare, försämrats sedan covidpandemin.(28)

Den beroendeframkallande och giftiga naturen av vår toxiska omgivning av fuskmat är så mäktig, att till och med när vi möter överhängande och konkret risk för död och allvarlig sjukdom mitt framför näsan på oss, proppar vi ändå i oss skräp, och tar sedan giftiga droger för att kunna fortsätta göra det.

De mäktiga Big Food och Big Pharma utgör kanske världens största industrier. I mångt och mycket är de beroende av varandra, och utgör en symbotisk kombination: den ena skapar de sjuka människorna, och den andra livnär sig på dem.

Doktorer kan sedan ge dessa piller, så att missbrukarna kan fortsätta stoppa i sig det som orsakat deras sjukdomar till att börja med.

Tobaksindustrin lyckades under ett sekel manipulera infromationssystemet, akademi och politisk reglering för att dölja från allmänheten verkligheten om rökningens effekter; Big Food och Big Pharma, mångfaldigt åter mångfaldigt mäktigare än tobaksindustrin, har lyckats göra detsamma, dock med outsägligt mer effektivitet och omfattning.(29)

Vi förutsätter alltså att nästan all debatt som kan nå en allmän läsekrets kommer debattera covidfrågan strikt utifrån ett ramverk som gynnar just dessa intressen.

Ena sidan, Pharma-finansierade media, universitet samt reglerande myndigheter, kommer entusiastiskt förespråka vaccin, droger och andra associerade åtgärder inom “drog-mentaliteten”.

“Kritikerna” kommer säga: nej, vaccinernas effektivitet överdrivs, studier manipuleras, detta verkar inte stämma; det pågår politisk manipulation, vi borde istället testa en annan drog eller ett annat tillskott och så vidare, och så vidare.

Få, om ens några, kommer däremot bryta sig loss ur det mäktiga propagandasystemet och understryka att drogmentaliteten som sådan är felaktig till att börja med. Kostens roll i samhällelig sjuklighet, och dessutom potential att läka och förebygga, kan aldrig debatteras seriöst i agendasättande kretsar frånsett i förbigående och ytligt, vilket därmed effektivt döljer den fråga som faktiskt spelar roll.

Forskarna Philip Maffetone och Paul Laursen sammanfattade denna “perfekta storm”, där “coronaviruset möter pandemin av överfetma”, rätt väl, och de är värda att citera nästan genomgående:

Medan olika reaktiva responser vidtagits för att bemöta pandemin – och en del har haft skadlig verkan – har förebyggande åtgärder innan Covid-19 slog till negligerats. Detta gäller främst utvecklingen av en pandemi av överfetma, som är avgörande för ökningen av kroniska sjukdomar … inflammation och undernäring … [den västerländska dieten av kött, mejeri och] socker samt raffinerade kolhydrater måste anses vara den nya tobaken, då dessa livsmedel är renons på nutrienter, och orsakar inflammatoriska kroniska sjukdomar …

Tyvärr spenderas den största delen av tid och pengar inom sjukvård på palliativ vård efter att man diagnostiserat kroniska sjukdomar som senare blir allvarliga. Trots vår enorma kunskap om folkhälsa och livsstilsmedicin, har bekämpningen av orsakerna till kroniska sjukdomar, som går att totalt förebygga, undvikits av dagens sjukvårdssystem …

Globala infektionssjukdomar avtog drastiskt till följd av allmän sanitet, vilket började för över ett sekel sedan. Inte desto mindre har infektionsmängdens frekvens ökat under de senaste 50 åren.

Under samma period, har en undviklig pandemi av överfetma utvecklats i skymundan, som orsakar både kronisk sjukdom och infektion. Idag är förmodligen 80% av världens befolkning överfeta, och i länder såsom USA, där mängden Covid-fall och dödsfall är högst globalt, är 91% av befolkningen överfet …

En quick-fix-drog och vaccin kommer inte åtgärda de underliggande etiologiska faktorer som gjorde oss mottagliga för Covid-19 …

Covid-19 har avslöjat att världen är oförberedd, arrogant, och översvämmad med pandemikontroll, särskilt USA med dess biljoner-plus dollar årliga sjukvårdsbudget, omfattande övervakning och forskning kring patogener, och dess akademiska och farmaceutiska kapacitet.

Ett sätt att åtgärda problemet är att snabbt och markant reducera den primära pandemin av överfetma genom att främja och möjliggöra ätandet av näringsrik mat för samhället … detta uppdrag är likt åtgärdandet av tobakens påverkan på folkhälsan.(30)

Oavsett hur pass trivialt banala dessa sanningar må vara, och hur pass mycket forskning finns som styrker dem, kan dessa aldrig nämnas på ett seriöst och adekvat sätt i allmän diskussion och medicinsk debatt. De strukturella och institutionella faktorerna som avgör detta är tillräckligt tydliga.

Text: Andi Olluri, som skrev boken “Bortom Ukraina: Svensk ideologi och propaganda i det nya kalla kriget”. Läs fler artiklar av författaren

Referenser

1. Chopra M, Darnton-Hill I. Tobacco and obesity epidemics: not so different after all?. BMJ. 2004;328(7455):1558-1560. doi:10.1136/bmj.328.7455.1558
2. Maffetone PB, Laursen PB. Revisiting the Global Overfat Pandemic. Front Public Health. 2020;8:51. Published 2020 Feb 25. doi:10.3389/fpubh.2020.00051
3. Zurbau A, Au-Yeung F, Blanco Mejia S, et al. Relation of Different Fruit and Vegetable Sources With Incident Cardiovascular Outcomes: A Systematic Review and Meta-Analysis of Prospective Cohort Studies. J Am Heart Assoc. 2020;9(19):e017728. doi:10.1161/JAHA.120.017728
4. Shan Z, Wang F, Li Y, et al. Healthy Eating Patterns and Risk of Total and Cause-Specific Mortality. JAMA Intern Med. 2023;183(2):142-153. doi:10.1001/jamainternmed.2022.6117. Se dessutom: Song M, Fung TT, Hu FB, et al. Association of Animal and Plant Protein Intake With All-Cause and Cause-Specific Mortality [published correction appears in JAMA Intern Med. 2016 Nov 1;176(11):1728]. JAMA Intern Med. 2016;176(10):1453-1463. doi:10.1001/jamainternmed.2016.4182;  Huang J, Liao LM, Weinstein SJ, Sinha R, Graubard BI, Albanes D. Association Between Plant and Animal Protein Intake and Overall and Cause-Specific Mortality. JAMA Intern Med. 2020;180(9):1173-1184. doi:10.1001/jamainternmed.2020.2790 ; Fontana L, Cummings NE, Arriola Apelo SI, et al. Decreased Consumption of Branched-Chain Amino Acids Improves Metabolic Health. Cell Rep. 2016;16(2):520-530. doi:10.1016/j.celrep.2016.05.092 ; Chen Z, Glisic M, Song M, et al. Dietary protein intake and all-cause and cause-specific mortality: results from the Rotterdam Study and a meta-analysis of prospective cohort studies. Eur J Epidemiol. 2020;35(5):411-429. doi:10.1007/s10654-020-00607-6 ; Lamberg-Allardt C, Bärebring L, Arnesen EK, et al. Animal versus plant-based protein and risk of cardiovascular disease and type 2 diabetes: a systematic review of randomized controlled trials and prospective cohort studies. Food Nutr Res. 2023;67:10.29219/fnr.v67.9003. Published 2023 Mar 28. doi:10.29219/fnr.v67.9003 ; Qi XX, Shen P. Associations of dietary protein intake with all-cause, cardiovascular disease, and cancer mortality: A systematic review and meta-analysis of cohort studies. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2020;30(7):1094-1105. doi:10.1016/j.numecd.2020.03.008 ; Qi XX, Shen P. Associations of dietary protein intake with all-cause, cardiovascular disease, and cancer mortality: A systematic review and meta-analysis of cohort studies. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2020;30(7):1094-1105. doi:10.1016/j.numecd.2020.03.008.

5. Jenkins DJA, Kendall CWC, Sievenpiper JL. Plant Polyphenols Lignans and Cardiovascular Disease. J Am Coll Cardiol. 2021;78(7):679-682. doi:10.1016/j.jacc.2021.06.014
6. Basu S. The transitional dynamics of caloric ecosystems: changes in the food supply around the world. Crit Public Health. 2015;25(3):248-264. doi:10.1080/09581596.2014.931568
7. LaFata EM, Gearhardt AN. Ultra-Processed Food Addiction: An Epidemic?. Psychother Psychosom. 2022;91(6):363-372. doi:10.1159/000527322
8. Belfort-DeAguiar R, Seo D. Food Cues and Obesity: Overpowering Hormones and Energy Balance Regulation. Curr Obes Rep. 2018;7(2):122-129. doi:10.1007/s13679-018-0303-1
9. Schiestl ET, Rios JM, Parnarouskis L, Cummings JR, Gearhardt AN. A narrative review of highly processed food addiction across the lifespan. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry. 2021;106:110152. doi:10.1016/j.pnpbp.2020.110152
10. Aburto S, Cisterna M, Acuña J, et al. Obesity as a Risk Factor for Severe COVID-19 in Hospitalized Patients: Epidemiology and Potential Mechanisms. Healthcare (Basel). 2022;10(10):1838. Published 2022 Sep 22. doi:10.3390/healthcare10101838
11. Tadayon Najafabadi B, Rayner DG, Shokraee K, et al. Obesity as an independent risk factor for COVID-19 severity and mortality. Cochrane Database Syst Rev. 2023;5(5):CD015201. Published 2023 May 24. doi:10.1002/14651858.CD015201
12. Rahmati M, Fatemi R, Yon DK, et al. The effect of adherence to high-quality dietary pattern on COVID-19 outcomes: A systematic review and meta-analysis. J Med Virol. 2023;95(1):e28298. doi:10.1002/jmv.28298
13. Kahleova H, Barnard ND. Can a plant-based diet help mitigate Covid-19?. Eur J Clin Nutr. 2022;76(7):911-912. doi:10.1038/s41430-022-01082-w. See also, for example, Losso JN, Losso MN, Toc M, Inungu JN, Finley JW. The Young Age and Plant-Based Diet Hypothesis for Low SARS-CoV-2 Infection and COVID-19 Pandemic in Sub-Saharan Africa. Plant Foods Hum Nutr. 2021;76(3):270-280. doi:10.1007/s11130-021-00907-6
14. Wang J, Sato T, Sakuraba A. Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) Meets Obesity: Strong Association between the Global Overweight Population and COVID-19 Mortality. J Nutr. 2021;151(1):9-10. doi:10.1093/jn/nxaa375
15. Leno-Durán E, Micha Mabale M, García-Pérez M, Bueno-Cavanillas A, Barrios-Rodríguez R, Requena P. Influencia de la dieta en el riesgo de infección y de gravedad de la COVID-19: una revisión sistemática [Influence of diet in COVID-19 infection and severity risk: a systematic review]. Nutr Hosp. 2023;40(2):444-456. doi:10.20960/nh.04448
16. Giordano D, Facchiano A, Carbone V. Food Plant Secondary Metabolites Antiviral Activity and Their Possible Roles in SARS-CoV-2 Treatment: An Overview. Molecules. 2023;28(6):2470. Published 2023 Mar 8. doi:10.3390/molecules28062470
17. Rust P, Ekmekcioglu C. The Role of Diet and Specific Nutrients during the COVID-19 Pandemic: What Have We Learned over the Last Three Years?. Int J Environ Res Public Health. 2023;20(7):5400. Published 2023 Apr 4. doi:10.3390/ijerph20075400
18. Se e.g. Wang H, Yuan Z, Pavel MA, et al. The role of high cholesterol in SARS-CoV-2 infectivity. J Biol Chem. 2023;299(6):104763. doi:10.1016/j.jbc.2023.104763
19. Campbell JL. COVID-19: Reducing the risk via diet and lifestyle. J Integr Med. 2023;21(1):1-16. doi:10.1016/j.joim.2022.10.001.
20. Al-Kuraishy HM, Al-Fakhrany OM, Elekhnawy E, et al. Traditional herbs against COVID-19: back to old weapons to combat the new pandemic. Eur J Med Res. 2022;27(1):186. Published 2022 Sep 26. doi:10.1186/s40001-022-00818-5
21. Sahebkar A, Beccuti G, Simental-Mendía LE, Nobili V, Bo S. Nigella sativa (black seed) effects on plasma lipid concentrations in humans: A systematic review and meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. Pharmacol Res. 2016;106:37-50. doi:10.1016/j.phrs.2016.02.008
22. Ibrahim RM, Hamdan NS, Mahmud R, et al. A randomised controlled trial on hypolipidemic effects of Nigella Sativa seeds powder in menopausal women. J Transl Med. 2014;12:82. Published 2014 Mar 31. doi:10.1186/1479-5876-12-82
23. Kulyar MF, Li R, Mehmood K, Waqas M, Li K, Li J. Potential influence of Nagella sativa (Black cumin) in reinforcing immune system: A hope to decelerate the COVID-19 pandemic. Phytomedicine. 2021;85:153277. doi:10.1016/j.phymed.2020.153277
24. Hernández-Flores TJ, Pedraza-Brindis EJ, Cárdenas-Bedoya J, et al. Role of Micronutrients and Gut Microbiota-Derived Metabolites in COVID-19 Recovery. Int J Mol Sci. 2022;23(20):12324. Published 2022 Oct 14. doi:10.3390/ijms232012324
25. Islam MA, Haque MA, Rahman MA, et al. A Review on Measures to Rejuvenate Immune System: Natural Mode of Protection Against Coronavirus Infection. Front Immunol. 2022;13:837290. Published 2022 Mar 15. doi:10.3389/fimmu.2022.837290
26. Calder PC. Foods to deliver immune-supporting nutrients. Curr Opin Food Sci. 2022;43:136-145. doi:10.1016/j.cofs.2021.12.006
27. Johnson AN, Clockston RLM, Fremling L, et al. Changes in Adults’ Eating Behaviors During the Initial Months of the COVID-19 Pandemic: A Narrative Review. J Acad Nutr Diet. 2023;123(1):144-194.e30. doi:10.1016/j.jand.2022.08.132
28. Se, bland mycket anant, Galea S, van Schalkwyk MCI. Understanding the US Health Care Industry as a Commercial Determinant of Health. JAMA Health Forum. 2023;4(7):e232795. Published 2023 Jul 7. doi:10.1001/jamahealthforum.2023.2795 ; Maani N, Collin J, Friel S, et al. Bringing the commercial determinants of health out of the shadows: a review of how the commercial determinants are represented in conceptual frameworks. Eur J Public Health. 2020;30(4):660-664. doi:10.1093/eurpub/ckz197 ; Trayer J, Rowbotham NJ, Boyle RJ, Smyth AR. Industry influence in healthcare harms patients: myth or maxim?. Breathe (Sheff). 2022;18(2):220010. doi:10.1183/20734735.0010-2022 ; Laura Crosswell & Lance Porter (2016) Inoculating the electorate: a qualitative look at American corporatocracy and its influence on health communication, Critical Public Health, 26:2, 207-220, DOI: 10.1080/09581596.2015.1026877 , med mycket mer.
29. Maffetone PB, Laursen PB. Rethinking COVID-19 and Beyond: Prevention, Remedies, and Recovery. Front Public Health. 2022;10:748498. Published 2022 Feb 23. doi:10.3389/fpubh.2022.748498
30. Maffetone PB, Laursen PB. Rethinking COVID-19 and Beyond: Prevention, Remedies, and Recovery. Front Public Health. 2022;10:748498. Published 2022 Feb 23. doi:10.3389/fpubh.2022.748498