Rapande och pruttande kor har blivit en stor syndabock i debatten om klimatkrisen. De ska nu slaktas i mängder för att länder med många kor ska kunna uppnå gränser för koldioxidutsläpp. Idisslande djur som kor, får och getter släpper ut en hel del metangas under sin matsmältning och metangaser är värre än koldioxid för att påskynda växthuseffekten hävdar man i klimatdebatten.
Vad vi dock inte pratar om är att många vilda djur också rapar och pruttar metangas. Mig veterligen ska de skyddas och inte ingå i masslakten. Vi människor är också ett problem. Många har kanske inte funderat över att vi människor är en del av jordens ekosystem.
Genom vårt avloppsvatten står vi för 14 till 20% av alla metangas utsläpp. Vår avföring är definitivt ett problem. Den mänskliga aktivitet, bortsett från avlopp, som släpper ut mest metan är utvinning av kol, olja och naturgas.
Drygt 40 procent av de utsläpp som orsakas direkt av människor, kommer därifrån, enligt beräkningar publicerade i Atmospheric Chemistry and Physics av klimatforskaren Lena Höglund-Isaksson. Hon är verksam vid IIASA, Internationella institutet för tillämpad systemanalys, i Wien. Korna är liksom inte de enda som bidrar till växthuseffekten.
Det är emellertid böndernas djur man inriktat sig på. Resonemanget tycks vara att om vi hittar en syndabock så ska den förintas. Ett tankesätt som upprepar sig i så många sammanhang. Gäller det fienden så ska de helst elimineras och växer cancerceller till en tumör ska den skäras bort eller förgiftas med cellgifter.
Vad man inte tycks förstå är att utan att gå till roten med problemen kommer det högst troligtvis uppstå igen. Bara för att man förintar något betyder det inte att känslan eller tanken eller anledningen försvinner. Det tål att tänka på.
För att återgå till korna; De är egentligen inte problemet utan det är hur vi föder upp dem och att människor gärna vill äta mycket kött. I det här fallet har man tänkt sig att köttet ska ersättas med fabriksframställd och processad insektsmat. Inte precis en hälsosam lösning. Processad mat har liksom aldrig varit nyttig, de må vara insekter eller inte.
Om korna kan beta gräs utomhus och röra sig från betesmark till nya betesmarker, bidrar de faktiskt till att dra ner koldioxid i marken, dvs de minskar klimatkrisen. Varje gång en kossa bajsar på betesmarken dunsar det ner rejäl hög mikrobiotika som gör marken bördig. Och det är en gratisgåva från kossan.
Kanske behöver vi korna men bör låta dem leva ett mera naturvänligt liv där de framstår som en positiv del av det stora kretsloppet. Samma gäller faktiskt koldioxid.Om vi nu har för stor ansamling av koldioxid i atmosfären varför inte använda koldioxiden till vad den är bäst på, främja växtligheten på jorden.
Med andra ord, öka växtligheten, plantera träd, rikta in oss på skogsjordbruk och regenerativt jordbruk med grönskande hagar som suger ner koldioxid i sina rotsystem.
Debatten är som vanligt ensidig och man stirrar sig blind på koldioxidoch att idisslande djur producerar metangas. Men, elefanten i rummet, som de stora organisationerna och myndigheterna helst inte vill ta i, är det moderna högindustrialiserade jordbruket som är helt beroende av kemikalier, konstgödsel, fossila bränslen, glyfosater (pesticider och herbicider) och ägnar sig åt monokulturer.
Problemet med konstgödsel är inte att kväve, fosfor eller kalium är giftigt. Dessa tre ämnen är nödvändiga näringsämnen som växterna behöver men konstgödsel innehåller även tungmetallen kadmium som förgiftar marken. Ett stort miljöproblem är övergödningen som konstgödseln orsakar.
Högindustrialiserat jordbruk med monokulturer är inte hållbar utan destruktivt mot själva jordens livskraft. Det vet man inom EU och FN men ändå fortsätter man att ge företräde för denna typ av jordbruk vad gäller subventioner.
Resultatet av den ökade tillförseln av kväve och fosfor( från konstgödsel) blir att hav och sjöars känsliga ekosystem förändras. Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag.
Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till.Tillgång på fisk hämtad ur svenska vatten och som inte är konstuppfödda har minskat rejält. De ersätts alltmer av fiskodlingar som inte alls är lika hälsosamma, vare sig för oss eller haven.
Organiska gödselmedel däremot innehåller samma ämnen som konstgödsel men även andra ämnen som är nyttiga för växter och markens organismer.
Gifter i naturen och bristande biodiversitet har fått allvarliga konsekvenser. Bara för att vi ska kunna få en föreställning om hur illa det är ställt meddelar exempelvis BirdLife International i en rapport; “State of the World’s Birds 2022,” att man beräknar att det numera finns 3 miljarder färre fåglar i Kanada och USA, än bara några årtionden sedan. GMO och Roundup, bär en stor skuld till denna sorgliga fågeldöd. Den är en fruktansvärd förlust. Tänk om fågelsången upphör.
Det finns lösningar
I hela diskussionen om att jordbruk bidrar till allehanda utsläpp kan vi inte glömma att utan våra bönder har vi ingen mat på bordet. Vi ska inte vilseledas och tro att fabriksframställd mat kan ersätta naturligt odlad mat.
Just nu har vi en annalkande livsmedelskris. p.g.a. kriget i Ukraina, som lett till höjda bensinpriser och brist på konstgödsel och klimatförändringar som leder till för mycket eller för lite regn, beroende på vilka områden vi tittar på.
Jordbruket behöver omstruktureras till att bli mera hållbart, men det måste få ekonomiskt stöd under omställningstiden. Bönderna är de som förvaltar jord och mark och håller ordning i våra skogar.
Många är redan nu goda medarbetare i att ta hand om jorden på ett mera miljövänligt sätt. Den process vi bör påskynda är en övergång till ett regenerativt jordbruk. Det är den enda vägen framåt.
Vi kan regenerera jorden med nedhämtad koldioxid och naturgödsel plus en annan viktig ingrediens som är biokol (pyrolysbränd biomassa blandad med naturgödsel och kompost)), som kan ersätta konstgödsel. Biokol är ett klimatsmart jordförbättringsmedel.
Den så kallad pyrolysprocessen innebär att torrt organiskt material bryts ned under syrefria förhållanden i mellan 350 och 1 000 grader Celsius. Det organiska materialet kan bestå av restprodukter, såsom frörens och andra skörderester från jordbruket eller avfall, trä, alger och trädgårdsavfall, ja, till och med slagg från kommunala reningssystem. (läs gärna om biokol på www.puro.earth).
I ett regenerativt jordbruk där jordmånen står i centrum, är gräsbetande djur en viktig del för att skapa biodiversitet.
Genom naturlig och gratis gödsling blir det mer näringsvärde i den mat som kommer från den hälsosamma och fertila jorden. När man slutar plöja och marken inte ligger bar, minskar koldioxiden i luften och hamnar i stället i jordens mylla där den sätter fart på liv och växtlighet.
Kolinlagringen i dessa marker blir hög när det finns biologisk mångfald, men inte om de dödas av glyfosater (som dominerar i det högindustrialiserade jordbruket). Dessutom är glyfosat problematiskt för oss människor och vår tarmflora och även för de vilda djuren. Det fungerar nämligen som antibiotika.
Regenerativt jordbruk använder kompost, tar hand om allehanda avfall från människor och djur och berikar jorden med den. En kretsekonomi som reducerar avfall och använder det konstruktivt.
Drastiska och begränsande förslag och lagstiftning för bönderna, just nu, kommer ytterligare anstränga vår matförsörjning. Små och medelstora jordbruk reduceras ständigt och flykten från landsbygden har inte upphört. Det är synnerligen olyckligt för vi behöver små och medelstora jordbruk. De gårdar som får ut mest i stöd har hittills fått ut 8,9 miljoner kronor.
Några av de som får de största summorna inte är de som behöver dem mest. Gårdsstödet som utgör den största delen av EU-stödet är nämligen kopplat till storleken på gården. Subventioner och lån måste styras om för att underlätta en övergång till ett hållbart och mera miljövänligt jordbruk där lokal matodling gynnas.
Jordbrukspolitiken har blivit offer för den industriella livsmedelsindustrin som gärna vill få kontroll över matproduktionen. I klimatkrisens namn vill man övertyga allmänheten att det till exempel skulle vara mer klimatvänligt (mindre koldioxidutsläpp) med laboratorieframställd, s.k. fejkat kött och fisk, etc, än att äta naturligt odlad mat.
Det finns inget, som enligt nuvarande data bekräftar att laboratorieframställt mat skulle vara ett mera hållbart alternativ. Även i de mest optimistiska undersökningar av hur ”kultiverat” kött skulle ha bättre effekt på växthuseffekten, finns inget underlag för att de skulle kunna tävla med gräsbetande djuruppfödning.
Men, i sin iver att göra propaganda för detta nya livsmedel vill man sälja in det genom att övertyga människor att de skulle vara mer miljövänligt med laboratorie-framställd mat.
Processad mat har alltid varit ohälsosam och blir inte bättre bara för att den är gjord på protein från exempelvis gräshoppor.
I EU, FN och World Economic Forum, talar man med tveeggad tunga. FN kallar sig själv en ”global governance regime.Bara titeln borde få oss att förstå vad de är ute efter. I ett dokument från “UN System Task Team on the Post-2015 UN Development Agenda”, publicerat redan 2013, står följande;
“A global governance regime, under the auspices of the U.N., will have to ensure that the global commons will be preserved for future generations.”
Globalt regerande innebär inte lokalt självstyre, var så säkra. Mer lokalstyre och mindre globalisering ger människor större kontroll, och det är vad vi behöver just nu.
World Economic Forum samarbetar med FN och 2019 skrev de på “The UN-Forum Partnership” under ett möte i FN mellan generalsekreteraren António Guterres och World Economics grundare och högsta chef Klaus Schwab för att påskynda implementering av 2030 Agenda for Sustainable Development.
WEF har stora ambitioner att bli världsledare för hur klimatkrisen ska tacklas. Uppenbarligen har de kommit ganska långt. De har kapat klimatkrisen för sina egen agenda. Läs gärna vad de säger om att vi inte ska äga något och vara lyckliga att de tar hand om oss.
Om vi inte äger något så är det staten som äger allt. Det kallas för kommunism och har aldrig varit framgångsrikt för ekonomin eller demokratin. WEF har inga problem med att frånta människor deras frihet och självbestämmanderätt.
Helst ska den globala storindustrin och stora internationella organisationer slå ihop sig och utan hänsyn till demokratiska rättigheter bestämma globalt hur olika nationer ska styras.
Deras agenda handlar egentligen om makt, pengar och, att dominera olika aspekter på mänskligt liv genom att installera kontrollerande strukturer, förklädda som omtanke om globala miljöfrågor.
Bara ett exempel: Å ena sidan publicerar de en artikel på WEF forum där man ifrågasätter varför inte fler länder i Afrika vill använda sig av GMO-intensiva jordbruk.
Det kan ju vara för att det är ett miljöförstörande och ohälsosamt jordbruk? Å andra sidan förespråkar WEF regenerativt jordbruk fast man mycket väl vet att GMO inte ingår i ett sådant jordbruk. WEF företräder falska budskap och står för en totalitärstyrd agenda som vi alla bör vara uppmärksamma på.
De vill gynna globala industriledare och talar om ”scaling,” dvs större enheter och mer globalt industriellt jordbruk. Sällan har de visat intresse för småbönder och regenerativt jordbruk. Vi lever verkligen i en dystopi.
Den store ”välgöraren” Bill Gates är en stor vän av vad som numera kallas för ”Frankenfoods”. Han är delaktig i ett köttimitationsföretag, ”Impossible Foods”, som samfinansieras av Google, Jeff Bezos och honom själv.
Inte undra på att han tycker vi ska byta till syntetiskt nötkött för att minska metanutsläppen från rapande och pruttande djur, så genmodifierade plantor, GMO, och laboratorietillverkade matprodukter ska lösa världens hungerproblem och dessutom klimatkrisen enligt Gates förmenande. Verkligen?
Gates jobbar med World Economic Forum i ett initiativ som har gett honom stort inflytande över den globala livsmedelsförsörjningen. Det är hans nästa stora ”livsbejakande ”projekt efter att ha tjänat miljarder på mRNA sprutan som vi numera vet har varit och är förödande för människan.
Vi ska inte förvillas av konstgjorda lösningar som endast gynnar några få som hämtar hem stora vinster. Det ligger något väldigt sunt och kärleksfullt i att återgå till naturen och slå ett slag för det okonstlade och naturliga.
Vi ska aldrig glömma att näringsrik föda kommer från en hälsosam jord.
