Karl Wang: Kinas matproduktion utvecklades av Kinas innovatörer och arbetare

Det första som slår en när man börjar forska om Kinas matproduktion är den massiva mängd av information som undanhålls svenskarna och Väst generellt. Jag har samlat information, anteckningar, fotografier och byggt databaser under en stor del av min livstid i Kina. Jag delar här med mig av vad jag funnit under mina resor i Kina och genom privat forskning.

Text: Karl Wang, Chongqing

Yttre hot mot Kinas matproduktion

Kina har etablerat sex ambitiösa prioriteringar för 2024. Nummer fem på listan är livsmedelssäkerhet. Att Kina är angeläget om att utveckla sin egen matproduktion har inte bara med att göra att förse befolkningen genom inhemsk livsmedelsförsörjning. Det handlar även om säkerhet.

USA och USAID har avslöjats med att ha sänt utsäde till Syrien förorenat med nematoder, parasitiska ringmaskar som förstör skördarna. Uppgifterna kommer från Syriens regering som har varnat bönder från att använda detta utsäde från USA.

Leverantörerna påstår att utsädet är av högsta kvalitet, men enligt Syriens regering är det skadligt, ett problem som växer med tiden då de parasitiska maskarna sprider sig i myllan. USA är tydligen villig att ”vapenisera” nästan vad som helst i sina strävanden efter totalitär makt över andra länder och deras folk.

Kinas folk kan på samma sätt som i Syrien utsättas för ett yttre hot. Bättre att sköta matproduktionen i hemlandet.

En historia av hunger och svält

Kinas befolkning utgör omkring 20% av väldens befolkning, men har bara 8,5% av världens jordbruksland, enligt China Agricultural Development Report, 2016. Det betyder 4,046 kvadratmeter, för varje storfamilj. Ett svenskt tunnland är omkring 4,936 kvadratmeter (ett halvt hektar). Hur klarar man av det i Kina? Det enkla svaret är att man inte alltid gör det.

Kina har en historia av hungersnöd och svältkatastrofer. Den mest kända i väst är Stora Språnget mellan 1958 till 1962. Hur många som dog vet vi inte. Gissningarna är minst sagt vilda och varierar mellan 15 till 55 miljoner. Min egen kvalificerade uppfattning är 20 miljoner. Det var även flera svältkatastrofer under ”demokratin” i Kina mellan åren 1913 och 1949.

De underliggande orsakerna som ledde till svältkatastrofen under Stora Språnget var flera, men grundorsaken var missväxt på grund av vädret. Det blev mycket värre på grund av korruption och administrativ misskötsel. Bönderna sysselsattes med arbete med ”masugnar”, som bara producerade värdelösa metallprodukter, istället för att låta dem sköta jordbruket.

En annan orsak var att man organiserade det kollektiva jordbruk, vilket medförde att alla tyckte att någon annan skulle sköta jordbruket. Som alla vet fungerar det så i en ”demokrati” precis som i pjäsen ”Andersson, Petterson och Lundström” när deras gelikar är strängt sysselsatta med ”viktiga” debatter, administration, regler, övervakning av andra och sedan är finns bara ”du och jag” kvar, som är tillgängliga för att arbeta, och jag är trött. Känns Sverige igen?

Kinas svar är innovation, teknologi, samverkan, samordning, samarbete och organisation. Man styr bort från västs konkurrensbaserade marknadsmetoder som man anser är destruktiva och som innebär rovdrift.

Konkurrens i Kina är att vara bättre än andra. Konkurrens i USA är att finna vägar att förstöra och skada för alla andra och förhindra andras utveckling, vilket vi tydligt ser i USA:s propagandan om till exempel Xinjiang, Tibet, eller Hong Kong. USA sprider falska rykten i avsikt att förtala, avskräcka och skada andra.

Tidig teknologi

Tidig teknologi är de berömda risterrasserna. Två välkända platser är Longji, Drakens Rygg, nära Guilin i centrala Kina. En annan mindre känd, men mer spektakulär plats är Yuanyang, som ligger i Yunnan på gränsen till Vietnam. Där bor Hani-folket.

Jag besökte Yuanyang 2014 och här finns inga stora hotell, bara lokal investeringar. Golvet på hotellrummet svajar lite, knarrar ljudligt och snickaren måste ha tappat bort vinkelhaken, men allt är personligt och som att besöka ett hem.

Hani-folket har haft självstyre sedan 1300-talet, alltså även under kejsartiden och är ett av de mycket få platser i Kina som aldrig hemsökts av krig. Kejsaren kallade Hani folket för ”Bergens skulptörer.” Folket är öppna, välkomnade och maten är utsökt.

Naturen är spektakulär, minst sagt. Man hade inget eget skriftspråk, allt förs vidare via muntlig tradition. När Peking skapade ett skriftspråk, som liknar vietnamesiskan, ilsknade de äldre till. Vi har klarat oss i tusentals år utan det, och nu kommer ”utlänningarna” från Peking och lägger sig i, tyckte man.

Risterrasserna brukar man fortfarande med oxar. Jag frågade varför man fortfarande använder oxar och inte maskiner. Bonden fnös:

”Maskiner kostar pengar att köpa, pengar att driva, de går sönder, förstör risfälten och är bara i vägen när man inte använder dem. Tacka vet jag oxar, dom är pålitliga”.

Växthus i Kina

En annan utveckling som pågått länge i Kina är stora växthus. Kina planerar att bygga 20 miljarder kvadratmeter växthus fram till 2025. En del är så stora att de täcker flera kvadratkilometer.

Mikroklimatet inne i växthusen är AI-reglerat, man leder in koldioxid i växthusen. Koldioxid är ju en förorening från fossildrivna kraftverk och då behöver odlingarna i växthuset ingen konstgödsel eller besprutning mot skadeinsekter. Växthusen innebär en sluten volym där skadeinsekter inte kommer in. Ingen giftbesprutning behövs.

I Tibet har man byggt stora solcellsinstallationer och använder elektriciteten för att värma upp jorden, för att gynna växtligheten. Stora områden som tidigare inte var odlingsbara kan då brukas för odlingar.

Mirakelris

Ris har alltid varit en stapelvara i Kina. Risväxten anses ursprungligen ha kommit från södra Kina och från området runt Yangtze-floden, och där började man även förädla det för 8000 till 9000 år sedan. Den utvecklingen har aldrig slutat i Kina.

Kinas superris, även kallat mirakelris eller hybridris, utvecklades av den framlidne agronomen och forskaren Yuan Longping. Han dog den 22:a maj 2021 vid 91 års ålder efter att ha hela sitt liv arbetat med att förbättra grödan. Han är en av Kinas nationalhjältar.

Han föddes 1930, och den tändande gnistan för utvecklingen var just svält katastrofen under Stora Språnget. Han började sin livsgärning, att utveckla mer produktiva rissorter för att producera mer mat, redan omkring 1960. Förr fick man mellan 300 till 500 kg ris per Mu. En Mu är omkring 666 kvadratmeter. 2014 producerade samma yta omkring 15 ton, alltså 30 gånger mer.

Att odla i saltvatten

Speciellt i Xinjiang runt öknarna är vattnet salthaltigt och nästan ingenting växer naturligt. Kina utvecklade därför en sorts ris som kan växa i salthaltigt vatten och man uppskattar att det ska kunna föda omkring 80 miljoner människor.

Kina har även innanhav, som Bohai Havet 渤海, som är sammanbundet med Gula havet och därmed liknar Östersjön. Vattnet är alltså bräckt, salthaltigt och kan normalt inte användas för bevattning, men med det tåliga saltvattenriset går det bra.

Idag odlar man ris även i Xinjiangs saltöknar med hjälp av avancerad teknik.

Från Xinjiang rapporterade man nyligen även om ett tekniskt genombrott när det gäller att odla mat i havsvatten. Kineserna odlar även sötvattenfisk, kungsräka, havsfisk och hummer vid utkanten av öknen i Xinjiang. Samtidigt har de utvecklat metoder för att odla fisk och musslor i risfälten när riset står under vatten.

Vertikala automatiserade höghusodlingar

Teknologin har även tagit över andra funktioner i jordbruket. USA-propagandan mässar ständigt falskt om ett tvångsarbete i Xinjiang när man påstår att lokalbefolkningen tvingas till att arbeta på bomullsfälten. Verkligheten är att bomullen idag skördas maskinellt av skördemaskiner som inte ens behöver en förare. Datorer och satelliter styr dem.

När tebladen skördas uppe i bergen bär man inte längre ner dem till till tegårdarna nere i dalarna. Teskörden lastas med hjälp av autonoma data- och satellitstyrda drönare som flyger ner teet. Tidigare enorma och tidskrävande arbetsinsatser ersätts med modern kinesisk teknologi.

Även gödsling och besprutning sker idag med drönare som är AI-styrda av datorer och satelliter. De arbetar 80 gånger snabbare än traditionella metoder och är mycket exakta. Exakt rätt dos av gödsel eller besprutning används, vilket gynnar miljön och klimatet.

I december 2023, har kineserna startat Kinas första helautomatiska och obemannade grönsaksodling, växthus och fabrik, i Chengdu. Nästan all vanlig odling sker horisontalt, alltså på en platt yta som ett åkerfält.

Den här odlingen sker däremot på höjden, som i ett höghus, och den producerar en skörd av sallad på 36 dagar i 20 våningar. Man har alltså flyttat in lantbruket i staden och ställd odlingen på högkant. Den fungerar helt automatiskt och är helt oberoende av klimatet och det det produceras i en egen helt AI-kontrollerad miljö.

Vertikala gårdar ses som ett viktigt sätt att få tillräckligt med mat till torra och urbana delar av Kina, alltså automatiserade anläggningar som ger skördar året runt. Det gör att en sådan odling kan producera mat var som helt, oberoende av klimatet, som mitt i en storstad, eller i en öken.

Kött produceras i höghus

Fläskkött är en annan stapelvara i Kina. Kina har också byggt grisgårdar i form av höghus, 26 våningar, på platser som Ezhou i Hubei-provinsen där man kommer att kunna producera 1,2 miljoner fullvuxna grisar per år. Kina har även stora nödlager av fruset fläskkött.

Från brist och svält till överflöd och välstånd

När man lyssnar på professor Keiyu Jin’s TED-tal förstår vi hur lång Kina har kommit i utvecklingen. Hon föddes på 1980-talet närKina var ett land i nöd och hade brist på allt. Mat ransonerades och kom från kommunala ”soppkök”. Man läste vid stearinljus. 40 år senare är Kina ett land i välstånd och överflöd, särskilt när det gäller teknologi.

Folken i Kina byggde detta land helt själva till vad det är idag. Visst, man har lärt sig mycket från andra, kanske speciellt Korea, men även från Europa, USA och Japan, men i slutändan var det Kinas folk som själva och av egen kraft byggde Kina till vad det är idag.

Detta till trots USA-propagandan som försöker påstå att lära sig något är samma sak som att stjäla.

Vi ska i sammanhanget komma ihåg att utvecklingen och det nu forna välståndet i Väst faktiskt bygger på Kinas uppfinningar som pappret, rodret, skeppsbyggkonsten, kompassen, tryckerit, masugnen, ståltillverkning, papperspengar, hydraulik, gaffeln, dragselen, nudlar, silket, slussar, abakus, armborst, kalendern, torrdockan, porslinet, sågen, saxen, te, vaccination, skottkärran, veven, den astronomisk klockan, väderkvarnen,och många tusen andra kinesiska uppfinningar.

Nästan allt jag har skrivit i denna artikel kommer från egna kunskaper, erfarenheter och mina egna databaser. Jag försökte skapa en lista av källor och referenser, men den blev snart alldeles för omfattande och otymplig. Listan blev snart längre än artikeln.

Text: Karl Wang, Chongqing

Relaterat

• Karl Wang: Kina leder den innovativa utvecklingen för järnvägsinfrastruktur och supertåg

Referenser

• Wikipedia: List of Chinese inventions
• South China Morning Post: From outer space to seven seas, China has 6 ambitious priorities as Beijing plots economic recovery in 2024
• China Global Television Network (CGTN): On the Belt & Road: China building world’s largest greenhouses for Egypt
• Next Big Future: $500 Billion to Bring All World Crop Farming Indoors
• 歪果仁研究协会 Ychina: What I saw in Xinjiang working as a Cotton Farmer
• CGTN: Foreign blogger Raz Galor visits cotton farm in Xinjiang