Under livet inträffar med viss frekvens händelser, som gör att man funderar över hur man verkligen utvecklas på olika områden. Man kommer på, att en annan arbetsgivare nog är bättre och byter företag; man ändrar åsikter eller börjar ledsna på delar av sitt liv, sin partner osv.
I sådana fall och eljest regelbundet, bör man ta upp och göra en revision av sin egen utveckling. Frågorna i artikeln Frågor som förändrar livet – Del 1 ger kanske ett antal impulser för huvudfrågan, som naturligen är:
- Lever jag rätt?
- Har jag verkligen det liv jag ville ha?
- I vilken utsträckning förverkligar jag egentligen mig själv dvs mina värderingar och mål?
- Vad talar emot det?
- Är min syn på mig själv intakt?
Beroende på svaren fästs uppmärksamheten på olika områden att granska. De är exempelvis: Varför har min självuppskattning fallit ? Den – liksom motivationen – bestäms ju inte av individen, utan framkommer internt som en konsekvens av ens handlingar i relation till värderingarna, målen och resultaten.
Den omedelbara frågan är då:
- Bör jag ställa nya krav på mig själv och andra ? Kanske andra beslutar för mycket gällande mig? I vilka avseenden?
- Andra spörsmål kan vara: Vilken ny förståelse av världen har jag fått, och hur bör denna påverka mina värderingar och mål (allmänna mål; yrkesmål)?
- Har några av mina värderingar visat sig vara fel: vilka och hur?
- Vilka ändringar bör därför ske?
- Är mina mål med dagens kunskap tillräckligt höga, eller utmärkts de av viss lättja?
- Vilka nya eller förändrade mål bör föras in i mitt liv?
Alla har vi självfallet funderat på liknande frågor, men inte samtliga och naturligtvis inte så systematiskt. Enskilda sådana tränger sig dock helt enkelt på, när något hänt och kräver en lösning.
Men det är fördelaktigt att med viss frekvens också göra en genomgång systematiskt, så viktiga aspekter inte blir bortglömda under lång tid.
På några år formar man vanor allmänt för sitt liv och gällande sitt arbete. Dessa är ytterst viktiga och ska främja livet. Här måste man vara mycket kritisk dvs självkritisk.
- Vilka vanor, som jag skaffat, har egentligen visat sig vara dåliga, och vilka nya bör därför arbetas in?
- Och anger nivån på min motivation, att kanske något är fel: att ytterligare saker i mitt privata eller professionella liv bör förändras?
- Är mitt beteende i övrigt godtagbart?
- En granskning av hur familjelivet utvecklas är alltid naturlig, och uppmärksammas självfallet fortlöpande: Är relationerna till fru och barn verkligen de jag alltid önskat mig ?
- Vad måste jag ändra på (trots att det är svårt)?
En mera detaljerad genomgång av en människas livsplanering ges t ex i (1).
Huvudpunkterna
Det finns i denna genomgång ett antal kärnpunkter, som ofta återkommer. De avser självuppfattningen, som med hjälp av de samlade värderingarna och personens självkännedom omvandlas till en självuppskattning. Värderingar, mål och vanor är grundkomponenter i individens planerings-, besluts- och arbetsprocess.
På kort sikt kan människan enbart genom enbart ett eget beslut verkligen arbeta träget avseende något, men på lite längre sikt krävs ett stöd: hennes motivation. Och främst värderingarna och arbetets resultat i relation till målen ger underlaget för den motivation hon känner.
Om den minskat eller saknas, fattas något, och en granskning av vissa värderingar eller arbetets inriktning eller utförande bör snart ske.
Beträffande lämpliga beteenden är självständighet i flera avseenden av stor vikt. Självständighet är individens adelsmärke och ett tecken på att hon respekterar sig själv och sin existens, vilket betyder att hon respekterar livet. Begreppet leder till betydelsefulla frågor. Det gäller inledningsvis främst i andligt avseende.
- Lever man upp till att styra sig själv utan att domineras av andra?
- I vilka avseenden är man bara en följare utan att tänka rationellt, eller prövar man alla ställningstaganden mot fakta och egna värderingar?
- Och en annan aspekt: klarar man av att inte låta sitt beteende påverkas av olämpliga känslor?
- Senare blir frågan om man klarar livets krav på att överleva och leva utan att ligga andra till last?
- Ansvaret för familjen har man alltid, men sedan finns också andra utanför denna, som man kanske vill ge stöd?
- Och har människan inte alltid ett grundansvar för att skydda sin egen frihet?
- Om denna hotas, måste man då inte göra något?
Frågorna ovan kan tillsammans verka många och komplexa att besvara. Men att tänka på underlaget och bestämma sin ståndpunkt beträffande dem behöver inte alls ske snabbt. Man kan behandla en i taget.
Svårighetsgraden är inte större än att alla normala personer kan lösa dessa problem successivt, och dagarna fram till ålderdomen är många och räcker till även för detta.
Man bör dock sätta igång och minnas, att dessa frågor egentligen bör ges prioritet. Men det finns ytterligare frågor viktiga att belysa. En sådan är naturligtvis:
- Är jag en tillräckligt god människa enligt min egen valda etik (2)?
En Etik För Människan
Om man granskar kraven/önskemålen ovan avseende olika typer av önskvärt beteende hos människan, beror uppfyllandet av olika önskemål naturligtvis helt på personens agerande. Om man då främst väljer ut prestationer, som är mycket viktiga för individens utveckling och beteende i livet och värderar dem, har vi en grund för att bedöma beteendet utifrån kriterier, som lämpar sig för människors liv (3).
Det sker enligt en liknande etikuppfattning som Aristoteles utformade i sin formulering av regler för det bästa mänskliga livet. Hans syn var att etiken är fundamental för individens mål att skapa och uppnå ett gott liv. Hans individualistiska inriktning skiljer sig från etiska riktningar, som fäster största avseende vid gärningar, som utförs till förmån för andra. Det är ju sådana, som länge i västerlandet har betraktats som grunden för mänsklig godhet.
Saken är då, att utmärkta prestationer i de avseenden, som tagits upp tidigare är sådana, som skapar verklig godhet. Det gäller exempelvis yrkesprestationerna. Dessa bidrar till samhället mera än något annat individen kan utföra genom att de skapar underlag för olika typer av generositet mot de personer, som exempelvis har behov av hjälp eller bara är beroende av andras arbete.
En företagare som skapar tiotals, hundratals eller tusentals arbetstillfällen gör mycket mera för mänsklig lycka än några gåvor eller gärningar de konventionellt goda kan utföra för människor med behov. Så äntligen finns en etik, som genom sin definition av godhet verkligen passar den mänskliga naturen och livet i samhället.
Text: Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade tidigare boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Han arbetar idag som medborgarjournalist.
Relaterat
Referenser
- Artikelserien ”Handledning i att bli en frihetlig människa” omfattar 10 delar och adresser finns här
- Frihetsportalen: Vem är en god människa?
- Nya Dagbladet: Vilken godhet är viktigast?