Del 1 i serien behandlade livsplanering utgående från sex grundläggande frågor (1). Dessa ger kunskap, som underlättar att svara på många aspekter gällande konkret livsplanering för en person. De ger nya perspektiv, och svaren kan bli centralare och djupare. Den fråga, som först togs upp i Del 1 var: Vem är jag – egentligen?
Ja, du fastställer, att sådan är du. En aspekt, som då blir mycket viktig, är: Och vem kan jag bli? Frågor man då kan ställa är bl a följande: Finns det någon storslagenhet i mig eller mitt liv, som visar, att jag ens haft kontakt med min möjliga existens?
Man upptäcker kanske, att någon sådan inte finns. Men då finns skäl att fråga sig, om man överhuvudtaget anat löftena i den mänskliga tillvaron? Ifall du har det, kan de tecknen visa vägen till att utvecklas till den man kunde vara.
Så även om väldigt mycket saknas, kanske några mål trots allt har nåtts? Har jag på något vis ändå lyckats utforma och uttrycka det viktigaste i mig? Nja, tyvärr är det ofullgånget, vilket är – tragiskt! Den kanske viktigare frågan kvarstår då: Hur har jag hittills lyckats uppfylla det stora ansvaret för min existens?
Eftersom den prestationen också varit svag, finns självklart skäl att ställa de två frågorna, som också kan vara inledningen till granskningen av ens liv: Vilken är meningen med livet? Och på vad sätt kan jag realisera denna mening?
Vad bör prägla mitt liv ?
Låt oss i denna andra del först systematisera planeringen av livet från en yngre persons perspektiv, medan den erfarnes syn behandlas i Del 4. De relevanta frågorna kan då inledningsvis vara: I. Vilket liv vill jag ha ? II. Vad ska jag som människa tro på? III. Vad ska jag göra i livet? När man senare efter ett antal år gör en revision av hur levnaden i verkligheten utvecklat sig, formuleras frågorna utifrån det förändrade perspektivet.
Den inledande frågan om livet angår allmänt: (Ia) vem hon (2) vill vara som person; (Ib) synen på sin karriär och sitt materiella liv, men också (Ic) planer på önskad familj. Punkten (Ic) är viktig för att uppnå lycka, men berörs inte här. Vem hon vill vara som person är av särskilt stort intresse i den åldern, och samtidigt influerar det åsikterna beträffande (Ib) och (Ic). Viktig information för (Ia) gäller exempelvis attityden till individualism och därmed bestämningen av jaget.
Vem är hon, och vem vill hon bli ? Hur självständig vill hon egentligen vara andligt och materiellt, och vad får andra i n t e besluta för henne? Hur önskar hon allmänt utveckla sig som människa (arbetskarriären tas upp under Ib)?
Vilka krav har hon gällande sin egen utveckling, daglig arbetsinsats, vänner och sociala relationer? Och vilken är hennes allmänna syn på framtiden? Är hon allmänt nöjd med en medioker existens, eller har hon högre mål och i vilket avseende? Och vilket ansvar för andra (utanför sin familj) ser hon i det sammanhanget, och vilket ansvar för hela sin situation som fri individ och medborgare? Hur kommer hon arbeta för ett bättre samhälle?
Ifall man går in på frågan (I b) är spörsmålet hur hon ser på sig själv som yrkesverksam i framtiden och på vilket yrkesområde? Har hon redan konkreta ideer om vilket fält hon vill arbeta på? Är hennes främsta önskan att bli ledare och chef: hur viktig är möjligheten till snabbt avancemang? Vad är sedan viktigt gällande yrket: att verkligen utveckla sig till excellens inom detta; att det är en bra bas för nästa anställning; lönen; samarbetet med andra; chansen att komma utomlands; möjligheten att göra något ”gott” för andra: vad?
Nästan parallellt med dessa tankar framkommer behovet att veta, vad hon egentligen tror på (II). Många svar har hon redan från sina erfarenheter från sin barn- och ungdom, sitt läsande och sökande efter information, men en hel del frågor kvarstår.
I Ia fastställs hennes syn på sig själv, vilket naturligtvis bör ange något viktigt om hennes karaktär och krav på sitt beteende.
Vilka personer, böcker influenser, ideer eller ideologier har spelat en roll? Har några externa händelser påverkat henne djupt och främst lett till förändring av hennes värderingar? Vilka är allmänt hennes viktigaste värderingar? Vilka är hennes mål kopplade till dessa? Har hon egentligen någon allvarlig tro på religion – och varför? Vilken vikt har egentligen rätten att bestämma över sig själv – fundamental för vissa – och därmed personligt oberoende? Vilken är hennes syn på samhället och människans rättigheter där? Vilka gränser för sin frihet är acceptabla? Vad innebär godhet, och vilken godhet eftersträvar hon? Dessa är alla ytterst viktiga frågor och värda tid att begrunda noggrant – och naturligtvis rationellt.
Fråga (a) och (b) i I samt fråga II ställer då naturligtvis krav på, att man själv formulerat och preciserat eller bekräftar ett antal grundläggande värderingar, som verkligen är/kommer att vara ledstjärnor i livet. Dessa måste också vara bestämda för att självuppfattningen (se Del 1) ska kunna övergå i en självuppskattning.
De två delfrågorna (av I) samt sedan II behandlar inledningsvis främst tänkande och planering, medan III är huvudsakligen inriktad på beteende: Vad ska jag göra i livet ? Mot bakgrund av sina tidigare tankar (också gällande Del 1) kan hon bestämma sig för att undersöka de mest attraktiva alternativen och besluta om stegen för att realisera det intressantaste.
Hon ställer upp mål gällande det och börjar snart arbeta mot det/dem för att initialt uppleva, hur valet känns. Är jag verkligen på rätt väg – eller behöver syftet revideras ? Mål sätts också upp beträffande många andra aspekter av I-III. Dessa styr hennes handlingar, vilket på sikt kan leda till framgång eller medverka till en medioker existens.
- Dan Ahlmark: Frågor som förändrar livet – Del 1
- Orden ”hon” och ”han” används likvärdigt i meningen att bägge könen alltid avses oavsett pronomet, som används i sammanhanget.
Text: Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade tidigare boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Han arbetar idag som medborgarjournalist.