NewsVoice fann denna artikel i inkorgen idag inskickad den 1:a juni 2022 av journalisten Ingemar Ljungqvist. Vi beslöt att publicera den postumt eftersom den ligger i tiden. Ingemars mail var rubricerat: ”Att publicera!” och vi kan inte hitta artikeln publicerad någon annanstans på webben.
Ingemar Ljungqvist avled den 20 december 2022. / Torbjörn Sassersson, redaktör
En ny svensk ämbetsmannaregering
Sverige är på allt flera sätt på väg mot en allt djupare kris. Mycket av detta är självförvållat alltsedan Riksdagens ledamöter istället för att värna Folket värnat sin egna Position. Från alltfler sektorer av vårt samhälle höjs rösten att den onda cirkeln måste brytas. Valet i september [2022] kan vara en sådan möjlighet.
Vårt förslag är att upprätta en Expeditionsministär där denna utgörs av en ledningsgrupp på fem personer med stor integritet. Skulle ett eller flera av de partier som ställer upp i Riksdagsvalet vara överens med oss får de gärna använda detta som en viktig del i deras valpropaganda.
Då skulle Sverige kunna närma sig en välbehövlig enhet och rikta in sig på att lösa problematiken utifrån Folkets intresse.
Du som också vill stödja detta alternativ kan samla namn för det , men ditt stöd innebär bara att du står bakom huvudidén som den är sammanfattad här. Alla förslag här under där många har namngivits ska mer ses som en möjlig sammansättning med personer.
Expeditionsministär = Ämbetsmannaregering
Sverige lever farligt – och så gör invånarna. För varje månad sker det märkvärdigheter i vår vardag och folkets förtroende för såväl regering som Riksdag sjunker alltmer. Ökande dödsskjutningar, ökande elpriser, ökande bränlsepriser och så till råge på allt en regering med Magdalena Andersson i spetsen försöker genomföra en statskupp både mot stora delar av sitt parti men framför allt försöka sig på ett NATO-medlemsskap där hon inte ens läst in sig på regeringsformens reglemente och Grundlagens syn
Sverige har faktiskt de senaste 20 åren deltagit i strider tillsammans med NATO. ISAF – styrkan i Afghanistan fick lämna det landet efter mer än tio års strid där. Under 2011 bidrog Sverige med halvdussinet JAS- plan i Libyen. Det innebar att den fred Sverige haft sedan frederna 1814 och 1815 avbröts. Det blev inte 200 år av fred för Sverige.
- Vad blev utgången av dessa två krig?
- Vem tjänade och vem förlorade på dem?
I båda fallen ledde det till massiva flyktingströmmar, död och förstörelse i de två länderna. Folket fick bära umbäranden och i fallet med Libyen ledde det till en destabilisering av stora delar av norra Afrika då såväl soldater som militärt material spreds över flera länder.
I vissa fall gynnade detta tillväxten av våldsextremistiska organisationer. Den enda stora vinnaren verkar vara Saab och dess ägare, som kunde demonstrera inför en världspublik hur effektiva deras JAS-plan var för att fullständigt eliminera en motståndare.
Libyen, Afrikas mest välmående land, med den högsta levnadsstandarden , smulades sönder under bomber och sedan ledde interna stridigheter till rena kaoset.
För att Sverige på grund av inre strider och anpassning till oligarker på andra sidan Atlanten inte ska gå Libyens öde till mötes så krävs att våra folkliga institutioner återupprättas.
De senaste 20 åren har också visat att Riksdagen inte haft förmåga – det verkar rentav som dess ledamöter blivit hypnotiserade av den rädsla som sprids från WHO och WEF att debatt och beslut ligger långt ifrån Folkets intressen.
Ett utslag av den rädsla som smetades på under den värsta coronahysterin betydde att Stefan Löfven satte Sverige i skuld med miljardlån hos den europeiska Centralbanken, sommaren 2020. Lån som ska vara återbetalda först 2058. Sveriges barn är alltså satta i pant.
Flera har uppmärksammat detta och bildat nya partier en masse: vilket bara betyder att dessa sinsemellan konkurrerar ut varandra i jakten att klara fyraprocentsspärren.
Inget samlande större alternativ finns.
Därför föreslår vi undertecknande av detta dokument att Sverige snarast bestämmer sig för att upprätta en Expeditionsministär synonymt med Ämbetsmannaregering bestående av de människor vars främsta meriter är att de har personlig integritet, livserfarenhet och gedigen kunskap inom sina områden.
De personer vi föreslår till de olika ämbetena behöver inte vara tillfrågade, än mindre att de accepterat en sådan roll, men deras roll som debattörer eller skribenter tyder på att de inte skulle tacka nej.
Detta skulle också vara en vitalisering av demokratin om man på olika röstmotorer ger dessa en röst som stöd för deras medverkan och som skulle kunna ersätta en gängse regeringsbildning, där de senaste årens överenskommelser förskräcker.
Riksdagen har ju tillfälligt varit rena JÖK-boet. Detta måste ersättas med något helt annat. Det kräver vi för vi känner starkt att dagens parlamentarism har förlorat sitt förtroende hos svenska folket – speciellt den äldre generation som vuxit upp under ett helt annat ledarskap. Då skulle också denna ministär ha en stor folklig förankring
Det förslag som vi nu kommit fram till är att en kvintett bestående av Inga-Britt Ahlenius, Elsa Widding, Leif Östling, Lars Bern och Ann-Marie Pålsson utgör ledningen för denna ministär.
Signerat: Ingemar Ljungqvist, John Bouvin, Dick Jonefelt
De namn som signatörerna föreslog till de olika departementen var:
Lennart Matikainen, Magnus Stenlund, Hans Jensevik, Roger Richtoff, Amineh Kakabaveh, Michael Oddane, Susann Björklund, Stefan Thorsell, Conny Andersson, Sargon de Basso, Peter Springare, Glenn Dormer, Hanna Åsberg, Mikael Nordfors, Nils Littorin, Peter Wahlbeck, Arne Weinz, Marianne Liljeholt, Karl Hedin, Jacob Nordangård, Peder Blom, Anders Sydborg, Robert Mathiasson, Ulf Bejerstrand och Alexander Bard.
Relaterat
Citat från artikel och kommentarer.
—”Sverige behöver en ny ledning av typen Ämbetsmannaregering”
Den demokratiska regeringsform ni yrar om finns reda, i Kina. I Kina finns egentligen inga ”politiker” i svensk tolkning. Alla som tillåt fatta beslut är tjänstemän, alla utnämnda på meriter, inte åsikter, och omedelbart avlägsnade om dom inte följer folkets vilja.
—”personlig integritet, livserfarenhet och gedigen kunskap inom sina områden.”
Ingen kommer ens till att kandidera utan minst en akademisk examen, gedigen livserfarenhet, och gedigna kunskaper, och erfarenhet inom relevanta områden. Dessutom fordras en tjänstemannaexamen.
—”återta RÄTTEN att i ALLMÄNNA VAL sparka korrupta POLITIKER och tjänstemän”
Precis vad man gör i Kina. 9 generaler fick oceremoniellt foten nyligen. Det behövs inga allmänna val i Kina. En tjänsteman blev avpolletterad på 24 timmar, utan fallskärm, för ett par år sedan.
—”Men ett nytt demokratiskt system införs ju inte över en natt!!!”
Sant, i Kina tog det över 100 år, men nu fungerar det. Det finns ingen möjlighet att införa Kinas direktdemokrati i Sverige idag. Sverige är alldeles för outvecklat och primitivt, men någonstans skall det börja. Sverige ligger kvar på den ”demokratinivå” där Kina befann sig 1913, och Sverige vägrar att ens utvecklas och förbättra. Länder Sverige är som gjuten i betong, Inget tillåts ändras. Det är Sverige ”demokrati”.
—”Men idag tar ju politikerna beslut om saker vi aldrig tillfrågats om”
Just det, men om tjänstemännen i Kina skulle göra det, kan dom förvänta sig att bli sparkade – omgående.
—”istället för att värna Folket värnat sin egna Position”
Sant, som sin egen framtida feta pension och inkomster. I Kina har pensionerade eller avskedade tjänstemän samma pension som alla andra. Det finns inga feta fallskärmar.
Tråkigt att den här rösten har tystnat.
Finns många goda ideer för demokrati, och en hel del dåliga!
Själv tror jag inte demokrati per se är något recept på framgång om man någonstans lyckades införa det, vilket man ju ännu inte lyckats med. Det skulle ju bli en slags medelmåttans styre. SJälv skulle jag väl hellre se de mest lämpade personerna på respektive område ta sig an uppgiften. Men oklart om de individerna existerar?
Men ovanstående personer såg väl rätt lovande ut.
Men demokrati skulle ju helt klar vara bättre än idag när dum & dummare styr under jordens mest förtappade själar som är de riktiga makttagarna. Men hade en liten uppenbarelse en dag, och kände en väldig tacksamhet. En tacksamhet för att det inte var jag som i den Gudomliga komedien fick vara spegel för människan alla dåliga sidor likt våra kära politiker. Den där sandlådan som kallas ”partiledardebatt” är väl nutidens klagomur.
Själv tycker jag vi alla kunde enas om en sak, och skriva under på det. Alla i princip utom partiernas välbetalda marionetter tycker ju hela systemet är korrumperat, falsk och otillräckligt. Om alla skrev under på ett moratorium. Allt fortsätter som vanligt, men inga nya beslut tas förrens ett nytt system är på plats. Så slipper vi kaoset.
Så får människor rösta för ett nytt system, och bästa utformade system med flest röster införs.
Men ett nytt demokratiskt system införs ju inte över en natt!!!
Men ibland drabbas jag av en slags acceptans av det hela. Med alla dessa olika viljor, klart vi inte kan enas. Kanske får kaos vara kaos tills människor tröttnar?
Själv har jag helt slutat rösta. Tanken att någon skulle bestämma ÖVER mig tycker jag är löjlig. Gud kan väl fylla den platsen om han infinner sig på ämbetet. Inte heller behöver jag någon som bestämmer åt mig, men kan tänka mig att låta någon mer lämpad än mig ta beslut åt oss inom olika områden. Eller presentera förslag, och så får vi rösta.
Men idag tar ju politikerna beslut om saker vi aldrig tillfrågats om. Över saker ingen människa borde få befogenhet att ta beslut om. Samtidigt som de säger tvärt om, och aldrig tar ansvar för vad de gjort. Inte heller får de någonsin några konsekvenser för sina gärningar.
Så vet inte? Men ett stort folkligt misstroendevotum mot folkmördarna i riksdagen tycker jag vi alla kan skriva under på. Man behöver ju inte som mig kalla dem för ”folkmördare”! Men någon DEMOKRATI tycker jag vi alla kan vara överens om att vi inte har. NATO är väl ett ypperligt exempel på det? EU är väl ett svek från början till slut, där i princip inget man lovade infriats. Men där fick ju i alla fall folket rösta, även om de rösta för något annat.
Vila i frid Ingemar, hoppas du är på en bättre plats än här.
Intressant med olika möjliga styresformer! Demokrati är ju det som hyllas i vårt land – och över stor del av världen.
Edward Griffin har några tänkvärda uttalanden om denna form av maktutövning:
Här är ett av dessa uttalanden:
”Demokrati innebär att majoriteten avgör.
– Föreställ dig att du och nio lynchare ska rösta om huruvida det är rätt och riktigt att du ska hängas. Skulle det kännas rättvist för dig om de röstar för det?”
Han menar även att demokrati ovillkorligen leder till diktatur, eftersom det inte finns några fasta normer – utan att lagar ständigt kan ändras – och att ett sådant politiskt system ovillkorligen skulle verka som en magnet på människor med kriminellt sinnelag, ett politiskt system som med tiden oviikorligen skulle leda till diktatur.
– Känns det igen?
Det Ewdard Griffin förordar är en republik, alltså ett styre som regleras av genomtänkta FASTA, GRUNDMURADE regler.
I detta sammanhang är det lite kul med exempelvis både USA och Sverige.
Till en början fanns tämligen fasta, skrivna regler för styret i båda dessa nationer – grundlagar – men genom så kallade demokratiska beslut i respektive parlament har de kastats ut och grundligt trampats ner i modden – med demokratin som trampstövlar.
Och så har en rad undantagslagar införts istället – och kronan på verket blir naturligtvis diktaturen under WHO, som är planerad att klubbas igenom i vår.
Därefter blir det nog totalt ”Adiós!” till människors frihet under det styret.
Hmm, har en vän som aldrig använder ordet ”demokrati”. Han kallar det rätt och slätt för pöbelstyre.
” genomtänkta FASTA, GRUNDMURADE regler”. Ja det är väl lite det som är problemet idag. En modern ”demokrati” är ju ett irrvarv av avhandling efter avhandling av underättelser, tyckanden, uttalanden osv. Men det mesta har ju ingen solid grund att stå på.
Vet inte om ”det var bättre förr”? Men känns som det mesta detorierar mer och mer. Representativ demokrati betyder ju att den/de valda skall vara representanter för de människor som röstat på dem. Idag ser man ju det som att man fått mandat att göra vad man vill. Hur skulle beslut om något som aldrig diskuterats kunna vara ”demokratiska” över huvud taget?
Vem känner ens till Ulf Kristersson grundläggande värderingar, vem har frågat? Så står han och svammlar om ”våra värderingar”.
Om man tar abort tex. Om man ser vart foster som ett skapat liv så blir ju abort ett mord. Något de flesta som grundläggande värdering ser som fel att utföra, ja om det inte är på de otrogna då, då är det ju sanktionerat under Gud.
Om man däremot ser foster som en cellklump, så vad är problemet? Lite dyrt sätt att snyta sig kanske? Men man dödar ju ingen.
Men idag kan man ju höra argument som att SDare hatar kvinnor för de vill förbjuda abort. Det uttalade syftet skulle då vara att ta bort kvinnans bestämmanderätt över sin kropp. Inte att rädda ett människoliv, ett människoliv som 50/50 blir en kvinna. Argumentet blir ju inte ”jag har rätt och du har fel därför…..” Utan du är dum i huvudet och jag hatar dig. Sagt av någon som kanske själv inte är jätteklipsk?
Det är ganska långt till den där ”gemnsamma värdegrunden” vad verkar? Och så länge människor bråkar kommer systemet sannolikt vara bråkigt. Ödmjukhet verkar vara bristvara.
Många gånger är det ju också bara två olika sätt att nå samma mål. Men det ständiga bråket gör att ingen av vägarna når fram.
Så tyvärr är nog vårat samhälle inte så ”genomtänkt”. Eller kanske man skall se det som väl genomtänkt av de som inte alls har samma ”värdegrund” som gemene man. Antilivs rörelsen verkar växa sig allt starkare under analScwabben och de andra prästerna i den nya kyrkan.
Kanske är de exakt rätt recept för att människan skall finna sina grundläggande värderingar igen? Och ta tillbaka sitt självbestämmande och sin fria vilja från alla dessa små påvar, hobbydiktatorer, och förstå sig påare från B serien med IQ strax över en utvecklingsstörd.
Mycket tänkvärd kommentar av dig, Josef, tack!
När det gäller att släcka liv finns det en oföränderlig lag som är skriven i sten.
– Du skall inte dräpa.
En mycket läsvärd och upplysande text .Tunga namn i ministären , den inger förtroende . Ministären skulle sopa banan med regering och opposition .
Mvh Sjöström
Ingemar Ljungqvist hade helt rätt och jag är mycket positiv till de förslag han gav till ansvarspersoner inom en sådan potentiell expeditionsministär. I så fall skulle vi äntligen få goda ledare!
De är, likt Ingemar, människor som visat sig vara kloka, insiktsfulla, ansvarsfulla, hederliga, godsinta – och modiga nog att tala sanning och klarspråk i en värld kännetecknad av lögn och bedrägeri.
Den italienske författaren Gianni Rodaris sentens ”I lögnens land är sanningen en sjukdom”, är i högsta grad aktuell här och nu.
Tyvärr skulle det nog vara väldigt svårt att få till en sådan expeditionsministär under rådande förhållanden, inte minst beroende på den passivitet, som likt en tjock dimma omhuldar det svenska folket: Dagis-generationerna som blivit dresserade, indoktrinerade och ointresserade av hur vi styrs i landet – och som kanske på sin höjd har mod att knyta näven i fickan när orättvisorna hopas, friheten försvinner och skam går på torra land- vittnar om det.
Istället är det dataspel, streamade filmer, sport och underhållning på TV som gäller!
Satanistan Anton Szandor LaVey har förresten gett en bra förklaring till vad en TV framför allt har för funktion:
https://www.azquotes.com/picture-quotes/quote-the-tv-set-or-satanic-family-altar-has-grown-more-elaborate-since-the-early-50s-from-anton-szandor-lavey-77-5-0582.jpg
Vi kan ju börja med, se till att återta RÄTTEN att i ALLMÄNNA VAL sparka korrupta POLITIKER och tjänstemän.
En första grovsanering för att vaska fram ärligt folk till administrationen av vårt land, SVERIGE!
Verkligen glädjande med denna postuma publicering av Ingemar Ljungqvist, den så insiktsfulle och godhjärtade kämpen för sanning, frihet och hälsa!