Polisens trafiksäkerhetskameror handlar primärt om övervakning inte trafiksäkerhet

Enligt Samnytt planerar Trafikverket att fram till 2030 uppgradera landets cirka 2400 trafiksäkerhetskameror. Enligt uppgift ska den nya versionen, med namnet Argus 4, fånga ännu fler fortkörare.

Verkligheten är att redan för över tio år sedan var ATK-kamerorna (Automatisk Trafiksäkerhets Kontroll) utrustade med en radar som samtidigt kan följa fyrtio stycken mål.

Sedan när blev fortkörningar i dödliga hastigheter ett problem i tät stadsmiljö, som till exempel i centrala Stockholm? Där torde väl den främsta trafikrelaterade dödsorsaken vara hjärtinfarkt orsakad av högt blodtryck, i sin tur orsakade av jakt på ledig P-plats som inte är reserverad för handikappad eller yrkestrafik.

Efter att regeringen nu förklarat att den vill förbereda för krig mot Ryssland är frågan om den amerikanska militären och NATO nu också kommer att ges tillgång till det här landsomfattande kameraövervakningssystemet och då ges möjlighet att spionera på varenda enskild person i landet, så snart de kliver utanför dörren till sin bostad?

Relaterat: Så bra är de nya fartkamerorna, Ny Teknik

Demokrati till Döds

Nedan återpubliceras ett kapitel ur min bok ”Demokrati till Döds: Sveriges väg in i den globala diktaturen” från 2014, som förklarar hur ATK-systemet redan från start, planerades som ett totalt övervakningsverktyg i statens tjänst.

Systemet .ed trafiksäkerhetskameror tillhörande polisen och beläget i Kiruna kan i realtid följa och identifiera allt och alla som rör sig på det svenska vägnätet från Öresundsbron mot Danmark i söder till gränsen mot Finland i norr.

I slutet på bokens kapitel ges instruktioner för hur läsarna på websajten Eniro själva kan se var alla trafiksäkerhetskameror är placerade och hur kartan kan användas för att planera de egna utflykterna. Eniro tillhandahåller inte längre denna funktion.

Läsare som i dag vill se vart kamerorna är utplacerade kan gå till Trafikverkets sida.

Misstanken att ATK-systemets trafiksäkerhetskameror inte skapades för att rädda liv, utan för att tillgodose storebrors önskan att spioneri mot och bland de egna medborgarna, verkar ha drabbat fler.

Kamerorna i ATK-systemet kan vara det mest utsatta för sabotage än något annat i hela Sverige:

• Sydöstran: Insändare: ”Fartkameror ökar dödsolyckorna”
• Dalademokraten: Trafikverkets oro – 100 fartkameror stulna: ”Vi förstår inte”
• Sveriges Radio: Nytt sabotage mot fartkameror – sprejades med färg
• SVT: Fartkameror saboterade – skadegörelse och stöld för miljoner
• Corren: Omfattande sabotage mot fartkameror: ”Väldigt sorgligt”
• Vetlanda-posten: Här ligger fartkameror saboterade längs vägen: ”Den här onödiga förstörelselusten”
• Avesta Tidning: Fartkamera i Horndal vandaliserad – igen
• Sydsvenskan: Höga böter för sabotage av fartkameror
• Aftonbladet: Kamera sprängdes i ”sabotageland”
• SVT: Sabotage mot fartkamera – helt täckt med tjära
• Ljusnan: Sabotage mot fartkamera
• Skånska Dagbladet: Sabotage mot fartkamera
• SVT: Fartkamera sprängdes – dynamit kan ha använts
• Kungälvs-Posten: Fartkameror i Kareby vandaliserade
• Sala Allehanda: Nytt sabotage mot fartkamera
• Västgöta-Bladet: Större sabotage på 195:an – alla fartkameror har blivit attackerade: ”Det här är ovanligt”
• Ulricehamns Tidning: Nytt sabotage mot fartkamera
• Tranås Tidning: Fartkamera sönderslagen på riksväg 40: ”Kan bli riktigt dyrt”
• LT: Tjuvar slog till på väg 57 – stal fartkamera
• E kuriren: Fartkamera vandaliserad
• ÖP: Mystiskt sabotage i Åsarna – fartkamerorna nedsågade: ”Någon som tyckt att det är kul att förstöra”
• NSD: Fartkameror mejades ner
• NT: Fräcka sabotaget: Vem sågade ner fartkameran?

I skuggan av FRA

Saxat ur boken: Demokrati till döds – Sveriges väg in i den globala diktaturen

I skuggan av FRA-affären 2006-2007 smög sig ett hot in mot medborgare i Sverige som i framtiden kan visa sig allvarligare än maktens efterhandskonstruktioner av vad människor eventuellt kan ha sagt och gjort baserad på den informationsinsamling FRA-lagen tillåter. Det handlar om den existerande generationen så kallade automatiska trafiksäkerhetskameror (ATK) – som i mitten på 2000-talets första decennium såldes in till allmänheten med argumentet om en “nollvision” för att minska antalet dödsolyckor i trafiken.

Resonemanget bakom de så kallade fartkamerorna är att ju högre hastighet fordon som är inblandade i trafikolyckor har, desto högre risk för svåra skador och dödsfall och genom att sänka medelhastigheten på det svenska vägnätet hoppas man att få ned antalet döda och svårt skadade.

Verkligheten är att de välskyltade kamerorna i fråga blott är de synliga komponenterna i ett landsomfattande och fullt ut centraliserat övervakningssystem där rikspolisstyrelsen (RPS) från en enda kommandobunker i realtid kan följa vad som sker överallt i det svenska vägnätet: från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. Vem som kör vad för fordon var och när, liksom vilka passagerarna är.

Kameran i sitt grundutförande är ett system med bland annat följande prestanda:

• En radar som samtidigt kan övervaka upp till fyrtio olika fordon (tänk Essingeleden i rusningstid).
• En stillbildskamera som använder antingen vanlig eller infraröd blixt. Infrarött ljus är osynligt för det mänskliga ögat vilket innebär att fotografering av bilister kan ske även på natten utan att dessa vet om det
• Datoriserad nummerplåtstolkning – det vill säga möjlighet till identifiering av fordon och automatisk jämförande kontroll med andra datoriserade register såsom fordonsregistret.
• Datoriserad ansiktsigenkänning av personer
• Videokamera
• Larm vid åverkan på kameran (skadegörelse)
• GPS-sändare som tillåter myndigheter att spåra nedmonterade och bortförda kameror (stöld av kamera)

Kostnaden för systemets hårdvara (exklusive rikspolisstyrelsens kommandobunker) är en halv miljard kronor. Det motsvarar fullt studielån i tre år för två tusen blivande lärare, läkare eller ingenjörer.

Underhållskostnaden per år för det dryga tusental med kameror av den typ det handlar om är femtio miljoner kronor.

Frågar man trafikverket och återförsäljaren så säger dessa att videokameran och den infraröda blixten är avaktiverade i den version rikspolisen använder för den landsomfattande övervakningen.

Just hur avaktiverade kamerorna egentligen är, är naturligtvis svårt att veta. Det datorsystem för centraliserad insamling och analys RPS använder är inte det som levereras av företaget som bygger kameran utan har utvecklats av RPS självt.

Frågan är också vilken praktiskt betydelse videokameran faktiskt har.

Stillbildskameran kan enligt uppgift ta upp till 21 högupplösta bilder i sekunden så även om den körs på 5- 10% kapacitet så erhålles 1-2 bilder per sekund, vilket torde vara mer än nog för att övervaka och identifiera trafiken.

Hur väl överensstämmer övervakningssystemets påstådda syfte att genom en sänkning av medelhastigheten på vägnätet få ned dödsolyckorna i trafiken, med hur kamerorna faktiskt har placerats ut?

Rimligen borde det viktigaste kriteriet för var kamerorna placeras, vara just vägavsnitt med mycket dödsolyckor.

Facit för Stockholms län är att där verkar RPS ointresserat av att försöka få stopp på vägslakten norr och nordväst om Stockholms innerstad där de flesta dödsolyckorna faktiskt sker. Man är mer intresserad av att övervaka den olycksfria vägen ut till FRA:s högkvarter på Lovön liksom kungafamiljens residens på Drottningholm.

Samma diskrepans mellan vad systemet sägs göra och hur det i själva verket är konfigurerat, detekteras vid utplaceringen av kameror söder om Stockholm, där vägnätet som omgärdar t ex flottans installationer vid Muskö och Berga vid ostkusten uppenbarligen upplevs som viktigare än att försöka få bukt med dödsolyckorna på vägnätet sydväst om huvudstaden.

Om syftet vore att få ned medelhastigheten skulle man till exempel kunna tänka sig att fartkamerorna placeras ut på ett ganska utspritt sätt i vägnätet så att så kallad kängurukörning (vad personal på trafikverket kallar de plötsliga inbromsningar som ibland ses när förare försent upptäcker en fartkamera) inte inträffar, utan att förare helt enkelt gillar läget och sänker den egna hastigheten.

Verkligheten är att fartkamerorna uppvisar en stark tendens att trivas bättre vid korsningar och/eller avfarter – ett mönster som rimmar bättre med en övergripande övervakning och spårningsfunktion än med hastighetsbekämpning.

Tanken är inte helt gripen ur luften.

Polisens interna namn på projektet, innan det gavs akronymen ATK, var “Argos” – en hund som i den grekiska mytologin var känd för sin överlägsna förmåga att spåra.

Genom de strategiskt utplacerade kameraenheterna kan RPS liksom SÄPO, från en enda bunker, i princip övervaka alla individuella fordon i rörelse på vägnätet över hela Sverige.

Innan “Argos” existerade var detta uteslutet – eftersom det som regel krävs ett flertal fordon med personal för att oupptäckt “skugga” blott ett fordon.

Ytterligare ett exempel på ATK-systemets brist på kontakt med olycksdrabbade vägavsnitt är situationen på den tämligen olycksfria glesbygdsön Öland, vars i princip enda väg mycket väl kan vara Sveriges mest övervakade. Vad är så speciellt med den lilla byn Borgholm med tre tusen fasta invånare?

Tja, en familj med efternamnet Bernadotte har sitt sommarresidens på Solidens slott, blott ett stenkast söder om orten.

Om fartkamerorna verkligen handlat om att få ned antalet dödsolyckor hade ett naturligare arrangemang varit att rikspolisen började med att placera ut kamerorna där dessa olyckor faktiskt inträffar.

Rikspolisen hade också kunnat placera fler kameror på högtrafikerade vägar än på vägar med mindre trafik. De hade också kunnat sprida ut kamerorna med än vad som är fallet i dag.

En annan naturligare åtgärd hade varit att låta landets tjugoen polismyndigheter sköta sina kameror själva från redan existerande sambandscentraler. När kamerorna lanserades, 2006, hade Sverige 21 polismyndigheter.

Det ingår redan i de lokala polismyndigheternas arbetsuppgifter att hålla reda på fortkörare. Om en lokal polismyndighet i realtid upptäcker en fortkörare (eller trafikolycka) kan de skicka ut polis och ambulans. Rikspolisens inblandning i ekvationen fördröjer de lokala polismyndigheternas reaktionstider – om de nu överhuvudtaget informeras.

[Kapitlet skrevs innan den 1 januari 2015, då Sveriges 21 länspolismyndigheter slogs samman till en]

Vi avrundar med en titt på Norrlandsorten Svappavaara som år 2010 hade 417 invånare. Någon trafikolycka med dödliga utgång i denna lilla glesbygdsort har inte kunnat konstateras på överskådlig tid. Ändå har tre trafiksäkerhetskameror poppat upp där. Skälet är Svappavaara är en knutpunkt i vägnätet alldeles vid gränserna till Finland och Norge.

Operatörerna i bunkern kan på detaljnivå också aktivt styra varje övervakningsenhet individuellt, slå på eller stänga av olika funktioner.

Som så många datasystem har också rikspolisens landsomfattande radar- och kameraövervakningssystem av det svenska vägnätet en loggningsfunktion – en funktion som “minns” vad operatörerna gjort och inte gjort, när de loggat in och loggat av, liksom vid vilken dator eller terminal de befunnit sig.

Redan från början fastlade RPS följande rutiner för ATK-systemets loggning:

1. RPS skall ensamt ha full kontroll över alla loggar som visar hur systemet används. Det vill säga RPS är den enda myndighet eller instans som vet hur RPS använder det landsomfattande övervakningssystemet.
2. Hur RPS enkelt skall kunna möjliggöra avaktivering av loggningsfunktionen.

Punkt ett visar på en anmärkningsvärt slapp attityd till det här med demokratisk kontroll och översyn av ett så omfattande och djupt integritetskränkande övervakningssystem som ATK utgör.

Punkt två skjuter en gång för alla i sank påståendena om att syftet med det landsomfattande kamerasystemet med trafiksäkerhetskameror är att rädda liv.

• Varför skulle någon inom rikspolisen redan på planeringsstadiet önska försäkra sig om att det i efterhand inte går att se hur övervakningssystemet används?
• Vem eller vilka inom den öppna polisen skulle vara intresserad av en sådan funktion – än mindre tycka sig behöva den?

Svaret?

Den elefant som under FRA-lagens ståhej i all tysthet tassade in och parkerade sig mitt i svenskarnas vardagsrum är att säkerhetspolisen under täckmantel av polisens öppna trafiksäkerhetsvårdande arbete sedan 2006 har tillgång till ett övervakningssystem som tillåter det att i realtid identifiera och följa individuella fordon och dess förare och passagerare över hela landet från en enda plats – ett system vars loggningsfunktion kan stängas av.

Men det beskaste pillret för läsaren att svälja kan vara möjligheten att det mest dolda motivet med denna landsomfattande kameraövervakning inte är att möjliggöra för säkerhetspolisen att i realtid kunna följa fordon och människor eller övervaka vägnätet i närheten av för den svenska staten viktiga installationer (såsom kungafamiljen) – utan något betydligt mörkare.

Läsaren inbjuds till att via en enkel datorövning bilda sig sin egen uppfattning om det kanske största hotet mot hennes väl och ve det här nationella kameraöverakningssystemet faktiskt utgör..

• Öppna en webbläsare och finn din bostadsort på kartor.eniro.se
• Föreställ dig att den svenska regeringen under natten blev en fullfjädrad diktatur och införde undantagstillstånd – kanske med ett fiktivt terrorhot som ursäkt – eller helt enkelt därför att bankerna ensidigt stoppat all kontanthantering med resultatet att några hundra tusen människor börjat plundra matbutiker för att överhuvudtaget kunna överleva.
• Du har redan gjort dig av med dina mobiltelefoner – som du vet fungerar som statliga spårsändare. Du har också bytt din GPS-utrustade bil till en 10-15 år äldre fordon utan elektroniska finesser som tillåter spårning.
• Försök nu på kartor.eniro.se att finna en väg från där du befinner dig till en plats du tror att du är säker – utan att på vägen passera en enda av RPS/SÄK så kallade “trafiksäkerhetskameror”.
• Vid din planering måste du undvika de stora genomfartslederna liksom Europavägar, eftersom polis men även militär (både svensk och utländsk) längs dessa upprättat vägspärrar.

Referenser och relaterat

• Samnytt: Här är nya fartkameran som ska stoppa fler fortkörare
• Trafiksäkerhetsverket: Trafiksäkerhetskameror
• Polisen: Personuppgiftsbehandling vid kamerabevakning
• Polisen: Trafiksäkerhetskameror
• Sydöstran: Insändare: ”Fartkameror ökar dödsolyckorna”
• Dalademokraten: Trafikverkets oro – 100 fartkameror stulna: ”Vi förstår inte”
• Blueshift: Demokrati till Döds: Sveriges väg in i den globala diktaturen (2014
• Blueshift: Västs mörka hjärta : 9/11, Geopolitisk terrorism & Globaliseringsagendan (2015)
• TT: Lista: Här är vägarna med flest sommarolyckor
• Transportstyrelsen: Statistik över vägtrafikolyckor
• NewsVoice: Varning – Nu kan du få böter för fortkörning i vägtunnla