Författaren till denna rapport har arbetat inom statsförvaltning i 35 år, varav 15 år på regeringskansliet. Med stöd i dessa erfarenheter och befintlig forskning har författaren tagit fram en åtgärdsinriktad analysrapport med fokus på hur den offentliga sektorn kan avbyråkratiseras och effektiviseras så att skattemedel på ett bättre sätt än idag kan styras till kärnverksamheten.
Redaktionen: NewsVoice fick exklusivt vara först med att publicera denna rapport adresserad till Regeringen.
Syftet med denna rapport (PDF) är att i ett första steg kartlägga administrativa strukturer och organisationstendenser som kan orsaka effektivitetsförluster inom offentlig sektor.
Enligt kommunallagen måste varje kommun ha en kommunstyrelse, valnämnd och överförmyndarnämnd/överförmyndare, men hur resten av verksamheten är organiserad är upp till varje kommun att bestämma.
Denna lagstiftning öppnar för kommuner att själva avgöra storleken på den politiska organisationen, den kommunala förvaltningen och hur resurserna ska fördelas mellan förvaltningen, den politiska överbyggnaden och kärnverksamheten.
Detta gör att resurser som borde styras till kärnverksamheten ofta används inom förvaltningsorganisation, administration eller politisk organisation.
Statens reaktiva kontrollstyrning av den offentliga sektorn gör att alla tänkbara problem som uppstår i offentlig verksamhet slentrianmässigt hanteras genom extraresurser.
Resultatet blir att grundproblemet angående effektiv användning av skattemedel förblir olösta med ett resursslöseri kombinerat med stora offentliga utgifter som följd.
Detta gör att medborgarna inte får den välfärd de behöver och som de betalar för: köer i vården, försämrat skolresultat och omsorg av låg kvalitet.
Detta kan orsaka följande strukturella skador på ekonomin:
- En paradoxal kombination av höga skatter och sämre välfärd.
- En onödig fördyring av den offentliga sektorn.
- Finansiell autofagi, där överbemannade politiska överbyggnader, överförvaltning och överadministrering äter upp kärnverksamheten.
- Kompetenser som annars kan behövas i andra samhällssektorer låses i välbetalda och onödiga administrativa jobb som tär på kärnverksamhetens resurser.
- Risk för överbeskattning av hushåll och företag och överfinansiering av välfärdssektorn.
- Risk för ohållbar tillväxt och sårbara offentliga finanser på längre sikt.
I ett andra steg föreslår denna rapport en förvaltningsreform, där myndighetsinstruktioner, regleringsbrev och styrsignaler till kommuner och regioner fokuserar på ständiga förbättringar i kärnverksamheten så att den offentliga förvaltningen blir mer effektiv och träffsäker för att på ett bättre sätt tillgodose medborgarnas och företagens behov.
Uppskattningar baserade på internationella jämförelser visar att en förbättringsorienterad modell för den offentliga sektorn skulle kunna årligen frigöra motsvarande 300 miljarder kronor från onödiga strukturer och sidoverksamheter som istället skulle föras över till välfärdens kärnverksamhet eller användas för att sänka skatter vid behov.
Avbyråkratiserad förvaltning
Med utgångspunkt i nationella och internationella framgångsexempel och forskningsresultat föreslår rapporten en avbyråkratiserad och förbättringsorienterad modell för den offentliga sektorn.
Modellen kan gynna tillväxt i näringslivet samtidigt som den kan styra skattepengar till välfärdens kärnverksamhet.
Relaterat
- Läs fler artiklar och utredningar av Hedi Bel Habib
- NewsVoice: Bel Habib: Sverige bör lansera OSSE som alternativ till NATO
- Taggar: #svenskekonomi #sveko #svpol #avbyråkratisering
Skulle vara intressant med konkreta åtgärder. Vad exakt det är man kan spara in på.
Goda intentioner.
Men syftet är nog snarare att mjölka mer pengar till försvarsintressena, på alla sätt.
Knappast har politiker helt plötsligt blivit för optimering av statsapparaten utan att ha blivit pådrivna av något.
Felet ligger återigen i det monetära systemet och maktmänniskors strävan att sko sig själva. Typ politiker i riksdag och regering. Utan att vi alla vill hjälpas åt och att det monetära stryks bort, blir det total kollaps.
Ganska intressant, även om jag nu inte prioriterar att läsa hela rapporten.
Men som jag ser det är det huvudsakliga problemet ideallöshet.
Människor med ideal strävar ofta efter att förverkliga dem. Idealen har man ofta för de bidrar till hälsa, lycka, välgång osv. Människor som verkligen tor på något kan i princip göra saker gratis bara de har någonstans att bo och mat på bordet.
Sen kan ju idealen stämma illa överens med verkligheten och vad som verkligen ger ett friskt samhälle.
Idag finns inga eller mycket få ideal kvar hos våra politiker. Sverigedemokraterna hade väl lite momentum i början, men har nu stagnerat till nya Socialdemokraterna.
Kompromiss på kompromiss, och man har slängt ut allt man står för. Och nästan alla med riktiga ideal, dåliga eller bra, har lämnat.
Även det grundläggande faktum att saker kan göras på flera olika sätt är viktigt. Människor kan ha samma mål, men ser olika sätt att förverkliga dem. I själv verket kan alla olika vägar leda till målet.
Men i Sverige lägger människor lika mycket kraft på att bråka om hur problemet skall lösas på bästa sätt, istället för att bara göra något.
När människor får lika mycket betalt för att inte åstadkomma någonting, som de får om de faktiskt gör något. Då är systemet kört……
Hela Sveriges system saknar ju grund då pengar skapas ur tomma intet, till en utvald elits fördel som får ta ränta på att du lånar din egen framtid av dig själv. Man administrerar en illusion av ettor och nollor i datorer. Och den byråkratiska administrationen av detta bara växer hela tiden.
SJälv börjar jag se diktatur som ett mer välfungerande system eftersom våran ”demokrati” idag fullständigt saknar moral och etik, och finns ideal så är de helt galna.
En diktator vet åtminstone alla att spotta åt när något går fel. Sverige är ju den gränslösa ansvarslöshetens land. SKa nu någon hålla på och styra och ställa över människor, så får de ju åtminstone också ta ansvar för de besluten.
Men att människor frivilligt skulle avsäga sig ett system som föder dem vad de än gör kommer inte ske. Titta bara på Markus Allard och politikerna i Örebro. En politiker som donerar sin lön och förespråkar att den sänks för alla i kommunen. Någon som faktiskt har ideal och går före.
Och de andra i kommunstyrelsen hatar honom.
Byråkratins svällande skyddade verkstad har ingenting som helst med att göra med en effektivare statsförvaltning utan det handlar mest om att skapa sysselsättning för det egna blindtarms-skrået mot en skatteutsugande ersättning. Typ Fas-3 fast på förvaltningsnivå. Många av dessa grå byråkrater behöver en anpassad daglig verksamhet eftersom de skulle ha svårt att fungera i den normala del av samhället som producerar något av värde.
En byråkrat får betalt för sin egen betydelse, inte för någon produktion och säljbar produkt.
Jag är bekant med författarens analys och uppskattar att en sån fd nära medarbetare till S har tagit upp det.
Men mitt intryck är att den eljest vanliga kritiken från borgerligheten gällande byråkrati är mindre uttalad än man skulle vänta sig eftersom en socialist som författaren behöver gå ut med det.
Orsaken tror jag är att etablissemanget använder höga byråkratarvoden som muta för att de ska liera sig med folkfientliga agendor som Covid och kanske även för både DCA avtalet och NATO anslutningen.
Jag ser det som korruption likt det som kännetecknar bananrepubliker. Dvs svagt styrda korrupta länder som utvecklas i fascistisk riktning.
Numer är det ju rätt tydligt att vi förtjänar såna epitet.
Bra analys, bra förslag men hur realisera? Vilka krafter skulle man få emot sig samt hur, var skulle man in och påverka?
Att gå via röstsedlar finner jag uteslutet. Skulle man verkligen kunna slänga ut en sittande djup stat via röstsedlar skulle den samma på något sätt göra det omöjligt.
Bekämpa inte samhället, ty då gör du det bara starkare, utan undfly och etablera dig så långt bort ifrån istället.