Värnpliktiga och tvångsrekryterade ukrainare vill inte strida ”alla volontärer är döda eller skadade”

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad Idag 9:04
- NewsVoice redaktion
Ukrainsk tillfångatagen soldat. Foto: @Rybar
Ukrainsk tillfångatagen soldat.

RTBF som är ett belgiskt public service-bolag, baserat i Bryssel, rapporterar tvångsrekryterade ukrainare. Övergreppet mot det ukrainska folket fortlöper. Fronten kallas i sociala medier för ”köttkvarnen” där 1000-tals ukrainare och ryssar dör varje vecka.

Det har gått en vecka sedan nya rekryter började sin träning med det 49:e anfallsbataljonen ”Carpathian Sich” i landets östra del, men ingen av dem har valt att vara där, framgår av RTBF-reportaget.

I maj införde Ukraina en lag för att mobilisera tiotusentals, kanske till och med hundratusentals, rekryter som behövs för att fylla på leden i en armé som decimerats av två och ett halvt års strider mot de mer talrika och bättre utrustade ryska styrkorna, skriver RTBF.

Sedan lagens införande har unga män blivit kallade eller tillfångatagna för att skickas till mobiliseringscenter. Brigadansvariga, som Vassilina Nakonetchna från 49:e bataljonen, reser sedan runt till dessa kaserner för att hitta ”friskt blod”, de män som är i bäst fysisk form och mest motiverade.

”Rekryterna är avgörande för att hålla linjerna och delta i anfall”, säger Vassilina, som är en ung kvinna i trettioårsåldern med blå ögon.

Hon berättar att i början av kriget i februari 2022 bestod hennes enhet enbart av frivilliga. Idag är de alla ”döda eller skadade”.

Relaterat: Ett desperat Kiev inför uniformer för gravida kvinnor

Vassilina uttrycker frustration över att den utbildning rekryterna får på mobiliseringscentren är ”helt oanvändbar”. Därför genomgår de en ny grundläggande träning, trots brist på både vapen och tid.

Instruktörerna, som alla är unga veteraner från fronten, bär redan på trauma. En av dem, Ares, en frivillig från ett främmande land, lever med en kula i benet och lider av posttraumatisk stress.

”Jag är trött”, säger Ares. ”Alla de gamla är döda, skadade, eller utmattade, som jag”.

Vassilina beklagar att många saknar den nödvändiga motivationen.

”Vi förstår att några inte vill vara här. De hade ett liv, en familj. Efter nästan tre år av krig är alla utmattade”.

Bland rekryterna finns människor från alla samhällsskikt: musiker, kockar, murare och fångar. I skogen som skyddar deras läger köar de för att få sin portion bovetegröt.

Soldaten Olena "Ryzh" alias Pippi Långstrump ångrar sitt deltagande i ukrainakriget
Soldaten Olena ”Ryzh” alias Pippi Långstrump ångrar sitt deltagande i ukrainakriget. Montage: K. Hell baserat på bilder från blog.eva.ua och T.me/ukr_leaks_eng/

Lurade tvångsrekryterade ukrainare

En rekryt, med smeknamnet ”Kemisten”, berättar att han blev mobiliserad efter en ID-kontroll på gatan:

”Som varje morgon var jag på väg till jobbet, men på kvällen var jag på väg till lägret”.

Han anslöt sig till det 49:e bataljonen i mitten av juli. Den 32-årige förmannen hade inte väntat sig att behöva hantera en kalasjnikov över en natt, och att vara långt från sin familj, som nu är skräckslagen.

”Det är krig, de vet mycket väl vad det innebär att förlora någon nära”.

24-årige Oleg gick för att uppdatera sina militära papper på ett rekryteringscenter. ”Men de sa att jag var stridsduglig”, berättar den tidigare brevbäraren från västra Ukraina.

”För att vara ärlig, var jag lite förvirrad i början, jag förstod inte vad som hände. Kvinnan som skötte mobiliseringen förklarade inget för mig”, berättar han. ”Ni vet, vare sig det är nu eller om sju månader, vad spelar det för roll… De hade slutligen skickat mig ändå”.

Vassilina ser på de skälvande trupperna och anser att mobiliseringen bör omvärderas, för någon som inte vill slåss är ”värdelös”.

”Jag tror att saker och ting kommer att förändras”, säger hon till RBTF. Myndigheterna ”börjar förstå att motivation är nyckeln”.

En åsikt som delas av Farik, instruktör och veteran:

”Alla är inte gjorda för strid. Varför tvinga människor att slåss om de inte vill?”.

”Jag har accepterat min situation”, säger ”Kemisten”. Idag är det inte döden som skrämmer honom, utan traumat: ”Jag vill kunna leva ett normalt liv efteråt”.

Han, Oleg, och deras kamrater kommer före slutet av juli att möta ryssarna för första gången.

 

Källa och relaterat


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq