Nu när Donald Trump besegrat Demokraternas Kamala Harris i presidentvalet i USA, hur kommer detta påverka kriget i Ukraina och situationen för landets ovalde president, Volodomyr Zelensky?
Donald Trump har sedan den ryska interventionsfasen i kriget i Ukraina rullade igång, i början på 2022, sagt att hade han varit president hade kriget aldrig brutit ut och att om han efter valet i USA återkommer som president kommer han att stoppa kriget inom 24 timmar. Detta är nu alltså verkligheten.
Av Zelenskys uppträdande under ett möte med Trump tidigare under hösten verkar det ändå som att insikten att Ryssland vunnit på slagfältet har sjunkit in också hos ledarskapet i Kiev – även om medarbetarna på SVT Aktuellts redaktion inte vill, kan, eller vågar, erkänna det.
NATO:s proxykrig
De krav Ryssland nämnt är sedan länge kända: Moskva tillerkänns de regioner i Ukraina de redan har soldater i, Krimhalvön och de fyra regionerna Donetsk, Lughansk, Zaporizjza och Cherson, vars medborgare för två år sedan folkomröstade att uppgå i den Ryska Federationen.
Det som är kvar av Ukraina, cirka 80% av landets yta, måste bli neutralt – det vill säga bli vad Sverige var under drygt 200 år fram till 2024.
På Moskvas lista finns också kravet att avnazifiera landet, vilket till stor del redan kan ha skett, mot bakgrund av att Ukraina hittills, enligt obekräftade uppgifter, förlorat över en halv miljon soldater på slagfältet liksom erfarit en utvandring av bibliskt format av civila, enligt uppgift 10 miljoner människor – varav många avser att aldrig återvända.
USAs, EUs och NATOs kravlista, framförda av deras ombud Zelensky, är att Ryssland överger alla landvinningar det gjort sedan 2014 och dessutom betalar krigsskadestånd och underkastar sin statsledning åtal för krigsbrott.
Vad anbelangar själva kriget i Ukraina verkar Washington ha stoppat planerna på ytterligare eskalering av konflikten genom att ge Zelenskyregimen tillstånd att attackera mål djupt inne i Ryssland med kraftfulla långdistansvapen som ballistiska raketer och kryssningsrobotar. Det skedde efter att Putin förklarat att kriget då kommer att ha förändrats och blivit en direkt konflikt mellan Ryssland och NATO och dess medlemsländer.
Vad händer nu?
Under sitt förra presidentskap erfor Trump just hur begränsad en presidents makt kan vara, med en tungrodd byråkrati med experter som suttit decennier på sina poster, av inflytelserika lobbygrupper köpta folkvalda i både senaten och representanthuset, liksom det militärindustriella komplexets ständiga närvaro.
Rysslands president Vladimir Putin har vid fler tillfällen sagt att han inte ser någon skillnad på de två kandidaterna och pekar på förhållandet att oavsett vem som är president förblir den utrikespolitiska agendan densamma.
Analytiker beskriver situationen med liknelsen att det enda som serveras är glass, inget kommer att förändra det. Den enda tillåtna valet är mellan vilka av två smaker på glassen man kan få.
Men vad blir nästa steg om den osynliga aktören i dramat, USAs djupa stat, inte vill se ett slut på kriget mot Ryssland?
Hail Mary
För att förstå det amerikanska sinnelaget hjälper det sätta sig in i begreppet ”Hail Mary” – på svenska ”Var hälsad Maria”.
Begreppet ”Hail Mary” härstammar från amerikansk fotboll och innebär en desperat långpassning gjord av quarterbacken när en match är nästan är slut, i hopp om att laget genom detta kan ta de extra poäng som krävs för att vinna. Namnet kommer från den katolska bönen ”Hail Mary.”
Just hur inbäddat konceptet av ”Hail Mary” är i det amerikanska kynnet, bekräftas av hur ofta amerikanska actionfilmer slutar med hur en protagonist, emot alla odds, via någon hastigt ihoptänkt och radikal (ofta våldsam) handling, en slags ”Hail Mary”, i slutet på filmen ändå vinner.
”In American football, a ”Hail Mary” refers to a last-ditch, high-risk pass thrown toward the end zone, typically at the end of a game, with little time left on the clock. The term conveys the idea that the throw is made in desperation, with very low odds of success, similar to praying for a miracle. A ”Hail Mary” pass is usually a long, hopeful throw that players hope will somehow result in a touchdown.” – ChatGPT
Slutet på historien
Eftersom kriget i Ukraina militärt vunnits av Ryssland, vad kan Västs djupa stat göra?
I ett tal förra veckan i FN verkade Ukrainas ovalde president Zelensky indikera möjligheten av en falsk-flagg attack mot kärnkraftverken i Kursk eller Zaporosjye, vilka Ryssland skulle beskyllas för.
Måhända är förhoppning i Väst att detta kommer att ändra dynamiken i situationen inför eventuella fredsförhandlingar. Problemet är att Ukraina och Väst redan provat att attackera dessa två kärnkraftverk, men misslyckats – nu allra senast med Kievs attack mot den ryska regionen Kursk i somras, en av Zelenskyregimens senaste uppvisningar av nationellt självskadebeteende.
En annan ”Hail Mary” skulle kunna vara en kärnvapenattack från NATO mot Moskva för syftet att, en gång för alla, hugga huvudet av den Ryska Federationen och lämna dess olika regioner öppna för övertagande av Västs ansiktslösa oligarker.
För att bedöma sannolikheten (eller osannolikheten) i dessa olika scenarior hjälper det förmodligen att dra sig till minnes hur kriget började – och vad det faktiskt handlar om.
I Väst talar politiker med djupt fördömande om den 24 februari 2022 som dagen Ryssland inledde ett fullskaligt krig mot Ukraina.
Enligt säkerhetspolitiska analytiker började kriget i själva verket år 2014, i samband med CIAs statskupp i landet, vilket också blev startskottet för Kievregimens inbördeskrig mot etniska ryssar i bland annat de regioner som sedan hösten 2022 ingår i den Ryska Federationen: Donetsk, Lughansk, Zaporizjza och Cherson.
Rysslands militära intervention handlade om att skydda den ryska befolkningen längs gränsen till Ryssland och stoppa NATOs fortsatta expansion österut.
Zoomar man ut ytterligare, och accepterar att Ukraina, i krigsplanläggningen hos Västs djupa stat, i själva verket handlar om Ryssland, är verkligheten som framtornar att kriget startade redan 1999, när NATO, trots avsaknad av hotbild, började expandera – ett decennium efter att Berlinmuren föll, Sovjetunionen gick ur tiden och det Kalla Kriget tog slut.
Ukraina 2022, är i det perspektivet blott det år Moskva valde att börja försvara sig – 23 år efter att Väst inledde, eller kanske helt enkelt återupptog, marschen österut.
Referenser och relaterat
- NewsVoice: Fyra regioner lämnar Kiev och uppgår i Ryska Federationen
- NewsVoice: Brännpunkt Bürgenstock – Globalisternas krigskonferensfront på väg att kollapsa?
- NewsVoice: Moskva sätter ned foten – Väst vacklar men startar utökat informationskrig
