Sponsra NewsVoice

Djupa staten – Ett system som gynnar de rika och försvagar oss andra

Analys

publicerad 29 januari 2025
Elena Malmefeldt
Elena Malmefeldt och två anonyma fiktiva affärsmän (GrokAI@NewsVoice).

I min senaste film om den ”djupa staten” undersöker jag de strukturer och system som byggts upp för att centralisera makt och resurser hos en liten elit. Den här artikeln är en förlängning av den filmen, där jag belyser hur bankägare, företagsintressen och globala nätverk har format vår värld i det tysta.

En analys av Elena Malmefeldt

Genom att infiltrera politiken, ta över pengaskapandet och driva fram privatiseringsvågor har dessa krafter skapat ett system där de rika blir rikare och de fattiga allt fattigare.

Det är dags att vi sätter strålkastarljuset på de krafter som i tysthet omformar vår värld. Det vi kallar ”djupa staten” är inte en hemlig klubb i skuggorna, utan en välstrukturerad sammanslutning av bankägare, företagsintressen och globala aktörer som via tankesmedjor, intressegrupper och strategiska nätverk utövar enorm påverkan på politiker och deras beslut. Detta är inte konspirationsteori – det är en systematisk omfördelning av makt och resurser som påverkar oss alla.

Korporatism – när företagen tagit över demokratin

I Sverige har vi under de senaste decennierna upplevt en omfattande privatiseringsvåg där statligt ägda företag sålts ut till privata aktörer. Energibolag, infrastruktur, sjukvård och skolor – samtliga sektorer som tidigare fungerade som samhällstjänster har omvandlats till vinstdrivande företag. Resultatet? Högre kostnader för medborgarna, minskad kvalitet och ökade ekonomiska klyftor.

I en statlig utredning från 1999 erkände man att företagsintressen i praktiken styr den ekonomiska politiken i Sverige. Samtidigt påstod man att detta fortfarande var förenligt med demokrati. Men vad är demokrati när makten hamnar i händerna på storföretag och politiken formas av kapital? Det vi ser liknar mer korporatism – ett system där staten och företag går samman för att gynna elitens intressen – än en verklig demokrati.

Korporatismens struktur har tydliga likheter med fascismens ekonomiska modell, där samverkan mellan stat och företag ofta leder till att kapitalets intressen prioriteras över folkets behov.

Djupa staten - Ett system som gynnar de rika och försvagar oss andra
Bild från filmen Wolf of WallstreetParamount Pictures

Skuldbaserad ekonomi – ett verktyg för kapitalförskjutning

En central pelare i djupa statens kontroll är det skuldbaserade ekonomiska systemet. Genom att låta privata banker skapa pengar ur tomma intet, baserat på skuld, har man byggt ett instabilt system som är beroende av konstant skuldsättning. När systemet fallerar – som under finanskrisen på 90 talet – tvingas skattebetalarna rädda bankerna, trots att bankerna själva skapat problemen.

Varje gång en kreditbubbla spricker är det vanliga medborgare som drabbas, medan elitens tillgångar skyddas. Denna cykel av skuldsättning och räddningspaket är inte en olycka – det är en del av systemets design. Ett system i djupa staten som vi inte har valt, men som vi ständigt tvingas finansiera.

Agendor som förskjuter makt och resurser

Djupa statens agendor är medvetet utformade för att generera enorma vinster för de redan rika, samtidigt som de lämnar fattiga och småföretagare utan skyddsnät.

Tre huvudsakliga agendor i djupa staten som sticker ut:

  1. Krig: Krig motiveras ofta med ideal som demokrati och mänskliga rättigheter, men de verkliga vinsterna går till vapenindustrin, återuppbyggnadsföretag och internationella finansinstitut. Länder förstörs, och sedan sätts de i skuld för att byggas upp igen – allt till elitens fördel.
  2. Klimathotet: Den globala klimatagendan används för att motivera omfattande förändringar som gynnar stora industrier. Kontrollen över energisystemet, bilindustrin och livsmedelssektorn koncentreras till några få aktörer, medan mindre företag slås ut av höga krav och omöjliga kostnader.
  3. Pandemier: Pandemin blev en katalysator för ytterligare kapitalförskjutning. Läkemedelsbolag tjänade astronomiska belopp på vaccinprogram, medan småföretag tvingades stänga och många förlorade sin ekonomiska trygghet.

Relaterat: Elena Malmefeldt granskar den teknokratiska eran och ”Global Governance”

Sverige – ett land i företagsintressenas händer

I Sverige är vi inte bara en del av detta globala system, vi har också spelat en aktiv roll i att förstärka det. Våra politiker har drivit igenom privatiseringar och avregleringar som har berövat oss kontrollen över våra gemensamma resurser och det ekonomiska systemet.

Våra skattepengar går via biståndsorgan som Sida till projekt som sägs främja demokrati – men hur ska vi kunna skapa demokrati i andra länder när vi själva har ett system som alltmer styrs av företagsintressen?

En ny typ av ledarskap – för folket, av folket

Vi, medborgarna, är landets verkliga uppdragsgivare. Om vi ska fortsätta ha politiker, måste deras roll definieras om. De ska vara uppdragstagare med tydliga ansvarsfördelningar och arbeta strikt inom ramen för dessa uppdrag.

Inget utanför det definierade mandatet ska genomföras, och ideologiska infall eller känslomässiga beslut utan noggranna konsekvensbedömningar måste stoppas.

Myndighetsstrukturen behöver också granskas och reduceras. Nya myndigheter ska inte kunna upprättas utan tydligt motiverad samhällsnytta och befintliga myndigheter bör omstruktureras för att effektivt tjäna medborgarna istället för den djupa staten. När till och med politikerna själva medger att de inte har koll på alla myndigheter, är det uppenbart att systemet har vuxit bortom kontroll.

Vi behöver ett ledarskap som inte agerar i kaos, inte driver kortsiktiga ideologiska projekt, och definitivt inte samarbetar med företagsintressen på bekostnad av folket. Vi ser nu resultatet av detta – och det är inte hållbart.

Trots allt finns det hopp. Med medvetenhet och handling kan vi bygga en framtid som sätter människor i centrum, inte kapital.

En framtid där våra gemensamma resurser används till att skapa ett starkt och tryggt samhälle för alla.  Vi behöver ta en ny riktning – en riktning som präglas av ansvar och transparens, vi behöver tillsammans anta rollen som uppdragsgivare och bli kravställare då det är vi som är finansiärer av landet Sverige, inte företagsintressena.

Om politiker gillar att arbeta med företag och företagen vill arbeta med politiker, föreslår jag att företagen anställer politikerna.

Vi andra engagerar uppdragstagare som är intresserade av att driva medborgarnas intressen och se till att få ordning på den röran som dessa politiker medverkat till.

 

Text: Elena Malmefeldt

Se Elenas analyser på Youtube och Rumble

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq