Du sväljer 10.000-tals mikroplastpartiklar när du dricker kaffe i pappersmugg

Enligt statistik är Norden den mest kaffedrickande regionen i världen och många dricker kaffe ur pappersmuggar. Nya rön visar att muggarna avger enorma mängder mikroplastpartiklar och dessa kan skada din hälsa på flera sätt.

Mikroplastpartiklar frigörs från kaffemuggar av papper och matkartonger av papper, men även tepåsar.

De flesta engångskaffemuggar av papper har en skyddsbeläggning av polyeten, en typ av plast, för att göra dem vattentäta. Detta lager av plast bryts ned när det utsätts för het vätska.

En studie som publicerades i Journal of Hazardous Materials visade att engångspappersmuggar släpper ut mikroplaster i tex te eller kaffe. En pappersmugg kunde läcka ut 25.000 mikronstora mikroplastpartiklar i 100 ml varmt vatten inom 15 minuter.

På samma sätt kan tepåsar, även om de är tillverkade av papper, avge stora mängder mikroplastpartiklar. Det beror på att tepåsar innehåller tätande plastfibrer eller helt enkelt är tillverkade av plastmaterial som nylon eller polyetylentereftalat (PET). Dessa material används för sin förmåga att motstå de höga temperaturer som uppstår vid bryggning.

Forskning från McGill University visar att en enda tepåse av plast kan frigöra 11,6 miljarder mikroplastpartiklar och 3,1 miljarder nanoplastpartiklar, vilka fälls ut i en kopp tevatten med en temperatur på 95° Celsius.

Exempel på produkter som fäller ut mikroplaster i livsmedel och drycker:

• Tepåsar, även de som verkar vara gjorda av papper, innehåller plastfibrer eller är helt gjorda av plast som nylon eller polyetylentereftalat (PET).
• Plastflaskor för vatten och läsk.
• Livsmedelsbehållare av papper eller plast: Inklusive engångs- och återanvändbara behållare tex muggar och tallrikar.
• Vissa vattenfilter av plast kan paradoxalt bidra med mikroplaster till det vatten som de ska rena.
• Plastpåsar som kan värmas i mikrovågsugn tex barnmatspåsar.
• Redskap och bestick av plast. Heta eller sura livsmedel kan få materialen att läcka mikroplaster.
• Plastfolie som används för att täcka eller förvara mat.
• Syntetiska kryddor och smaksättare i plastförpackningar kan förorenas av själva förpackningarna.

Generellt ökar utfällningen av mikroplaster betydligt om dryck- eller matbehållare utsätts för varm mat och dryck. Slitage, hetta, ultraviolett ljus från solen och föråldring ökar också läckage av mikroplaster.

Läs mer: Du äter mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan

Norden dricker mest kaffe i världen

Länder med den högsta kaffekonsumtionen per capita, baserat på senaste data, inkluderar till stor del skandinaviska länder tillsammans med vissa länder i Europa och Kanada. Listan nedan visar de länder som har högst kaffekonsumtion i termer av kilo kaffe som konsumeras per person och år:

1. Finland – Cirka 12 kg per capita.
2. Norge – Cirka 9,9 kg per capita.
3. Island – Cirka 9 kg per capita.
4. Danmark – Cirka 8,7 kg per capita.
5. Nederländerna – Cirka 8,4 kg per capita.
6. Sverige – Cirka 8,2 kg per capita.
7. Schweiz – Cirka 7,9 kg per capita.
8. Belgien – Cirka 6,8 kg per capita.
9. Luxemburg – Cirka 6,5 kg per capita.
10. Kanada – Cirka 6,5 kg per capita.

Plastmuggar bättre för hälsan än pappersmuggar

Kaffemuggar av plast är säkrare för människors hälsa än kaffemuggar av papper när det gäller exponering för mikroplaster. Båda materialen avger dock mikroplaster, men plastmuggar avger inte stora mängder mikroplastpartiklar på samma sätt som pappersmuggar med plastinnerväggar.

Plastmuggarnas utfällning av plastämnen sker på grund av slitage, men utfällning av mikroplastpartiklar är alltid garanterad vid varje användning av pappersmuggar.

Att använda återanvändbara muggar tillverkade av helt plastfria material som keramik, glas eller rostfritt stål rekommenderas generellt.

Hälsorisker förenade med exponering för mikroplastpartiklar

Mikroplaster har flera negativa effekter på människors hälsa, även om de exakta mekanismerna och omfattningen av dessa effekter fortfarande är under utredning.

1. Mage, tarm och bioackumulering

• Matsmältningssystemet: När mikroplaster väl har intagits kan de stanna kvar i mag-tarmkanalen eller tas upp i kroppen. De har hittats i avföringen hos människor, vilket tyder på att de passerar genom matsmältningssystemet, men de långsiktiga effekterna av denna exponering är inte helt klarlagda.
• Bioackumulering: Det finns farhågor om bioackumulering av mikroplaster, där de kan ansamlas i organ som lever, njurar och till och med moderkakan, vilket kan leda till kronisk exponering.

2. Kroppsfrämmande kemikalier

• Läckage av tillsatser: Plast innehåller ofta tillsatser som mjukgörare (t.ex. ftalater), flamskyddsmedel och stabilisatorer, som kan läcka ut i kroppen. Dessa kemikalier är kopplade till olika hälsoproblem, bland annat endokrina störningar, som kan påverka hormonnivåer, reproduktiv hälsa och immunsystemets funktion.
• Adsorption av föroreningar: Mikroplaster i miljön kan adsorbera andra giftiga kemikalier som pesticider, tungmetaller och långlivade organiska föroreningar (POP) och föra in dessa i människokroppen vid förtäring.

3. Inflammation

• Inflammation och skador: Mikroplaster, särskilt de med skarpa eller ojämna kanter, kan orsaka fysisk irritation, inflammation eller fysisk skada på vävnader, vilket kan leda till problem som tarminflammation eller andningsproblem vid inandning.

4. Mikrobiom

• Tarmfloran: Det finns ny forskning som tyder på att mikroplaster kan förändra tarmfloran, vilket kan få konsekvenser för matsmältningen, immuniteten och till och med den mentala hälsan.

5. Lungor

• Inandning: Luftburna mikroplaster kan inandas och potentiellt leda till andningsproblem. Studier har visat att mikroplaster finns i mänsklig lungvävnad, vilket väcker farhågor om deras inverkan på lunghälsan och eventuellt kan bidra till inflammation eller förvärra tillstånd som astma.

6. Hormonstörningar

• Endokrina störningar: Kemikalier som läcker ut från mikroplaster kan verka endokrinstörande (hormonstörande), vilket kan påverka fertilitet och utveckling och leda till tillstånd som förtida pubertet eller utvecklingsförseningar.

7. Kardiovaskulära risker

• Hjärta och kärl: Det finns vissa bevis som kopplar mikroplaster till kardiovaskulära problem. En studie visade att individer med mikroplaster i blodkärlen hade en högre risk för hjärtinfarkt, stroke eller död, även om detta forskningsområde fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.

8. Neurologi

• Hjärna: Även om det är mindre utforskat finns det spekulationer om att mikroplaster passerar blod-hjärnbarriären och potentiellt kan bidra till neurologiska störningar eller kognitiv försämring.

Mer forskning

En stor del av forskningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede eller baseras på djurstudier, medan studier på människor är mer utmanande på grund av etiska och metodologiska frågor.

Hälsoeffekterna är sannolikt dosberoende och påverkas av exponeringens varaktighet. Långvarig exponering på låg nivå kan ha andra effekter än kortvarig exponering på hög nivå.

I takt med att forskningen fortskrider kommer vi att få en mer heltäckande bild av hur mikroplaster påverkar människors hälsa, men de nuvarande rönen tyder på försiktighet, särskilt när det gäller att minska exponeringen där så är möjligt.

I kommande artiklar går vi igenom hur du kan undvika att få i dig mikroplaster, detox, vad politikerna och myndigheterma gör.

Källor och relaterat

• Science Direct: How many microplastics do we ingest when using disposable drink cups?
• NIST (National Institute of Standards and Technology): Study Shows Everyday Plastic Products Release Trillions of Microscopic Particles Into Water
• Science Direct: Release of microplastics from disposable cups in daily use
• PubMe/NIC: Release of microplastics from disposable cups in daily use
• Science Direct: High levels of microparticles release from biodegradable polylactic acid paper cups compared with polyethylene-lined cups
• Science Direct: Microplastics and other harmful substances released from disposable paper cups into hot water
• PubMed/PMC: Microplastic Release from Single-Use Plastic Beverage Cups