Allt fler nationalekonomer och politiska partier förespråkar euromedlemskap för Sverige med stöd i enkelspåriga argument, som ensidigt fokuserar på valutakurser. En flerfaktoranalys visar dock att valutasystemet som enskild faktor inte är avgörande för ett lands ekonomi och att Sverige har klarat sig bättre än eurozonen i flera avseenden.
Text: Hedi Bel Habib, Fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet
Artikeln är uppdaterad kl 07:28, 16 april
Analysen visar också att det är mer logiskt att Sverige i likhet med Danmark behåller sin egen valuta och binder kronan till en fast kurs mot euron för att säkra valutastabiliteten.
Enkelspåriga argument för euromedlemskap med ensidigt fokus på valutakurs
Finansmannen Christer Gardell beskrev kronan som en liten skitvaluta som bör bytas ut mot euron. Professor Lars Calmfors, Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt och tidigare riksbankschefen Stefan Ingves är vidare några exempel på debattörer som att det är dags att byta ut kronan mot euron. Och nu börjar både Moderaterna och Socialdemokraterna öppna för en diskussion om att byta ut kronan mot euron. Att det finns starka ekonomiska och politiska skäl för Sverige att ansluta sig till den europeiska valutan anser också Liberalerna.
Förespråkarna för euromedlemskap framför enkelspåriga argument med ensidigt fokus på valutakurser. En flerfaktoranalys visar dock att tillväxt och välstånd i ett land inte främst avgörs av vilket valutasystem det tillhör. Vilken typ av valuta och valutakursens utveckling är inte nödvändigtvis en spegling av ett lands ekonomiska utveckling relativt omvärlden.
Diagrammet ovan visar tydligt att Sveriges ekonomi har klarat sig mycket bra utan euron, särskilt när det gäller BNP-utvecklingen. Här har Sverige haft en avsevärt starkare utveckling än eurozonen inom samtliga BNP-parametrar. Tar man BNP per arbetad timme kan man konstatera att arbetsproduktiviteten ligger i nivå med USA och har utvecklats betydligt bättre i Sverige än i eurozonen och OECD-området.
Produktivitet är en nyckelfaktor för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt. Produktiviteten är avgörande för ett lands välstånd och BNP-tillväxt. I ett kortare perspektiv finns det en koppling mellan produktivitetens utveckling och inflationstrycket i ekonomin.
I ett längre perspektiv är produktiviteten också viktig för penningpolitiken, eftersom den påverkar ekonomins långsiktiga tillväxttakt som i sin tur påverkar den normala nivån på den reala räntan. De senaste 30 åren har produktiviteten utvecklas starkare i Sverige än genomsnittet i Eurozonen samtidigt som den offentliga skuldsättningen varit betydligt lägre.
Bättre finansiellt stabilitet i Sverige än i eurozonen
Sverige har klarat sig bättre än euroländerna när det gäller finansiell stabilitet. På 1990-talet ökade statsskulden till över 70 procent av BNP och har systematiskt minskat sedan dess och år 2023 uppgick den till 15,5 procent.
Finland anslöt sig till Euro år 1999 med en statsskuld på runt 40 procent av BNP. Idag är landets statsskuld 73 procent av BNP och har länge legat runt denna nivå. Genomsnittet för euroländernas satsskuld är idag 90 procent av BNP. Bland euroländer är det sex som har en statsskuld på över 100 procent av BNP. Portugal 107, Belgien 108, Spanien 110, Frankrike 112, Italien 140 och Grekland 165.
Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att både experter och politiska partier förespråkar euromedlemskap som en tänkbar positiv faktor för svensk ekonomi.
Dagens skuldsituation inom euroområdet påminner om Eurokrisen som utlöstes år 2009 av en statsskuld i Grekland på över 160% av BNP och spred sig till andra medlemsländer, i synnerhet Spanien, Portugal och Irland som brottades med höga statsskulder. Under denna period föll eurons värde till rekordlåga nivåer.
För att hjälpa de skuldsatta länderna och trygga den finansiella stabiliteten och förtroendet för euron inrättade Euroländernas finansministrar stödåtgärder i form av en europeisk stabiliseringsmekanism om 750 miljarder euro. Även den internationella valutafonden (IMF) bistod med lån. Hotet om en ny eurokris finns kvar eftersom euroländerna inte har lyckats sanera sina skulder.
Euron ger inte högre tillväxt
Sverige och Finland är strukturellt och näringsmässigt jämförbara länder och kan därför användas för att utläsa om euron har positiva långsiktiga effekter på tillväxt. Data från OECD visar att Sverige har klarat sig bättre än Eurolandet Finland.
Sveriges BNP per capita motsvarade 65 209 USA dollar år 2023 jämfört med 59 808 för eurolandet Finland. Euron har inte bidragit till att Finlands ekonomi kan växa bättre än den svenska.
Tittar vi på perioden mellan 1970 och 2023 kan vi konstatera att Sveriges tillväxt per capita har ökat snabbare än eurolandet Finland.
Finlands export har dessutom stagnerat på samma nivå som innan anslutning till Euro och ligger idag på 41 procent som andel av av BNP jämfört med 54,6 i Sverige och 61 procent för Danmark.
Sverige bör göra som Danmark
Danmark har haft samma finansiella stabilitet och en lika låg statsskuld som Sverige. Landet har dock haft bättre arbetsproduktivitetstillväxt än både Sverige och eurozonen.
En nyckelfaktor bakom denna utveckling är den europeiska växelkursmekanismen ERM2,som ger EU-länderna utanför euroområdet möjlighet att knyta sin valuta till euron.
Danmark undantogs från att införa euron och den danska centralbanken ansvarar för landets penningpolitik. Det gäller fortfarande sedan danskarna röstade nej till att införa euron i en folkomröstning år 2000. Den danska riksbanken har dock ett avtal med ECB (den europeiska centralbanken) som gör att kronkursen är knuten till euron.
Den danska kronan har en fast växelkurs sedan den 1 januari 1999 till euro genom ERM2. Växlingskursen är fast i ett smalt intervall på 2,25 procent omkring växlingskursen 7,46 danska kronor per euro. Penningpolitiken anpassas så att den danska kronan håller värdet.
Danska företag gynnas av denna stabilitet och behöver därför inte oroa sig för eurokursen, som svenska företag gör. Mer än 40 procent av dansk export går till euroområdet och nästan 50 procent av importen kommer därifrån. Medan svenska företag stödjer sig på en svagare växelkurs som hjälper dem att exportera, fokuserar danska företag på sin egen konkurrenskraft.
Exporten motsvarar idag 69,3 procent av BNP jämfört med 54,6 i Sverige och 41 procent i Eurolandet Finland. Idag klassas Danmark på plats 6 bland världens rikaste länder jämfört med plats 12 för Sverige och plats 14 för eurolandet Finland. När det gäller finansiell stabilitet ligger Danmarks statsskuld idag på 30 procent av BNP jämfört med 90 procent i genomsnitt för euroområdet.
Mot bakgrund av ovanstående analys är det mer logiskt att Sverige i likhet med Danmark behåller sin egen valuta och binder kronan till en fast kurs mot euron för att säkra valutastabiliteten. På så sätt kan Sverige få en stark valuta som utnyttjar fördelarna med euron för att säkra stabilitet i kronans växelkurs utan att drabbas av nackdelarna med ett eventuellt euromedlemskap.
Relaterat
- Läs fler artiklar om ekonomi i NewsVoice
- NewsVoice: DeFAI: Framtidens finansiella frihet för Europas småföretagare
- Expressen: Statsministern utesluter inte euron i Sverige
- DN: Liberalernas krav mitt i tullkaoset: Förbered för euron nu
