Det ska kännas bra att betala skatt – inför en enhetlig personskatt som är lika för alla

Debatt om skatteinnovation

publicerad 13 november 2025
En enhetlig personskatt som är lika för alla
Inför en enhetlig personskatt som är lika för alla | Temabild: Depositphotos.com

Sverige har fastnat i ett skattesystem som belönar passivitet, straffar ambition och förhindrar tillväxt. Sedan studentrevolten 1968 har våra politiker försökt beskatta fram rättvisa enligt marxistiska principer, från var och en efter förmåga, till var och en efter behov, skriver Hans Jensevik, nationalekonom.

Hans Jensevik
Hans Jensevik | Foto: Det Goda Samhället, fotograf

Resultatet ser vi nu: tillväxten är bland de lägsta i EU och välfärden eroderar. Staten börjar återigen låna med förhoppningar om att nästa högkonjunktur ska rädda oss.

Det är hög tid att vända på hela tänket. I stället för att beskatta människor dit man inte vill ha dem, från arbete, från sparande och från ansvar, ska vi beskatta dem: till arbete, till produktivitet, till självförsörjning och till ett samhälle där alla bidrar lika.

En enhetlig personskatt

Ett enkelt sätt att göra det är att införa en enhetlig personskatt, en Poll Tax, lika för alla mellan 18 och 64 år. Alla betalar en fast daglig skatt, oberoende av inkomst, på samma sätt som man betalar sin elräkning. Systemet bygger på den verkligt jämlika principen: lika skyldigheter, lika rättigheter.

Reformen kan införas stegvis. Första året betalar varje vuxen 50 kronor per dag, alltså cirka 1 500 kronor i månaden. Skatten är omedelbart avdragsgill mot dagens inkomstskatt. Varje år höjs beloppet med 50 kronor tills den når 500 kronor per dag – omkring 15 000 kronor i månaden – då ersätter den hela inkomstskatten. Efter tio år finns en enkel och låg enhetsskatt lika för alla.

Vinsterna för individen är uppenbara. Man vet exakt vad man betalar. Den som arbetar mer får behålla mer. Ingen deklaration, inga marginalskatter som straffar flit, inga byråkratiska labyrinter. Systemet premierar arbete, sparande och självförsörjning. Det blir svårt att leva i Sverige utan att arbeta – men lönsamt att ta ansvar för sitt liv.

För staten är vinsterna ännu större. I dag kostar administrationen av det progressiva skattesystemet, bidragshanteringen och arbetsförmedlingsapparaten miljarder varje år. Med en enhetlig skatt kan byråkratin halveras i takt med att flertalet bidrag avvecklas. Skattebasen breddas när alla vuxna omfattas, vilket gör det möjligt att i genomsnitt nästan halvera skatten för alla utan att minska statens intäkter.

En särskilt viktig effekt gäller assimilationen. Dagens system låser in hundratusentals invandrare i så kallade ”AMS-sysselsättningssnurror” – först försörjningsstöd, följt av instegsjobb, därefter arbetslöshetsersättning och så socialhjälp igen och så kan det snurra på till pensionen.

Allt detta syftar till att de inte ska synas i arbetslöshetsstatistiken. Däremellan lever de på bidrag, utan krav på vare sig språk, ansvar eller prestation. I gengäld röstar man på vänsterpartierna som upprätthåller systemet.

Med ett enhetligt skattesystem blir incitamenten helt annorlunda. Alla som vistas i Sverige skattskrivs och ska betala skatt – varje arbetsdag under 42 veckor. Den som inte vill arbeta eller bidra får svårt att existera i Sverige. En oföretagsam migrant utan pengar kan få en enkelbiljett hem eller till valfritt land bekostad av staten. Det är inte elakt; det är logiskt. Assimilation sker inte av tvång, utan genom tydliga drivkrafter: bidra, delta, bli en del av samhället – eller lämna Sverige.

De samhällsekonomiska vinsterna är betydande. I dag går cirka 300 miljarder kronor varje år till att täcka invandringens nettokostnader, enligt beräkningar av nationalekonomen Joakim Ruist. Pengar som tas ur samhällskontraktets olika verksamheter till kategorin transfereringar.

Nationalekonomen Joakim Ruist
Nationalekonomen Joakim Ruist | Foto: SVT

Om dessa pengar frigörs genom att fler arbetar, betalar skatt och försörjer sig själva, kan Sverige utan nya lån rusta upp försvaret, reparera järnvägarna och förbättra vården mm.

Ett fast skattebelopp skapar dessutom en starkare moralisk koppling mellan medborgarskap och ansvar. I dag får man ta del av det offentliga även om man inte bidrar och saknar medborgarskap. Med en enhetlig skatt blir sambandet tydligt: i den grad man betalar skatt, i samma grad har man tillgång till det offentliga systemets tjänster. Skatten blir därmed inte bara en avgift utan en symbol för gemensamt ansvar.

Systemet kräver naturligtvis ordning och kontroll. Skattskrivning sker genom personlig identifikation, exempelvis svenskt pass med fingeravtryck. På så vis säkerställs att alla som bor i landet också bidrar. Det försvårar svartarbete och eliminerar möjligheten att leva anonymt i bidragssystemet. Fingeravtrycket har man med sig som dörröppnare dagligen för sina intjänade rättigheter.

När skatten görs lika för alla försvinner också klassretoriken som byggt svensk politik sedan studentrevolten 1968. Då delades folket upp i ”onda kapitalister” som kan spara, och ”goda arbetare” som inte kan spara. Det var början på en ideologisk mobbning av sparandet – den motor som driver all ekonomisk tillväxt.

I stället för att uppmuntra arbete och investeringar har man beskattat bort sparviljan och omvandlat sparpengar till konsumtion och röster. Det är kortsiktigt, orättvist och ohållbart. Att sparvolymen bestämmer tillväxttakten är ett långsiktigt argument som inte är gångbart i politiken som gäller här och nu!

Sverige behöver återgå till ett system som premierar likabehandling, ansvar och sparande. Ingen ska beskattas för att lyckas, och ingen ska belönas för att inte försöka. En breddad skattebas, där alla vuxna betalar lika, gör det möjligt att nästan halvera skatten för alla – samtidigt som vi stärker landets ekonomi och välfärd.

En enhetlig skatt är inte bara en ekonomisk reform. Det är ett nytt samhällskontrakt. Den stärker sambandet mellan arbete, medborgarskap och frihet. Den återställer rättvisan i ordets egentliga mening – att alla behandlas lika, och att ingen längre kan leva på någon annans bekostnad.

Sverige först är ett uppstickarparti på Sverige i valsamverkans vallokal på nätet, Valsamverkan.se. Partiet har ett tolvpunktsprogram för att bryta utvecklingen mot kris. Punkt 4 har rubriken: ”Byt till ett assimilerande och tillväxtbefrämjande skattesystem.”

Vill du stödja denna politikomläggning – rösta in oss i riksdagen 2026. Det sker genom att bygga en liten riksdag på Sverige i valsamverkans valsedel som sedan används i det riktiga valet. Våra kandidater kan då ta plats och föra Sverige in i en ny tid. Klicka länken och ta ner ”Börja med en guidad tur”.

 

Text: Hans Jensevik, nationalekonom, partiledare för Sverige i valsamverkan, delägare i Svensk Kommunrating, storstadsutredare, tidigare administrativ biståndsarbetare i Afrika, kommunekonom och ekonomichef i Uppsala kommun, lärare i nationalekonomi på Göteborgs Universitet och forskarassistent på stadsbyggnad på Chalmers

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq