Insektsfabriker i konkurs – Människor vill inte äta mask och insekter

Torbjörn Sassersson grundade NewsVoice 2011. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 3 november 2025
- av Torbjörn Sassersson
Nicole Kidman gjorde reklam för mask- och insektsätande
Nicole Kidman gjorde 2022 reklam för mask- och insektsätande | Källa: Vanity Fair | Montage: NewsVoice

Investerare, World Economic Forum, forskare och entreprenörer har talat om insekter som framtidens protein, såsom föda och foder, men låg efterfrågan på larver och kryp har nu satt flera insektsfabriker i konkurs.

I Dalarna fanns tidigt stora förhoppningar om att regionen skulle bli ledande inom produktion av insektsbaserade livsmedel. En av de mest uppmärksammade satsningarna var Tebrito i Orsa, där entreprenören Nils Österström planerade att odla upp till 100 miljoner mjölmaskar för att leverera till mat- och foderindustrin.

2024 försattes bolaget Tebrito i konkurs. “Vi var sjukt nära att lyckas,” sa Österström i efterhand när han blickade tillbaka på konkurserbjudanden som aldrig fullbordades.

Även storskaliga satsningar har misslyckats. Den danska jättesatsningen Enorm Biofactory, som byggdes för att producera larver av svart soldatfluga i masskala sattes i konkurs sommaren 2025, skriver Lantbruksnytt.

DLG-koncernen, som investerade i Enorm, erkänner att de ekonomiska effekterna av konkursen har påverkat koncernens resultat och tvingat till omställning.

Det som tills nyligen sågs som nyckeln till hållbar livsmedelsproduktion, att omvandla restbiomassa till högkvalitativt protein, har alltså inte lyckats. Problemet är inte kapacitet utan att få eller ingen vill köpa produkterna.

Även i forsknings- och pilotprojekt är tonen dämpad eftersom man ännu inte vet hur det kan fungera i storskalig fodertillverkning.

Branschaktörer har länge talat om att konsumentmognad är avgörande, många ser insektsbaserade råvaror som udda eller äckligt. Det är enklare att sälja produkterna som foder till fisk, grisar, fjäderfä än som mat till människor.

Insektsfabriker har stött på patrull även gällande reglering- och godkännandeprocesser medan traditionella proteinkällor (soja, fiskmjöl, animaliskt protein) redan finns till låga kostnader, vilket gör det svårt för insektsprodukter att konkurrera.

Det krävs även stora volymer av insektsprotein för att sprida fasta kostnader, men utan säkrad försäljning blir produktionen riskabel och när tidiga satsningar blivit fallgropar drar många sig tillbaka från att finansiera nya projekt i insektsbranschen.

Nu sitter flera pionjärer med konkursboenden, rekonstruktioner och besvikelse. Den framtid som många såg framför sig, med insektsmjöl i bröd, larvprotein i foder och ny proteinalternativ i vardagen är mer osäker än någonsin.

 

Källor

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Ämnen: Insektsfabriker