Regeringspolitiker: Kontanter stärker ett motståndskraftigt betalningssystem

Utvecklingen kring betalningar har gått fort det senaste decenniet med en strid ström av nya digitala lösningar. I digitaliseringens spår har kontantanvändningen minskat. Digitaliseringen är i stora delar positiv, men utvecklingen får inte ske på bekostnad av ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle.

Grupper som av olika skäl inte har samma förutsättningar att hantera digitala lösningar riskerar att exkluderas i allt fler sammanhang när de får svårt att betala. Därför är det viktigt att klargöra spelreglerna på ett sådant sätt att vi alla i Sverige kan hantera nödvändiga inköp.

Under senare år har nya regler för att underlätta kontantanvändningen införts. Det har införts skyldigheter för banker att erbjuda platser för kontantuttag och dagskasseinsättningar i betryggande utsträckning i hela landet, och Riksbanken har fått ett tydligare ansvar för kontantinfrastrukturen.

Exempelvis har reglering införts av hur långt någon får ha till närmaste plats för kontantuttag. Förändringarna bidrar till att slå vakt om kontanttillgången.

Regleringen är motiverad. Mot bakgrund av vikten av ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle ser regeringen och Sverigedemokraterna ett behov av att göra mer. Att säkerställa att kontantacceptansen upprätthålls är prioriterat.

Kontantacceptansen varierar stort i handeln, men är i dagsläget fortfarande god hos såväl apotek som livsmedelsbutiker. Den typen av butiker har en särskild betydelse i vardagen, vilket motiverar en reglering som säkrar att de accepterar kontanter – också framöver.

Därtill behöver bankerna i Sverige ta ett större ansvar för kontantanvändningens förutsättningar i hela landet. Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår därför att:

1. Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.
2. Bankernas skyldighet att tillhandahålla platser för kontantuttag i betryggande utsträckning i hela landet breddas till att även omfatta en skyldighet att tillhandahålla platser för kontantinsättning för konsumenter.
3. En skyldighet införs för bankerna att erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Motståndskraft mot cyberattacker och andra störningar förutsätter att det finns redundans i betalningssystemet. Att människor kan använda olika betalningsalternativ i vardagen är i sig en del av den nödvändiga motståndskraften.

Minskningen av kontanter till trots saknas det inte en efterfrågan på möjligheten att använda kontanter. Kontantutredningen pekar på att många i Sverige har upplevt hinder för att betala med kontanter i lägen då de önskat göra det. En fortsatt minskning av kontanttillgången kan på sikt riskera att leda till att kontanter förlorar sin faktiska betydelse som giltigt betalningsmedel. Den situationen behöver undvikas.

I Sverige ska medborgarna känna trygghet i att kunna göra de viktigaste köpen med kontanter. Ett mer robust betalningssystem stärker det svenska samhällets motståndskraft.