Svenskar väljer utländska spelbolag och betting utan svensk licens – Vilka mediaregler gäller?

NewsVoice är en nättidning för oberoende nyheter, debatt och analys. Stöd oss genom att donera, sponsra eller annonsera.
publicerad Idag 17:17
- av NewsVoice redaktion
Man med laptop
Temabild: Man med laptop | Foto: Depositphotos.com

Innan 2019 dominerades marknaden av statliga Svenska Spel och ett fåtal allmännyttiga aktörer. Utländska bolag, ofta med licens från Malta eller Curaçao, erbjöd casinon och betting utan svensk licens och lockade med generösa bonusar.

Enligt tidigare uppskattningar stod dessa operatörer för uppemot en tredjedel av omsättningen. Spelarna hade begränsat skydd. Valfriheten var stor, men den svenska spelmarknaden har under de senaste tio åren genomgått en dramatisk omvandling.

Från ett i praktiken grått område med utländska operatörer som lockade svenska spelare till en strikt licensreglerad marknad under Spelinspektionens vakande öga. Ändå kvarstår en parallell verklighet där många svenskar väljer olicensierade sajter

  • Vad säger detta om regleringens verkliga effekter?
  • Är det ett skydd för folkhälsan eller
  • en byråkratisk konstruktion som driver spelare mot riskzonen?

Den 1 januari 2019 trädde den nya spellagen i kraft. Licenssystemet öppnade dörren för kommersiella aktörer, men på statens villkor. Målet var tydligt: ökad kanalisering till licensierat spel, bättre konsumentskydd och skatteintäkter till statskassan.

Resultatet? Omsättningen på den licensierade marknaden har vuxit stadigt från cirka 14 miljarder kronor i kommersiellt onlinespel och vadhållning 2019 till runt 17 miljarder några år senare, med total marknad på 27–28 miljarder kronor årligen. Antalet licenshavare ökade kraftigt, och Spelpaus-systemet infördes som ett nationellt självavstängningsverktyg.

För svenska onlinespelare innebar det mer transparens: svensk kundsupport, SEK-valuta och krav på ansvarsfullt spelande, men också tydliga nackdelar. Bonusar begränsades (under pandemin till 100 kronor), insättningsgränser infördes och marknadsföringen blev striktare.

Många spelare upplevde att de licensierade sajterna blev mindre attraktiva jämfört med de olicensierade alternativen, som fortsatte att erbjuda höga bonusar, inga Spelpaus-restriktioner och snabbare uttag.

Spelinspektionen har fått utökade befogenheter att utöva tillsyn. Licenshavare måste följa omsorgsplikt: identifiera riskspelande, erbjuda stöd och rapportera misstänkt penningtvätt.

Marknadsföring ska vara ”måttfull” – ingen aggressiv reklam riktad till minderåriga eller avstängda spelare. Olicensierade operatörer får inte rikta sig till den svenska marknaden med svensk text, SEK eller direktmarknadsföring. Brott mot detta kan leda till förbud och sanktioner.

Tillsynen har dock kritiserats av Riksrevisionen för att vara otillräcklig; för få inspektioner genomförs och uppföljning saknas ofta. Kanaliseringsgraden, som skulle vara hög, har sviktat, många svenskar väljer fortfarande utländska sajter för bättre villkor.

Hur får då onlinetidningar och medier publicera artiklar om casino och betting utan att bryta mot svenska marknadsföringsregler? Reglerna bygger på en skiljelinje mellan redaktionellt innehåll och kommersiell marknadsföring.

Enligt spellagen (2018:1138) och marknadsföringslagen (2008:486) får endast licensierade aktörer marknadsföra spel i Sverige på ett måttfullt sätt. Främjandeförbudet förbjuder aktivt uppmuntrande till olicensierat spel, som att länka till eller annonsera i kommersiellt syfte.

För medier gäller yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen: journalistiska artiklar, recensioner och analyser är tillåtna så länge de är faktabaserade, opartiska och inte utgör dold reklam eller direkt uppmaning till spel. Innehåll som är sponsrat eller innehåller affiliatelänkar måste tydligt märkas som annons.

En tidning kan alltså skriva en granskande artikel om en casinosajt, licensierad eller inte, om syftet är information eller kritik, inte försäljning. Gränsen är flytande och prövas ofta i praktiken av Konsumentverket och Spelinspektionen, men ren redaktionell frihet skyddas starkt.

Innan 2019 dominerades marknaden av statliga Svenska Spel och ett fåtal allmännyttiga aktörer. Utländska bolag erbjöd casinon och betting utan svensk licens.
Innan 2019 dominerades marknaden av statliga Svenska Spel och ett fåtal allmännyttiga aktörer. Utländska bolag erbjöd casinon och betting utan svensk licens.

Är sajtlänkning till betting utan svensk licens tillåtet?

En sajt som exemplifierar denna gråzon är Spelbolagutansvensklicens.co. Sajten är en oberoende jämförelsesajt som informerar svenska spelare om internationella casinon och betting utan svensk licens. Den betonar transparens, jämför licenser, bonusar och uttagstider och använder ibland affiliatelänkar för att finansiera verksamheten.

Att länka till sajten i en analysartikel bryter inte mot svenska marknadsföringslagar eller Spelinspektionens rekommendationer eftersom länken sker i ett journalistiskt, informativt sammanhang, inte som kommersiell promotion eller aktivt främjande av olagligt spel.

Lagen riktar sig istället primärt mot operatörer som riktar sig mot Sverige och mot dold eller aggressiv marknadsföring. En oberoende medieanalys faller under yttrandefriheten och syftar till att ge läsarna faktabaserad kunskap om marknadens olika delar, inte att driva handel.

Spelinspektionen fokuserar på operatörernas agerande, inte på medier som granskar eller informerar om verkligheten bortom licenssystemet.

Sammanfattningsvis har de senaste tio årens reglering skapat en dual marknad: en kontrollerad, skattebetalande licensierad sektor med starka skyddsregler och en parallell olicensierad värld som lockar med frihet och bättre erbjudanden.

Spelinspektionens ambition att skydda spelare är lovvärd, men kritiker pekar på att strikta regler paradoxalt nog kan öka risken för oreglerat spelande. Spelarna röstar med plånboken.

Trenden är att allt fler svenskar väljer idag att spela hos utländska spelbolag, särskilt inom casino och betting utan svensk licens (tex Spelbolagutansvensklicens.co) där utbudet och flexibiliteten ofta upplevs som större.

Frågan är om staten verkligen har återtagit kontrollen – eller bara skapat en illusion av den. Medan omsättningen växer fortsätter debatten om hur mycket byråkrati som faktiskt gynnar folkhälsan kontra marknadens dynamik.

Relaterat: underhållning

Donera till NewsVoice