Magdalena Andersson: ”Vi kan bomba Ryssland sönder och samman” – Är Sverige Rysslands huvudfiende?

Kristoffer Hell är utbildad i Storbritannien och är författare till böckerna "Strategic Vulnerability - Understanding Sweden's National Security Policies during the Cold War" samt "Västs Mörka Hjärta" och "Demokrati till Döds".
uppdaterad 18 juni 2026 publicerad 15 juni 2026
- av Kristoffer Hell
Magdalena Andersson
Magdalena Andersson: "Även i dag har ju Europa kärnvapen så vi kan bomba Ryssland sönder och samman". | Bild: K. Hell, TV4

I en nyligen publicerad artikel i Reuters framgår att donationen och försäljningen av 36 JAS Gripen till Kiev innebär attt Sverige axlar rollen som ryggrad i det ukrainska flygvapnet i NATO:s proxykrig mot Ryssland.

Det här skapar nya säkerhetspolitiska konsekvenser.

Även om London, Paris och Berlin levererar avancerade vapensystem till Zelenskyregimen i Kiev: Mirage-plan, Leopard-stridsvagnar, brittisk-franska Storm Shadow-robotar – handlar detta om multinationell försvarsindustripolitik med kollektiva beslut och åtgärder.

De enskilda ländernas exponering förblir utspädd.

Sverige har anammat den motsatta strategin.

Om en Eurofighter Typhoon i en nära framtid skjuter ned ett ryskt jaktplan, tvingas krigsplanläggare i Moskva att fundera på eventuella responser mot vilket eller vilka av de fyra länder som varit med om att bygga det vapensystemet.

Om istället en svensk JAS 39 Gripen avfyrar en ukrainsk robot mot mål djupt inne i Ryssland har de ryska hypersoniska robotarna bara en returadress till vapensmedjan.

Att tänka efter – före

Fram tills i dag har svensk krigsindustri varit ett framgångskoncept kopplat till 200 år av fred och neutralitet: vapen i världsklass, vänner i alla väderstreck och ingens fiende.

Finns det efter krigsslutet 1945 i Europa någon politiker som i det offentliga rummet uttrycker sig på det sätt socialdemokraternas tidigare statsminister Magdalena Andersson nyligen gjorde i debatten om franska kärnvapen i Europa:

”Även i dag har ju Europa kärnvapen så vi kan bomba Ryssland sönder och samman”.

Poltava – tur och retur

Analytiker i Ryssland som i dag försöker förstå tankeverksamheten i Rosenbad finner hos Andersson belägg för att Ukraina för svenska rikspolitiker inte handlar om Ukrainakrigets utbrott 2022, eller ens 1999 – då NATO inledde den expansion österut som till slut resulterade i det krigsutbrottet – utan ytterst om 1709, då Ryssland i Poltava (i dagens Ukraina) satte punkt för den svenska stormaktsepoken.

Den 4 juli 2022, efter att Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson lyckades sabotera fredsförhandlingarna mellan Kiev och Moskva, och två år innan Sverige gick med i NATO och Magdalena Andersson under en gemensam pressträff med Zelensky överlämnade en kopia av Karl XII:s brev från 1711, i vilket kungen instruerade sin ambassadör att redan då arbeta för en splittring mellan Moskva och Kiev.

Sedan 2022 har ett antal svenska regeringar, i samarbete med den inflytelserika vapenindustrifamiljen Wallenberg, ansträngt sig för att göra Sverige till Rysslands huvudfiende i Europa. Med Gripen-affären med Kiev kan de lyckas.

 

Referenser och relaterat

Magdalena Andersson: "Vi kan bomba Ryssland sönder och samman"
Magdalena Andersson: ”Vi kan bomba Ryssland sönder och samman”, TV4, 10 mars 2026

Donera till NewsVoice