Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
KRÖNIKA. Åren är 2019 och 2020. Riken går på knäna. Ekonomier kraschlandar. Börser rasar. Massarbetslöshet. Gator och affärer töms. Människor flyr skrämda till sina sommarstugor, eller stänger in sig i sina hem. Allt för att en pytteliten mikrob härjar fritt överallt i världen.
Text: Christer Nilsson, författare med medicinhistoria som specialitet
Scenariot är inte obekant för mänskligheten. Digerdöden (bacillen Yersinia pestis) krävde 25 miljoner liv bara i Europa. Åren 1350- 1720 återkom pesten i 60 stora pandemier som krävde tiotals miljoner liv. Koleran (bacillen Vibrio cholerae) dödade 100 miljoner européer under åren 1830-1896. Spanska sjukan 1918-19 återkom i tre stora vågor under ett helt år (influensavirus A H1N1) – dödssiffran är osäker och varierar mellan 30 och 100 miljoner.
Nu har viruset SARS-CoV-2 med dess sjukdom Covid-19 slagit klorna i oss. Ett nytt virus som mäts i nanostorlek, en superkort nukleinsyrasträng med mindre än 30 gener och där mikrobiologerna inte ens är överens om att det är en levande mikrob. Så vad är det då i stället, en molekyl som inte ens kan förökar sig själv? Som plötsligt kan mutera (vilket redan hänt en gång) till något helt annat. Som i stället infekterar sitt offer, tränger in i våra celler, tvingar dem att tillverka nya virusmikrober och sprids till nästa värd – igen och igen – och har på kort tid pandemiskt snart smittat en miljon människor.
Boten mot soten? Ingen vet säkert. Sätta en stor del av befolkningen i karantän? Flockimmunitet? Fordrar att av populationen cirka 6 av 10 infekteras för att viruset ska försättas i viloläge och att befolkningen sedan är immuniserad mot ett nytt utbrott.
Vaccin? Inget alternativ på kort sikt. Vaccin kräver en tillverkningsprocedur som tar 12-18 månader och om man inte använder rätt viruskomponenter (virus kan mutera helt oberäkneligt) får man inget skyddande immunförsvar.
Antivirala läkemedel? Närmast då mot bakteriella följdsjukdomar till virussjukdomen. Utöver antibiotika kan de skada mer än hjälpa. Här har nämnts bromsmediciner mot HIV, malaria (klorokinfosfat), ebola (favipiravir) och även remdesvir, en experimentell substans. Nu diskuteras även att man skulle kunna ta plasma från personer som haft Covid-19, för att ge deras antikroppar till smittade och allvarligt sjuka för att immunisera dem.
I övrigt handlar akutläget nu världen om att tillhandahålla tillräckligt många intensivvårdsplatser och respiratorer som kan lindra de svårast sjuka med andningsbesvär. Där sviktar tyvärr många länders planering och beredskap.
Text: Christer Nilsson, författare med medicinhistoria som specialitet