Efter Covid19 kommer Rucold20

publicerad 14 juni 2020
- Gästskribent
Rysk historisk soldat. Foto: Dmitrii Bardadim. Licens: Pixabay.com
Foto: Dmitrii Bardadim. Licens: Pixabay.com

SATIR. I september började det gå rykten om oroväckande temperaturfall i norra Ryssland. Meteorologiska världsorganisationen WMO meddelade emellertid att kylan troligen inte skulle sprida sig till andra länder eftersom ryssarna gjort ett unikt skickligt arbete med att förhindra kölden att breda ut sig utanför den drabbade provinsen Sibirien.

Text: Patrik Engellau | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället

WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas förklarade att den framgångsrika ryska metoden var att ”mäta, mäta, mäta” temperaturen varje dag på så många ställen som möjligt för att hålla köldspridningen under kontroll.

Trots detta spred sig kylan obevekligt. Statsmeteorologen vid SMHI lugnade Sveriges befolkning med att han och hans stab av vetenskapligt skolad expertis bedömt att kylan inte skulle drabba Sverige, men i oktober erkände ryssarna att de inte hade haft tillräcklig styrning på vädret.

Statsmeteorologen försäkrade emellertid svenska folket att vår beredskap var god och att man knappast kunde förvänta sig att temperaturen skulle gå under nollstrecket.

I november spred sig paniken i världen. Visserligen hade köldknäppar inträffat tidigare i världshistorien men den här gången förväntades dödligheten vara betydligt högre. En normalvinter tog kanske kål på någon promille av befolkningen men den här gånger räknade de matematiska modellerarna med tio, kanske hundra så många döda.

Plötsligt deklarerade WMO att det inte handlade, som man först trott, om en rysk epivinter, alltså en vinter som bara drabbade ett land, i det här fallet Ryssland, utan om en internationell panvinter. Petteri Taalas inskärpte återigen att det gällde att ”mäta, mäta, mäta”. Kylan fick beteckningen Russian Cold eller närmare bestämt rucold20.

I tidningarna beskrevs den som ”den nya kylan” eftersom den påminde om gamla kylor men allmänt antogs ha helt nya egenskaper. Världens meteorologer stod handfallna inför det nya fenomenet.

President Trump blev rasande för att ryssarna inte genast anmält kylan till WMO och därför inte gett andra länder möjligheter att förbereda sig. Han sa upp vänskapen med Vladimir Putin och förberedde sig att avsluta den amerikanska bidragsgivningen till WMO. ”Vi behöver inte några korrupta FN-organ för vårt väder”, sa han, ”vi har själva världens bästa väder, jag ska göra det amerikanska vädret helt enastående, ingen kan slå oss i väder.”

Han sa att förklaringen var att Petteri Taalas gick i ryssarnas ledband vilket var en internationell skandal. Men Taalas är väl finne? sa en medarbetare. Det är väl samma sak, sa Trump, dom dricker vodka ihop och kraschar glasen i golvet.

Vetenskapsmännen resonerade om vilka strategier som tillämpas mot rucold20. Huvudspåret var social distansering. Människor skulle hålla sig så nära varandra som möjligt för att dela på kroppsvärmen och förhindra att kylan fick fäste i samhället.

Det fanns dock ingen enighet om huruvida distanseringen skulle säkerställas genom statligt tvång, till exempel att man låste in folk tätt, tätt i teatrar eller på andra samlingsplatser, eller genom att myndigheterna skulle lita på folks egna ambitioner att tränga ihop sig så mycket det gick.

Sverige valde som enda land frivillighetens väg. Statsmeteorologen förklarade att detta var av omtanke om ekonomin för om folk blev inlåsta i trånga, allmänna utrymmen kunde de inte gå till jobbet. Till en början gjorde detta djärva svenska strategival ett avsevärt intryck på världen.

Världspressen gav lyriska beskrivningar av svenskarnas rörelsefrihet när andra folk satt inspärrade i alltmer illaluktande biografsalonger, men ganska snart uppenbarades nackdelar med den svenska strategin.

Folk dog som flugor av kylan när de bröt distanseringsreglerna och avlägsnade sig från varandra, särskilt de som tillhörde riskgrupperna. Till riskgrupperna hörde frusna äldreäldre med dålig blodcirkulation och särskilt sådana som hade underliggande problem, exempelvis att de hade blankslitna däck och kanade in i tallar eller var alkoholister som somnade i snödrivor.

I december när det var minusgrader över hela landet blev situationen mycket besvärande. Det var mörkt på vägarna och många som såg illa, en annan riskfaktor, körde in i älgar.

Det började ställas krav på att SMHI skulle ordna fram skyddsutrustning, till exempel stickade tumvantar och långkalsonger. Statsmeteorologen motsatte sig detta då det inte fanns några tillräckligt solida vetenskapliga studier som visade att stickade tumvantar faktiskt hjälpte mot kylan.

Hos vissa individer kanske det hjälpte men om det inte hjälpte alla kunde han inte ta en sådan rekommendation på sitt samvete. För övrigt fanns det inte tumvantar i rätt storlek till alla redan från början och därför var det enligt värdegrunden bäst att ingen fick tumvantar.

Dödstalen i Sverige steg gradvis långt över vad som registrerats i grannländerna. Statsminister Stefan Löfven var skakad. ”Vi såg det inte komma”, sa han. Hälsoministern sa att det var landstingsregionernas uppdrag att sticka tumvantar.

I januari sa statsmeteorologen att han såg en vändning. Den svenska politiken började få resultat. Man mätte över hela landet och kylan tycktes vika även om tillfälliga återfall kunde registreras. Allt färre frös ihjäl.

Många hävdade att den svenska rucold20-politiken varit helt förfelad eftersom den lett till att så många äldreäldre strukit med. Man borde ha försett dem med skyddsutrustning, alltså tumvantar och långkalsonger, sa kritikerna.

Då hade vi inte haft så mycket högre dödlighet än grannländerna, menade kritikerna, men statsmeteorologens företrädare, alltså den tidigare statsmeteorologen som var en stark anhängare av den svenska strategin, framförde i media att rucold20 skulle slå ut lika många människor i alla länder när kylan härjat klart ty det fanns stor risk för att det skulle komma en ny våg till hösten, kanske något muterad och då troligen benämnd rucold21.

Några av de mest pessimistiska bedömarna ansåg att världen kanske under många år framöver skulle tvingas leva vidare med rucold20 eller någon av dess årligen efterkommande muterade varianter.

 

Text: Patrik Engellau | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Tags: rucold20