KULTURHISTORIA & MYTOLOGI. Jag medger att artikeln är ett ytterst snävt urval ur ett gigantiskt material, nämligen de äldsta kända litterära verken och myterna i världen om alla dessa gudar. Över 2000 sumeriska gudar har identifierats. Det har tagit månader av efterforskningar och många gånger har jag blivit tvungen att revidera. Bara en bråkdel av materialet har kommit med i artikeln, ”kill your darlings”.
Text: Erik Forsman | En exposé om ondskans historia och ursprung – Del 1
För att få en hyfsad kronologisk ordning på berättelsen har jag gjort drastiska urval för att föra tesen vidare i bevis. Vi börjar med mesopotamisk mytologi som är äldst. Jag har fritt sammanställt Atra-Hasis och Gilgamesh från många olika källor. Olika myter finns i olika versioner och de motsäger delvis varandra samt går in i varandra ologiskt och icke kronologiskt. Gudar upptar olika namn beroende på när de återberättas. Jag har medvetet uteslutit källor och tidsangivelser för att få styrfart i sagan om människan och hennes ursprung till ondska.
Jag kommer att försöka att leda i bevis för vad vi nu bevittnar i form av en misstänkt depopulationsagenda, genmanipulation i from av vacciner och den nya transhumanismen, allt styrt av en kabal/elit med syfte att omvandla mänskligheten till en slavras. Detta är historiskt sett ingalunda något nytt under solen, utan snarare tvärtom. Faktum är att den äldsta litteraturen beskriver exakt samma sak i berättelsen om hur människan kom till och varför samt i vilket syfte. Vad kabalen nu vill genomföra är endast en återupprepning.
Poängen med artikeln är att påvisa att när människor ser sig själva som gudar och gör vad gudar gör och får hybris, så har det alltid straffat sig. Domen kommer, var så säker.
The Seven Tablets of Creation
I begynnelsen fanns två skapare: Apsu eller Abzu ett slags urväsen manligt och skapat av sötvatten och Tiamat (finns beskriven i Enuma Elish också känt som ”The Seven Tablets of Creation”) urgudinnan av det salta havets vatten. Dessa två blandade vattnet med varandra. Detta stämmer, för i levande varelser som fiskar och högre däggdjur är kroppsvätskan sötare än saltvatten, men samtidigt saltare än sötvatten – som tårar.
Dessa två avlade fram tre gudar
An: senare känd som Anu eller Ilu på akkadiska som är den högsta guden och främsta drivkraften i skapelsen förkroppsligad i from av himlen. Han är den första förfadern. Senare teologiskt uppfattad som himmelens Gud. Alla gudar tros vara avkomman från An. An var den yttersta guden.
Sedan har vi Enlil senare känd som Elil eller Ellil. Han är vinden, luften och stormen och jordens Gud, men även chef över alla gudar. Enlil sågs som en välvillig, faderlig Gud som vakar över mänskligheten och bryr sig om dess välbefinnande.
Sist Enki senare även känd som Ea och ibland även kallad Nudimmud eller Ninšiku och är den underjordiska sötvattenshavets Gud, men även förknippad med visdom, magi, besvärjelser, konst och hantverk. Han hr en tvillingbror, Ishkur.
I korthet
Dessa tre gudar hade ingenting att göra och roade sig bäst de kunde. Deras ständiga oväsen distraherade Apsu så till den grad att det avbröt hans långa sömn och efter att ha rådfrågat sina vizier (rådgivare) bestämde han sig för att ta död på dem alla. Tiamat hörde dock deras samtal och blev förskräckt av planen och varskodde detta vidare till sin son Enki. Här tar sedan tar lång konflikt vid som slutar med att världen, vår jord skapas.
Enki övervägde lite olika planer samt dess konsekvenser och bestämde sig till sist. Han ser till att hans far sover djupt och tar sedan honom av daga. Här har vi alltså det första fadermordet i litteraturen som senare kom att ligga till grund för dramatiken i de grekiska dramerna samt inte minst i Oidipus och senare i Shakespeares dramer.
Tiamat, hans mor kunde dock aldrig i sin livligaste fantasi övervägde en sådan möjlighet och tog därefter avstånd från sina tre barn, inte bara det: hon tog dessutom upp en hel armé av demoner och monster ledd av hennes kamrat och mästare Quingu (även kallad Kingu). Denna armé (de äldre gudarna) besegrade Enki (de yngre gudarna) i varje strid var gång de mötes tills den yngre gruppen gudar drevs tillbaka och började tappa allt hopp.
Vid denna tidpunkt kom Enkis son Marduk fram med ett erbjudande: om gudarna skulle göra honom till sin konung skulle han i sin tur leda dem till seger. När Marduk valts till kung mötte han Quingu i en enda strid och besegrade denna och sköt sedan sin farmor Tiamat med en jätte pil, så stor att den delade henne i två delar. Från hennes ögon sprang tårarna som skulle bli floderna Tigris och Eufrat och hennes kropp användes av Marduk för att forma jorden. Quingu och andra gudar som hade uppmuntrat Tiamats krig, avrättades alla.
Atra-Hasismyten – människan skapas som slav
I begynnelse: Atra-Hasis innehåller skapelsemyten om Anu, Enlil och Enki. Enlil, jordens Gud, tilldelade sig yngre dingirer (gudar och gudinnor) för att göra slitgörat i from av jordbruksarbete samt även gräva och underhålla floder och kanaler för bevattning, men efter 40 år av hårt slit gör de mindre och yngre dingirerna uppror och vägrade fortsätta arbeta. Enki, den snälla guden föreslog att skapa människor snarare än att straffa dessa rebeller.
Modergudinnan ”Mami” (ursprungligt namn för moder – till alla människor) tilldelas därefter uppgiften att skapa människor genom att forma lerfigurer som blandades med köttet och blodet från den dödade guden Geshtu-E, senare Ilawela tidigare Geshtu, Gestu eller We-ila – en något mindre intelligent utrustad Gud. Denne offrades av de stora gudarna och hans blod användes vid skapandet av mänskligheten. Ilawela hade intelligens och blev slaktad i sin församling. Nintu blandad lera med hans kött och blod. De hörde trumslaget för evigt efter. Ett spöke uppstod från Guds kött och hon (Nintu) förkunnade detta som ett levande tecken. Spöket skulle finnas för evigt för att inte glömma den dödade guden – de har slaktat en Gud tillsammans med hans intelligens.
”Jag har befriat dig från ditt hårda arbete. Jag har lagt din belastning på människan i stället”.
Därefter spottade alla gudar på leran. Efter tio månader skapas en specialtillverkad livmoder och upp kom människorna. Många bastarder bildas men till slut kunde människa reproducera sig själv och har nu ett (själv)medvetande, sexualitet samt intelligens och detta är embryo till det som så småningom mynnar ut i myten kring skapelsemyten om Adam och Eva (mer om detta senare i myten om Ninhursag eller Ki.) men även strofen ”av jord är du kommen av jord ska du åter bli eller ”ashes to ashes dust to dust” kommer troligen här ifrån.
En annan version berättar att Wellu (även llawela), frivilligt offrar sig själv. Hans kött, blod och intelligens knådades i lera av modergudinnan Ninhursag från vilken hon skapar sju manliga och sju kvinnliga människor. Dessa fjorton nya varelser är exceptionellt reproduktiva och snart finns det hundratals och sedan tusentals människor på jorden som alla gör det arbete som en gång de ockuperade och förslavade yngre gudarna var tvungna att göra.
Det är nu börjar bli intressant. Jag kallar detta för genmanipulation. Vad som sedan händer är att människorna förökar sig, hejdlöst. Man vet aldrig hur en genmanipulation kommer att ta vägen på förhand – människor var alltså från början skapade genom genmanipulation och enbart i syfte att bli slavar.
Först är dessa människor precis vad gudarna hade hoppats på, men när de växer i antal och blir fler och fler uppstår (miljö)problem. Deras ständiga oljud, stoj och problem stör sömnen hos Enlil, gudarnas konung (sådan fader sådan son; äpplet faller inte långt från trädet) och detta distraherar honom från både hans dagliga uppgifter så väl som på hans fritid. Han bestämmer sig för att skära ner på antalet genom en serie plågor: torka, pest och hungersnöd och varje gång står Enki dem bi, och hjälper människorna genom att berätta för dem vad de ska göra för att återställa jorden i balans och produktivitet och deras samhällen till full hälsa.
Syndafloden
Enlil blir bara mer och mer frustrerad, eftersom det nu verkar finnas ännu fler människor, än när han först försökte bli av med dem. Enlil har nu definitivt tröttnat. Han övertygar alla andra gudar att låta honom släppa loss en stor flodvåg som skapar en översvämning som kommer att både förstöra samt dränka hela mänskligheten. Syndafloden finns i många olika skapelseberättelser världen över. Enki ser grymheten och det orättvisan i denna plan men kan inte avskräcka Enlil. Han tar dock sig ner till jorden och finner en ärlig man, Atrahasis – en som alltid har varit både klok och snäll. Enki viskar till honom att bygga en ark och gå in i den med två av alla slags djur.
Atrahasiseposet om Ziusudra, förlagan till Noas ark
Här tar Atrahasiseposet vid när syndafloden och översvämningen börjar (detta epos är inte det äldsta utan de allra äldsta är det gammalbabyloniskt eposet Gilgamesheposet som är alldeles för långt för att ta upp här och även här finns olika versioner. Enligt uppgift är han listad som den sista sumeriska kungen före syndafloden. Han förekommer i forntida litteratur, såsom Gilgameshs död. En annan version är Ziusudra: När gudarna hade beslutat att förstöra mänskligheten med en översvämning. Guden Enki som inte instämde, avslöjade det för Ziusudra, en man som är känd för sin ödmjukhet och lydnad. Ziusudra gjorde som Enki befallde honom och byggde en stor båt där han framgångsrikt red ut floden. Därefter böjde han sig inför gudarna An och Enlil och som belöning fick Ziusudra ett gudomlig och odödlighet.).
Folket ropar på hjälp, men från gudarna kommer ingen hjälp. Ninhursag gråter för folket och är otröstlig och de andra gudarna sörjer också, men ingen kan stoppa översvämningen. Enlil erkänner till sist att översvämning kanske inte var den bästa av alla idéer han haft, men nu är det för sent då alla på jorden redan är döda, och som alla vet: ”shit happens”. Arken vilar nu på land och Enki viskar till Atrahasis att det nu är dags för honom att öppna skeppet och offra till gudarna. Atrahasis gör detta och den söta doften av hans offer stiger upp till himlen från vilken Enlil ser ner för att se om någon har överlevt. Han vet omedelbart att Enki står bakom detta, och även om han ångrade vad han hade gjort, fokuserar han hela sitt raseri på honom i stället.
Enki förklarar sig emellertid och visar hur god och snäll Atrahasis är och ber dem alla att ta del av det goda i offren. Gudarna är nöjda och stiger ner till jorden för att äta av offret och sedan föreslår Enki en ny plan: gudarna kommer att skapa människor som är mindre bördiga: spädbarn kommer att föras bort av demoner, kvinnor kommer att drabbas av missfall eller vara infertila, andra kvinnor kommer att bli helgade gudarna och förblir eviga jungfrur (nunnor). Vidare kommer människor inte att få så långa liv längre, och under den tid de lever kommer det att finnas möjligheter av att dö av vardagliga ting. Gudarna går med på detta förslag; Atrahasis, den sista i sitt slag, dras i väg till de välsignade länderna och Ninhursag skapar de nya varelserna.
Ninhursag modergudinnan
Ninhursag förekommer först i skriftliga verk under ca 2900–2800 före Kristus, men fysiska bevis tyder på tillbedjan av modergudinnefiguren som går ända tillbaka till minst 4500 före Kristus under Ubaid-perioden, innan sumererna hade kommit till regionen södra Mesopotamien. Ninhursag är bland de mest sannolika kandidaterna för den ursprungliga ”urmordernfiguren, utvecklad från Nammu, eftersom hon är associerad med fertilitet, tillväxt, transformation, skapande, graviditet, förlossning och vård. Ett annat av hennes tidiga namn, Ki eller Kishar, och identifierar henne som ”moderjord”. Hon åberopades ofta av mödrar eftersom man trodde att hon skulle bilda och ta hand om barnet i livmodern och skaffa mat efter det att han eller hon föddes och nämns ofta i många sammanhang som de viktigaste mesopotamiska myterna.
Enki & Ninhursag eller Ki
Den sumeriska myten om Enki och Ninhursag berättar historien om världens början i paradisets trädgård, känd som Dilmun. Ninhursag, avbildad som en ung och livlig gudinna. Hon har dock gått i vila inför vintern, för att vila efter sin del i skapelsen. Enki hittar henne där och blir djupt förälskad i henne. De tillbringar många nätter tillsammans, och Ninhursag blir gravid och föder en dotter som de döper till Ninsar (Lady of Vegetation). Ninhursag välsignar barnet med riklig tillväxt, och hon mognar till en kvinna på blått nio dagar. När våren kommer måste Ninhursag återvända till sina skyldigheter att vårda levande saker på jorden och lämnar Dilmun, men Enki och Ninsar är kvar.
Enki saknar Ninhursag fruktansvärt och ser en dag Ninsar gå vid myrarna och tror att hon är inkarnationen av Ninhursag. Han förför henne, och hon blir gravid och får en dotter Ninkurra (gudinna för bergsbeten). Ninkurra utvecklas också till en ung kvinna på nio dagar, och Enki tror igen att han ser sin älskade Ninhursag i flickan.
Han lämnar Ninsar för Ninkurra som han förför, och hon föder en dotter som heter Uttu (The Weaver of Patterns and Life Desires). Uttu och Enki är lyckliga tillsammans ett tag, men precis som med Ninsar och Ninkurra som Enki blev kär i, förstår han att hon inte är Ninhursag och lämnar henne och återvänder till sitt arbete på jorden.
Uttu är upprörd och ber Ninhursag om hjälp och förklarar vad som har hänt. Ninhursag säger till Uttu att torka Enkis frö från hennes kropp och begrava det i Dilmuns jord. Uttu gör som hon får veta, och nio dagar senare växer åtta nya växter från jorden. Vid denna tidpunkt återvänder Enki tillsammans med sin vizier Isimud. De passerar förbi växterna och här stannar Enki för att fråga vad de är, och Isimud plockar frukterna och lämnar dessa till Enki, som äter den. Han lär sig att detta är en trädväxt och tycker att den är så utsökt och förmår därför Isimud att plocka de andra sju som Enki också snabbt äter. Ninhursag återvänder och är upprörd över att Enki har ätit alla växter. Hon vänder mot honom dödens onda öga förbannar honom och försvinner från paradiset och världen.
Enki blir sjuk och dör, och alla andra gudar sörjer, men ingen kan läka honom förutom Ninhursag, och hon kan inte finnas. En räv dyker upp, ett av Ninhursags djur, som vet var hon är och går för att få tillbaka henne. Ninhursag rusar till Enkis sida, drar honom till henne och lägger huvudet mot hennes sköte. Hon kysser honom och frågar var hans smärta är, och varje gång han berättar drar hon smärtan in i kroppen och föder en annan gud. Enki botas och ångrar sig för sitt slarv när han åt av växterna och tanklösheten när han förförde flickorna. Ninhursag förlåter honom, och de två återvänder till skapelsearbetet.
Ninhursag återkommer i många andra senare myter, bland annat som Hathor i egyptisk mytologi, Demeter i den grekisk samt som Ceres i romersk mytologi.
- Hennes söner är: Martu, Ninurta, Nusku, Abu, Nintulla och Enshag
- Döttrar: Ninsar, Ninkurra, Ninimma, Uttu, Nanshe, Ninsutu, Ninkasi, Azimua, Ninti, Nina samt Ninmarki.
I myten representerar Ninhursag den absolut allsmäktigast då hon både kan tillföra en av de mest potenta gudarna döden, och är den enda som kan läka honom till livet. Enki och Ninhursag antas också ligga till grund för den bibliska skapelsehistorien som finns i Genesis, men här vänds historien till att Eva ”moder till alla levande”, från Adams revben – för varför ett revben? I den hebreiska berättelsen var det mer passande att välja ett revben i stället för ett organ. Det sumeriska ordet för ”rib” ti (uttalas tee) gudinnan som skapades för läkning av Enkis revben kallades därför på sumeriska Nin-ti ”Lady of the rib”. Men det sumeriska ordet ti betyder också ”att leva”. Den politiska delen är uppenbar, att förminska kvinnans roll från moder av allt, till att komma från ett revben.
En tolkning av berättelserna – vilka var Anunnaki?
Här skildras människans mytologiska ursprung skapad genom genmanipulation och tänkt som slav ämnat att arbeta. Vidare att människornas döttrar våldtogs och avlade fruktansvärda hybridformer av mänskligt avträde som åt och drack varandras blod och vanhelgade allt heligt levande på jorden genom otukt, som Anunnaki till sist tvättade bort med syndafloden.
Detta är motsägelsefullt, ologiskt och förvirrande. Nu ska vi gå på djupet och identifiera ondskan mytologiska ursprung i de äldsta av alla texter i världen. Anunnaki är inga andra än just An, Enlil, och Enki. I senare assyriska texter var Anunnaki barn av Anu och Ki – bröder och systrar vars arv sträckte sig tillbaka till de ursprungliga gudarna Apsu och Tiamat. Det är nu vi ser lite ledtrådar. Sumererna uppfann kilskriften och var långt före sin tid med avancerade kunskaper i musik, poesi, konst, matematik, astronomi och vetenskap. För dem var musik ett sätt att beskriva kosmos.
De blev senare erövrande av Akkadierna och Saron den förste, som var ett semitiskt folk, vilket inte sumererna var. Akkad var deras huvudstad. Sumererna avböjde att ingå i Akkad som stad och absorberades senare av andra expanderande imperier som Babylon och Assyrien. I den Assyriska skapelsemyten är änglar kända som Anunaj, Anunnaki eller söner av Anu. Orden Angel, Anunaj och Anukim har mycket gemensamt. De för ut hemligheter till resten av världen. Anunnaki är fonetiskt lik hebreiskans Anakim som betyder en ras av jättar. Den första redogörelsen för dessa lysande varelser finns omnämnt bland annat i Första Henoksboken (Henoks bok) samt ”Book of Jubilees” samt Första Moseboken som ömsom Anunaj, på andra ställen Nephilim eller Elohim.
Sumererna beskrev gud som EL. Den feminina formen Elohim är även flertalet av EL. I Moseboken benämns de också som A-Elohim. EL betyder också skinande eller ljus. Sumer kommer från namnet Shumer som betyder det övervakade landet eller landet övervakat, som kommer från det forna landet Scinar som betyder platsen för briljanterna. I Bibeln benämns Elohim som herren, men byter man ut ordet till den skinande eller lysande (i pluralisform) får detta en helt annan betydelse: kunskapens ljusglans som det talas om i 2 Korinthierbrevet 4:6. Det lysande eller de skinande är de som föder Kristus gudomliga gnista. Gud får här betydelsen av ett globalt sken, upplysning, solen, ljuset, själva grunden eller källan till intelligens.
Skriftlärda på denna tid både talade om och erkände flertalet gudar. An eller Anu var solgudens huvudgud. Y betyder glans. Annja betyder alltså söner till de strålande eller barn av ljus. I Irland var term för glitter Aine. Det kan därför finnas en koppling till Thuata De Danaan, Irlands briljanter, och ormdyrkaren Saint Parick. Det finns också en ovanlig semi-nordisk björntillbedjande stam i Japan känd som Ainu. Ainu verkar vara kaukasiska med runda huvuden med tjock vågigt hår med vit hud och blåa eller gråa ögon.
Ainu sägs ha levt på många av Japans öar som till exempel Okinawa i över 7000 år och det säg att har ett språk som liknar baskiska som i Pyrenéerna i bergen som gränsar mellan Spanien och Frankrike. I dessa Aiuna-regioner har en mängd cirkelstenar hittats med en smal vertikal sten i mitten, liknade de som finns på de brittiska öarna och på andra håll också.
Dessa Anunnaki eller de lysande var kulturellt och teknisk högst stående människor som bosatte sig i bergsdalen i Mellanöstern omkring 8200 f.Kr och etablerat ett jordbrukscenter som vi nu känner till som Edens lustgård: en plats för undervisning och utbildning av lokala stammar.
De beskrivs som med glödande ansikten tillika odlingens herrar samt gudar. Enki presenteras som en get med en fisksvans, som blev stenbockens tecken. Gemensamt med Enki eller Ir, var också Nimke eller Damkina och hans söner var Marduk Nyach. Enlil, känd även som Bel eller Bal.
Solen representeras av Enlil. Jorden representeras av Nemil eller Ninhursag. Sumererna beskrev sig själv närande av Ninhursags mjölk, den stora månens modergudinna. Assyrierna kände henne som Atargatis, sjöjungfrun. Ninma var krigsguden Ninurta även känd som Nimrod, Horus och Oriris som blev stjärntecknet Orion. Sedan har vi Nanna som var gudinnan av månen. Sedan Utu Solguden också är känd som Ogmash och Shammach. Det var Shammach som gav kung Hammurabi ”the code of laws” om 282 lagar. Sedan har vi Inanna eller Ishtar som är associerad till Venus som pentagrammet symboliserar.
Texterna som vi har av sumererna variera mycket men de utvecklas faktiskt under tiden, även om dessa icke är kronologisk och historien om de förloras delvis när man berättar den, vilket gör att ursprunget är svårare att se och förstå.
Försöket att reda ut detta kan liknas vid att lära sig kinesiska, baklänges. Men det är tack vare namnen vi har, som Enki, till exempel, som identifierar sig som Ir Oannes som vi korsvägs kan referera dem som Anunaj med den fiskvarelse som verkar nått land, från Röda havet och persiska viken (som senare förlorar sig i de vi i dag kallar för Antiken) men i själva verket är det samma människor. Fiskvarelserna är de lysande Anunnaki: de sumeriska gudarna och Bibelns Elohim. Om man korsrefererar dessa fiskvarelser tillbaka till Nita Shemsu-hor eller Aku, dyker de upp i Egypten, komna från en förlorad ö.
Här kan vi också inkludera de hinduiska sagornas ursprung. Ormgudarna kom också från en förlorad ö. Dessa ljusets varelser som dyrkades av sumererna, kommer senare till Egypten och Indien och var människor från en förlorad eller förstörd jord. Dessa kopplingar gör att vi kan kartlägga och bygga deras värld och se deras historia. Väldigt mycket har gått förlorat eller medvetet hållits hemligt och fördolt för oss. Vi kan se att dessa ljusa varelser blev dyrkande av sumererna. Det verkar ha varit en härskande familj eller klan, med Anu som familjeöverhuvud; han var den universella fadersguden och som piktogram för den första staden Uruk 3000 år f. Kr.
Blodslinjerna för alla dessa gudar blandades huller om buller: barn med vuxna som får barn med varandra och korsas och bakkorsas som förvirrar för var, aldrig så skicklig redaktör som önskar gå till botten med detta. Med tanke på alla de tusentals år som gått mellan skapande av dessa historiska texter, försvåras bevisen för att dessa märkliga varelser faktisk har existerat. Vissa av dessa varelser sticker så att säga ut ur mängden nämligen Anu, Enlil, Enki, Ninhursag, Inanna, Utu shamash.
Dessa gudars former och dess strukturer återkommer i de Egyptiska, grekiska och Romerska beskrivningar (pantheoner) genom tusentals år. Samma sak med de fallna rebellerna nephilim eller vigilantes som slåss de med de härsknade familjen, som återkommer i Bibeln. En intressant detalj är att Osiris i tidigare Egypten; Enlili avbildas som en tjur och Set hans bror Enki av Abzu (eller avgrund) också som en orm. Intressant med tanke på föreningen med gudarna och den bibliska översättningen.
Det sägs att Enlil som antas vara ledaren av de lysande levde i tusentals år, men de som använder detta för att vissa att dessa de lysande var speciella varelser som ursprungligen kom från en annan värld eller till och med från en annan dimension glömmer en sak, nämligen att Enlil var en term som används för ledaren; term för Kung eller Faraon. Det var också solens titel vilket naturligtvis varar och vekar för evigt. En del av de sumeriska skapelsemyterna i Karsak, där himmel och jord möttes i himmelska församlingen, ditt Anus stora söner anlände; de många kloka Anunnaki verkar ha kommit från ett annat land över havet. De förde med sig speciell kunskap okända för de tidigare invånare. Människorna sägs ha lärt sig av de ljusa, de skinande.
De ordnar saker och ting. Varför var de tvungna att ordna saker? Kanske har den ordningen något att göra med de kaotiska konsekvenserna av en global katastrof som förstörde deras hemland. Dylik översvämning uppträder i myter runt om i världen. I den berömda sumeriska kungalistan kan vi läsa oss till att Anunnaki härskade i ”Summera” både före och, än viktigare, efter översvämningen; och det var efter översvämningen det sattes kungar på tronen att härska på jorden, föra att härska i deras ställen om vi ska följa en linje i texterna. Vidare att de kom från ett nedsänkt land efter en liknande katastrof, som skedde innan den så kända syndafloden som det talas om i Bibeln och i andra källor. Kunde dessa stora globala översvämningskatastrofer faktiskt samla berättelser om en mycket tidigare översvämning, och på så sätt leds vi till fel tidsålder?
Det är möjligt att dessa skinande varelser visste på förhand när katastrofer skulle äga rum och därför förutsåg det och det var därför Noa kunde förbereda sig. Denna teori stöds av information som är kodade i olika källor vilket leder till Ouroborsormen och dess djupare mening. Det återges om dessa människor att de hade djup kunskap i synnerhet den 25 800 års procession cykel som tros ha börjat med jordens lutning från sin tidigare vertikala position. Det verkar som om dessa återkommande katastrofer kopplas till början och slutet av varje procession cykel – kopplad till själva händelsen som orsakade att jorden böjde sig från första början.
Detta i sig bevisar inte nödvändigtvis att jordens rotationsaxel en gång var upprätt, men det betyder att man trodde axeln en gång var upprätt och avslöjar i sig en ofantlig kunskap om himlen, solen gång och jordens plats i solsystemet. Det finns bevis för att det ekliptikacentret var bostaden för fadersguden efter som denna faktiskt hette Anu, likasom ”Eye of Ra” av de gamla egyptierna. Ekliptikan är solens bana över himmelen, som den gestaltar sig för en åskådare på jorden. Nu vet vi att det är jordens som går i bana kring solen, inte tvärt om. Ekliptikan har en vinkel från himmelsekvatorn med ca 23 grader (samma som jordens lutning). Hur kunde dessa varelser känna till allt det här?
De uråldriga astronomerna, de lysande, måste ha trott på att procession cykel var kopplad till jordens egen livscykel, eller reinkarnationscykel om man så vill, och på så vis skulle landet ha nått en mer harmonisk och balanserad existens. Inga fler globala katastrofer och inga mer födslar, död och återfödelsecykel. Med andra ord jorden som den andliga fulländade människan. Ett försök att komma ut och ur reinkarnationscykeln eller alla cykler för den delen, och i stället hamna ett perfekt läge och det perfekta andliga tillståndet.
Vi finner också att dessa varelser även kallas för Igigi vilket också var namnet på kungen efter översvämningen. Igigi verkar i vissa texter göra arbetet åt Anunnaki. I Episteln om Anzu är Igigi överlägsen i den meningen att denna är av Abzu eller från avgrunden. Detta borde naturligtvis påminna oss om hinduernas idéer om nagaormens gudar som bor i avgrundens djup, men inte är mindre heliga för det. I det sumeriska stroferna om Ninili eller Ninkarsak ”Lady of Karsak” hustrun till ledaren Enili: ”jag ber rådet om sju, att skapa henne Eden”. Detta är samma Eden eller platå som i Bibeln och rådet med sju medlemmar är samma som Bibelns sju ärkeänglar eller budbärare som kom ner från himmelen, eller berget eller den kosmiska himmelen.
Hemlig kunskap
Sumererna hänvisar till Edins rättfärdigas bostad. Livets träd eller kunskapens träd som fanns i Edens trädgård är hemligheten till de skinande; hemligheter som var förborgade i tusentals år och endast gavs till den högsta shaman, präst eller profet. I deras drömtrans såg och upplevde de trädet som tog dem till himmelen, som senare blev livets träd, i systemet med den hebreiska kabbalan och de som mediterar över de sju chackranivåerna av den mänskliga ryggraden med de involverade kunskaperna, så skall de nå ljuset och visheten. Sumererna byggde sina torn eller ziggurater i sju nivåer, som ett försök att nå himmelen och länka tillbaka till jorden som i drömmen om Jacobs stege. Det har sagt att dessa lysande gudar också bodde ovanpå dessa ziggurater och överst i pyramiderna. Nu vet vi vad stegen och dessa tempel verkligen representerar symboliskt, men var Jacobs stegen en liknande konstruktion någonstans i Östen?
Jacob och de 12 stammarna
Jacob var far till den 12 stammarna och som sådan även Zodiakens far. Ruben, Jacobs första son var Vattumannen, där av anledningen till att han var instabilt som vatten. Simeon och Levi var bröder och tvillingar. Juda lejonet och Sebulon Vågen, skeppet. Gad fiskarna. Ormguden Dak associeras med Dagon, Oannes, Ea och Henki. Dan var från ormens stam, en orm på vägen, som faller tillbaka på vintersolståndet, vilket leder till Stenbocken. Detta är det samma som den avlidne Daniel; igen Stenbockens orm lyser som korsar himlen. Vi kan nu se att de flesta av dessa myter och berättelser bara är transformeringar av astrologiska ideologier associerad med Zodiaken men även med procession cykel som kan användas för att hitta relevant perioder i historien. Procession cykeln är nära kopplad till med vår egen livscykel och därmed finner vi många av dessa epitetet ges till individer i historien som kanske eller kanske inte existerat – det hela är verkligen en del av en större eller högre kod. Det visar att senare ledarna och deras prästadömen, som var andliga och gudomliga och kunniga i astronomi, var relaterade till de lysande sekterna och fick sin kunskap och auktoritet av de skinande eller det lysande. De associerade dessa med sol- och himmellegenderna de studerade.
De sju lysande eller de sju kloka från olika kulturer blev senare gudar inkarnerade och senare förkroppsligade som människor bara för att sedan återfödas med en gudfader efter döden. Detta är i princip den kristna myten. Det är de himmelska kropparna som skrivits ner och tagit mänsklig form, en pantheon om sju som motsvarar de sju planeterna i himmelen. Uttrycket där himlen och jorden möts är symbolen för det heliga berget. Detta ger oss en aning om var det kan vara någonstans: Tibet, eller kanske ziggurater i Mesopotamien eller till och med pyramiderna i Giza. Tempelkonstruktionerna på dessa berg av ”the shamanic world” kan man se att många detaljerna som ingår i berättelserna relaterad till aktiviteter som hörde de skinande till och är dessutom i stor utsträckning baserade på astrologiska rörelser som de verkligen förstod och är hårdkodade in i berättelserna och myterna som ett sätt att bevara denna kunskap över stora tidsrymder och också att överföra denna process till de som kan förstå den. De lade till kodad information, vilket också gör berättelserna förvirrande.
Historien om Anunnaki är därför inte bara bunden till Mesopotamien; utan faktum är att detta är ett universellt system som kan observeras på himlen, avtecknas, och man ser likheten över hela världen i forntida kulturer. Den Bibliska översvämningens samlade myter som hittats liknar alla de i det sumeriska eposet Gilgamesh och slutar med Babylons torn, i Babylon, som var en del av det sumeriska riket. Detta visar att den hemliga kunskapen var associerad med ljuset, hamnade vid tiden i Babylon för att sedan gå vidare därifrån ut i världen.
Anunnaki i gamla testamente och andra evangelium som inte ingår i Bibelns kanon
I sökande efter de skinande Anunnaki har vi träffat på många grupper, kulturer och religioner. I forntida sumeriska riket hittar vi Egregore eller observatörer om tros vara änglarna till Bibels herre och de återkommer i många gånger och ges olika epitetet, som alla säger samma sak nämligen att de lyste om dem. Enock (Eller Henock, skriver Enock) skrev om dem i Enocks bok, som medvetet har undanhållits. I Bibeln och i Enocks bok kallas de för änglar eller keruber. Om inte all litteratur om dem är rent apokryfiskt är änglafigurerna jordiska människor. I Bibeln beskrivs inte änglar med vingar. Ej heller i originalberättelserna; enbart att de är eller har övernaturliga krafter. Faktum är att de är normala. Det är alltid Gabriel vilket betyder man av Gud, som informerar människorna att en son skall födas; är han en shaman eller läkare? Michael är krigaren och beskyddaren och åtföljd av änglar som bär svärd. Alla och en var har sin speciella uppgift och plikt – en jordisk plikt.
Människor som tituleras änglar är inget annat än guds budbärare och ambassadörer – som en tidig shaman. Titeln keruber betyder exilier, som kan vara en indikator på änglars ursprung, som observatörer eller tidigare trädgårdsmästare och icke längre välkomna till Eden. I första Moseboken 4:16: som symbolik för Israels folk: ”Så gick Kain bort ifrån HERRENS ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden”. Nod betyder här vagabond. Det ligger inte långt bort att anta att prästadömet också var vagabonder. Enock betyder helgad. När Kain och hans fru födde Enok och byggde en stad med samma namn, har vi Kains folk helgade inför Gud. Enok den invigde som senare skrev boken om den fallne vandraren, som spreds över hela världen med undervisning i byggnadskonsten och även var inblandad i en av världens mest mystiska byggnad (Enoks bok berättar historien om den man som faktiskt kan ha haft en hand i byggandet av pyramiderna).
I detta sammanhang får vi inte heller glömma seraferna som omnämns i bland annat profeten Jesajas bok kap 6:1–3: ”Då sände Herren giftiga ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog”. Men även i 4 Mosebok 21:6 här med en norsk översättning från 1930: ”Da sendte Herren seraf-slanger inn iblandt folket, og de bet folket; og der døde meget folk av Israel”. Det är inte mystiska varelser utan dessa har ansikten, ben och händer men har gudars krafter och de tidiga shamanens symboliska vingar. Nanet betyder ljus eldiga ormar. Det är varelser upplysta av ormens kraft. I judisk mystik kan dessa varelser flyga, forma saker och ting, tala hebreiska, berätta om framtiden och de utstrålar det gudomliga lysande ljuset. I det Gamla testamentet kan Gud inte urskiljas från änglar eller budbärare, känd som Yahweh. Det ser likadana ut, agerar lika. Det är ingen skillnad här som för Babylonierna eller från den delen egyptiska shamanens praxis. I nya testamentet deltar änglar faktiskt i domen i slutet av tiden. Alternativt kan de vara de som upplevt upplysning, sedan föll från nåd.
Sveket: gudarna parar sig med människornas döttrar
Vi har fått hör att Nephilim eller de så kallade övervakarna eller de vaktande började blanda sig med urbefolkningen. Det var änglar som tycks ha varit de lysande arméns förlängda arm och som ursprungligen anställdes för att vakta Edens trädgård. Det hände när människornas söner hade förökat sig, men på den tiden föddes vackra döttrar och änglarna, himlarnas barn, såg dem och begärde dem och de berättande för varandra och sa: ”Kom låt oss välja dem som vara våra hustrur bland människornas barn och de får barn”. Semjaza som var deras ledare berättade då för dem: ”Jag är rädd för att du inte kommer gå med på denna gärning och det bara är jag som får betala straffet för denna synd”. Då svarade alla och sade: ”Låt oss alla svära en ed att vi alla är bundna av ömsesidiga konsekvenser, övergiv inte detta plan, att göra detta”. Från denna union producerades en hybridras av jättar, får vi veta. Alla tillsammans tog med sig handbojor och valde var för sig hustrur och började vanhelga dem. De lärde dem charm och bekanta sig med växter och kvinnorna blev gravida och födde jättar, som konsumerade allt vad människorna producerade och när människorna inte längre kunde förse dem med föda, vända sig jättarna mot människorna och började äta av dem. Vidare började de synda mot fålar och djur, reptiler och fiskar och åt av varandra och dricka varandras blod. Sedan reste sig landet i anklagelse mot de laglösa. Då blickade Michael, Auriel, Raphael och Gabriel ner på jorden och såg hur mycket blod som splits och all den anarki som följde. I detta så kallade uppror förmedlas också mycket kunskap: hur man gör vapen och slåss och krigar.
Azazal undervisade hur män kan göra svärd, knivar, sköldar och harnesk och fick dem att lära sig om jordens metaller och konsten att bearbeta dem. Vidare armband, ornament och användningen av antimon och alla typer av dyra stenar i alla färger och användning av tinkturer. Det uppstod mycket ondska och de begicks otukt. De blev omdirigerade och var fördärvade i alla former. Samyaza lärde ut besvärjelser. Barachiel undervisare i astrologi. Ezekiel undervisade om molnen. Arakiel om jordentecken. Shamshiel om solens tecken och Sariel om månens gång. De ropades och klagades och deras rop steg upp till himmeln. Allt detta sågs som en våldtäkt mot lagar som tidigare fastställts av de lysande. Du förstår vad Azazel har gjort? Du har lärt all orättvisa på jorden och avslöja de eviga hemligheterna som bevarats i himmelen, vilket män strävar efter att lära sig. Och Du Samyaza har gett över din myndighet tillika herravälde över till de egna medlemmarna. De har gått till människorna döttrar på jorden och legat med de kvinnorna och blivit förenade i köttet och avslöjat för dem alla slags synder. Kvinnor dör och hela jorden har därför fyllts med blod och orättvisa. Enock, skrivaren som lärde sig av de skinande och lyssnade, då han var anställd som budbärare eller mellanhand mellan de ljusa och de fallna, som beslutat överge sin gudomlighet för att leva bland människans stammar.
Enock sändes för att berätta för upprorsmakarna att en allvarlig dom hade fallit över dem och att de snart skulle straffas. Kort sagt straffet är översvämningen. Det är som de lysande ville tvätta bort jordens synder, som hade skapats av hans egna barn, de fallna. I Bibeln får vi veta att Gud, eller snarare gudarna som kallas Elohim, talade med Noa om att årstiderna och att sommaren och vintern skulle bli extrema från översvämningen och framåt. Detta stödjer och är kompatibelt med Enoks bok. På den tiden såg Noa att jorden hade sjunkit och förstörelsen var nära. I kung James version från Bibeln finne vi att detta: Seheren gör jorden tom och slösar bort det och vänder det upp-och-ner. Jorden kommer att rulla fram och tillbaka som en drucken.
I Psaltaren 68:8 står det skrivet: ”då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds”. Att falla från himlen skulle betyda för en observatör i Sinai att jorden böjde sig under hans fötter och höjde sig upp norrut. I Timaeus dialog med Critias (Platons dialoger) beskriver Platon en fruktansvärd katastrof där jorden rörde sig fram och tillbaka – från vänster till höger och upp och ner. Och jorden vandrade hela vägen i alla sex riktningar.
Många religionshistoriker och forskare erkänner nu att Bibelns Gud och hans änglar är sumeriska Anu och hans söner samt hans följe: Anunnaki eller de skinnande som rapporteras stranda ner på jorden i Mesopotamien och där skapade Edens lustgård och trädgård.
Historien om Anunnaki eller de skinande är komplex och förbryllande i en serie av berättelser, som en till början ter sig som rätt meningslös läsning. Långsamt efter isärtagen av namn, plats samt myt avslöjas något mycket enkelt: för många tusen år sedan hände något katastrofalt och ett mycket kunnigt och klokt folk lyckats fly och klara sig för att stranda i Mesopotamien. Där träffade på en mindre utvecklad stad.
Civilisationen framträdde och det nya folket lärde människorna byggteknik, matematik, jordbruk, astrologi och mycket mer. Visdomen var mycket stor, varför efterföljande generationer skulle kalla dem för gudar och änglar. De härstammade från den lysande himmelska världen, men uppdelningen etablerades i två kulturer, som gjorde blodslinjen mindre ren och mer utblandad. De som var satta att övervaka föll och blev straffade. En enkel historia som blivit mycket komplex över tid. I vår tid ökar förvirringen, främst genom tillägg av utomjordiskt ursprung, som gör gällande för Anunnakis ursprung.
Bill Gates, et connotes, tros sig vara reinkarnerade former Anunnaki. Här är gudomligheten ersätt med digital teknik samt med en avsevärd skillnad: de representerar de fallna, som kommer att straffas när jorden återigen drabbas av syndaflodens stålbad. Man kan inte mixtra med Guds skapelse utan att det straffar sig. New World Order och en permanent förändring av människans genetiska kod genom tvångsvaccination. Lockdown i världen över. Depopulationsagendan a lá 2030 samt sist men inte minst transhumanismens andliga tomhet. Kvar blir en liten, liten människospillra, tänkt att veka enbart i roll som slav. Det är som ett eko direkt från de värsta synderna taget från de sumeriska myterna.
Kabalen har övertagit de hemskaste avarterna och gjort dem till sitt signum samt förädlat ytterligare med människooffer och djävulsdyrkan, men straffet kommer. Var så säker. Denna cykel av synd samt motcykel av syndaflod, kommer att upprepas och upprepas tills reinkarnationens nått vägs ände och människan blivit andlig upplyst.
Text: Erik Forsman | En exposé om ondskans historia och ursprung – Del 1
