En ny studie utförd vid brittiska Oxforduniversitetet visar att det betablockerande läkemedlet propranolol kan bekämpa undermedvetna rasistiska attityder. Används vetenskapen till att utveckla medel för åsiktskorrigering och foglighet?
Text: Lena Leusch | Foto: pasukaru76, Flickr.com
Rasism är ett oklart begrepp med varierande definition och tolkning, numera så pass känsloladdat att möjligheten till utplåning av sådana åsikter avger ett närapå sakralt skimmer. Att lyckas medicinera bort egenskaper allmänt likställda med ondska och hat vore väl en gudomlig gärning men är det genomförbart? Kan man verkligen radera naturliga instinkter, specifikt utvalda känslor enbart kopplade till de undermedvetna tankar och attityder som anses rasistiska? Utan att vårt speciellt designade system rubbas och slår tillbaka? Härstammar ”rasism” endast från en isolerad primitiv rädsla eller är attityderna formade av ett flertal samverkande faktorer, precis som de otaliga åsikterna om vad rasism ens är?
Medicinsk manipulering av känslor och hjärnans funktioner är inget nytt men rubriker om botemedel mot just rasism väcker hopp om en kärleksfull framtid, eller? Sådan förändring av en människas attityd kan dock inte framgångsrikt uppnås genom att slå ut viktiga delar i våra komplexa system. Vi är en helhet och den här typen av experiment resulterar inte i en önskvärd idealmänniska, det skapar ett samhälle befolkat av (lättstyrda) zombieliknande varelser.
Kirurgisk lobotomi övergavs på 1960-talet och psykofarmaka utvecklades till att bli vardagsmat. De moderna läkemedlen orsakar möjligen mildare skador än lobotomin men idag är av någon anledning en betydande del av befolkningen i behov av lugnande och sinnesförändrande substanser via recept. Lider människan verkligen av medfödd, kronisk läkemedelsbrist eller tjänar särintressen på att göra naturliga funktioner till vår fiende, till något onödigt, icke önskvärt och rentav ont som ska bekämpas med alla medel?
I dagens manipulerade värld finns ett stort behov av att dämpa vissa tendenser t.ex. bland grova återfallsbrottslingar inom sfären våld, mord och pedofili. Men viktigare torde vara att utveckla en strategi som eliminerar abnorm girighet och maktvansinne, drivmedlen för dem som anser sig ha rätten att egenmäktigt kontrollera befolkningen och vårt livsrum, kemiskt, fysiskt, intellektuellt och psykiskt. Vad innebär egentligen den hyllade yttrandefriheten?
Vill vi ha medicinsk mind control? Vårt undermedvetna är redan hårt ansatt av olika sorters medveten påverkan, av dem som har kunskapen och som tjänar på det. Ska härskande instanser, myndigheter och globala företag ha total makt över våra sinnen? Människan styrs undermedvetet och automatiskt via alla intryck hon möter och processar, kemiska medel för hjärntvätt påverkar givetvis många fler viktiga funktioner och inte bara rasistiska attityder.
Propranolol används för att sänka högt blodtryck genom att dämpa hjärtfrekvensen, samt för att komma till rätta med de fysiska symptomen av ångest och migrän. Medicinen blockerar aktiveringen av det så kallade autonoma nervsystemet och de områden (amygdala) i hjärnan där känslomässiga reaktioner utvecklas, såsom exempelvis rädsla.
Med fokus på att medicinen kan dämpa undermedveten rasism, utan hänsyn till att preparatet påverkar hela individens väsen genom att blockera fundamentala (kroppsliga, psykiska och känslomässiga) funktioner för överlevnad, så försöker vi fly ifrån att vara vad vi är.
Vad är rasism, vem ska avgöra kriterierna för att uppfylla detta diffusa begrepp? Bör eventuell medicinering vara frivillig inom öppenvården, för dem som anser sig lida av psykisk sjukdom och som har diagnosticerats rasism enligt DSM-manualen? Ska läkemedlet kunna ersätta fängelse eller elektronisk fotboja vid tankebrott?
Dolda syften bakom studien?
Ville man kanske bara nå bättre förståelse för människans natur och hur läkemedel påverkar oss? Fördomar kan även uppträda hos personer med en uppriktig känsla för jämlikhet, säger Sylvia Terbeck, studiens huvudförfattare. Är införande av tvångsmedicinering något för framtidens samhälle så att vi känner och tänker rätt, i ett allmänt vaccinationsprogram med påtryckningar om solidaritet eller via berikning med antirasistiska kemikalier i dricksvattnet?
Alla 36 testpersoner var vita, frivilliga studenter.
Artikeln i The Telegraph rymmer lite om de etiska aspekterna medan man i Dagens Nyheter förkortat texten något.
Propranolol reduces implicit negative racial bias, Psychopharmacology DOI 10.1007/s00213-012-2657-5
Relaterat
