Klimatvetenskap – ”Historiskt finns ingen korrelation mellan koldioxid och temperatur”

Historiskt finns det ingen korrelation mellan koldioxid och temperatur.

publicerad 1 maj 2023
- Gästskribent
Regnskogliknande miljö i Kyoto, Japan.
Fotot representerar naturen under perioder med hög halt av koldioxid och goda förutsättningar för grönskande skogar.

Enligt konsensus inom dagens klimatvetenskap är vi idag illa ute. Vi närmar oss snabbt ett klimathelvete om vi inte omedelbart gör bot och bättring. Jorden kommer att koka. Om vi inte brinner upp kommer vi att drunkna. Enda chansen vi har är att överlämnar vår frihet till politikerna så att de kan reda ut situationen.

Text: Nils-Ola Holtze, klimatdebattör och pensionerad kirurg

Man bygger detta på ”vetenskapen”, som sedan länge är överens om att debatten är över, vetenskapen är fastslagen. Vi är väldigt nära en ”tipping point” där klimatet inte längre kan räddas.

Historiskt har vi haft både 10 och 20 ggr mer koldioxid i atmosfären, utan att vi nådde någon kritisk punkt, men det var ju såklart inte mänskliga utsläpp då. Nu är det allvar, på riktigt!
Graf över atmosfäriska CO₂-koncentrationer genom historien. Den svarta linjen representerar koldioxid, Den blå temperaturen.

”Förutsägelser är svårt, speciellt angående framtiden” – Nils Bohr

Historiskt finns det ingen korrelation mellan koldioxid och temperatur

Long term correlation atmospheric CO2
Långsiktig korrelation mellan a) atmosfärisk koldioxid (rekonstruerad från proxys (svart linje) och GEOCARB III-modellen (röd linje, rött band för osäkerhet baserat på känslighetsanalys)) och b) växthus- och ishuscykler (med glaciationer markerade med blå staplar) under Phanerozoikum (reproducerat och modifierat från Royer et al. [2004a] med tillstånd för fair-use-användning av Geological Society of America).
Grafen ovan visar atmosfäriska CO2 koncentrationer genom historien. Den svarta linjen representerar koldioxid och den blå temperaturen. Lägg märke till att i slutet på Ordovician perioden, då CO₂ var 10 ggr högre än idag, var vi mitt inne i en istid.

Eftersom debatten är ”över” får vi inte längre diskutera ämnet kritiskt. I alla fall skriker de styrande och våra kändisar det, om nu någon galning dristar sig till att ifrågasätta deras ”fakta”. Hur vågar de? Själv minns jag ingen debatt. Den var nog klar strax före starten. Många yngre var inte ens födda, förrän efter den var över.

Klimatvetenskap och parameteriseringar

Enligt klimatvetenskapen är klimatet ett ”kopplat kaotiskt icke linjärt system, och kan som sådant inte förutsägas”. Så, i stället för förutsägelser eller prediktioner, gör man ”projektioner “av ett framtida möjligt klimat. Med kopplat menar man att de olika klimatsystemen interagerar med, och påverkar varandra på olika sätt.

Atmosfären med alla sina subsystem, gravitationens inflytande, solen, havsströmmar, kosmisk strålning mm. interagerar. Allt hänger samman. Naturen strävar efter balans, jämnvikt.

Icke linjärt innebär att exempelvis temperaturen inte följer koldioxidhalten på ett linjärt förutsägbart vis. Temperaturen kan gå upp eller ned oavsett CO₂-koncentration.

CO₂-hypotesen om växthusgasens inflytande på temperaturen i atmosfären kan alltså inte bevisas pga systemets icke linjära kaotiska natur. Att ett samband ibland kan inträffa, bevisar inte orsaken! På grund av människans härjningar sägs dagens klimat vara exempellöst (unpresidented), så man kan inte ens förlita sig på historiska data.

Ok, de dynamiska evolutionsekvationerna för väder och klimat är deterministiska och bestäms av kunskapen om de exakta initiala förutsättningarna. Känner man till de exakta initiala data, vid starten, kan möjligen korta förutsägningar göras.

Eftersom alla data inte är kända görs som sagt projektioner av möjliga utfall i ett kaotiskt system. Minsta felaktighet ger ett exponentiellt missvisande resultat.

Enligt kaosteori kan en fjärils vingslag i Brasilien, orsaka storm i Toronto. För att få större säkerhet, upprepar man galenskapen många gånger. Multipla ensembleprojektioner utförs och kan därefter beräkna ett genomsnitt för att få fram en signal som anses ligga åtminstone inom ramen för möjliga utfall.

Ramen måste sättas utanför tidigare observerat klimat, eftersom vårt nuvarande klimat är exempellöst fungerar det inte. Ett ramverk begränsat av historiskt klimat skulle göra skenande katastrofer osannolika. Jorden har ju inte kokat de senaste miljarder åren, oavsett CO₂-koncentration. Med andra ord, genom att kalla vårt nuvarande klimat ”exempellöst” kan man bortse från tidigare klimat, nya spännande tider.

Kaotiska system ordnar sig inte i ett förutsägbart mönster på grund av dess olinjära processer. En liten input i ett kaotiskt system kan orsaka stora konsekvenser, och tvärsom. En till synes stor input kan nästan bli osynlig.

Då flera variabler är dåligt kända eller tom. okända måste man göra parameteriseringar, ett vetenskapligt ord för gissningar (eller som de själva säger, approximeringar av olösta processer).

Man använder således inkompletta data och fyller i med gissningar, för att få en projektion av ett oberäkneligt kaotiskt system. Datorn simulerar alltså ett klimat med hjälp av ofullständiga variabler och data. Kan man råkat sätta på ugnen i stället för datorn? Ingen är ofelbar.

Gissningar gällande beräkningar av ett kaotiskt system är på förhand dömda att misslyckas! Det spelar ingen roll hur stora datorer man engagerar. Eller har vi kanske inte att göra med ett kaotiskt system?

Jag har levt i nu ca 25 000 dagar och måste säga att väder och klimat har varit väldigt stabilt. Inte särskilt kaotiskt. En och annan kort extremperiod, men det rättar alltid snabbt till sig igen. Kanske är det ett slumpartat (stokastiskt) system? Ett sådant system är inte beroende av de initiala förutsättningarna, men går heller inte att förutsäga, som att kasta tärning, antingen kommer 1–6 upp, oberoende av föregående kast.

Är allt kristallklart? Oroa dig inte. Inte ens klimatforskarna är helt överens och man diskuterar om det inte vore en bra idé att införa slumpmässiga (stokastiska) differentialekvationer för att bättre representera parameteriseringars (approximeringar av olösta processer) representation i vissa klimatprocesser.

Med detta blir klimatet ett delvis o-kopplat linjärt/olinjärt slumpartat kaotiskt system på samma gång vilket enligt traditionell matematik är omöjligt, men som vanligt, är grund-hypotesen felaktig, slutar det alltid med absurditeter! Om hypotesen inte stämmer med verkligheten, ska man ändra hypotesen, eller den beskrivna verkligheten?

Detta beteende ser man inom flera politiserade pseudovetenskaper, alltmer desperata försök att hålla samman sin sönderfallande teori. Alltmer oförsonlig och högljudd retorik tillsammans med tilltagande censur och skrämselpropaganda. Hypotesen tål inte granskning!

Kan det vara så att man missuppfattat begreppet ”växthusgas”? Anledningen till att det växer så det knakar inne i drivhusen är att man matar växterna med extra koldioxid. Att det blir varm soliga dagar är inte pga CO₂.

Det beror på att solens kortvågiga strålning, som lätt tar sig igenom glas, omvandlas till infraröd, långvågig värmestrålning när den träffar mark och växter. Infraröd strålning har svårt att ta sig igenom glas. På samma sätt blir det kokhett i bilen en solig dag, bara en tanke.

Klimatvetenskap

”Spaghettigrafen” ovan visar klimatmodellernas projektioner över framtida möjliga temperaturer baserade på ofullständiga och parameteriserade databeräkningar av ett kaotiskt kopplat icke linjärt system, jämfört med verkligheten. Blå rutor, satellitmätningar. Svarta bollar, väderballonger.

Jag låter väl som en konspirationsteoretiker och måste naturligtvis fått allt om bakfoten? Ingen skulle väl riskera vår framtid baserat på en sådan kvalificerad osäkerhet? Ändå har jag ägnat flera timmar åt att försöka förstå.

Finns det någon politiker eller kändis som kan rätta till de grundläggande tankefel jag måste gjort? För ni vet ju säkert. Hur skulle ni annars med så överlägsen attityd kunna läxa upp alla som ifrågasätter? Diskussionen är ju över, men kanske någon vill göra ett undantag och upplysa mig? Det skulle kännas lättare före vi i grunden förändrar vårt samhälle och ger upp vår frihet. Greta? Romina? DiCaprio?

“I would rather have questions that can’t be answered than answers that can’t be questioned” – Richard P Feynman

Text: Nils-Ola Holtze, klimatdebattör och pensionerad kirurg

Läs mer av Holtze: Outbildade tonåringar, filmstjärnor och politiker är inte de bästa rådgivarna i vetenskap

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq