Maktjournalisten Alexander Dominici vilseleder SvD:s läsare

publicerad 5 augusti 2023
Alexander Dominici och Max Tegmark
Alexander Dominici och Max Tegmark.
ArcanumSkolan

Makthavaren och journalisten Alexander Dominici angrep forskaren Max Tegmark för att “göra reklam” för Per Shapiros podcast Folkets Radio utan att nämna “kopplingar” till Nya Dagbladet som Dominici kallar högerextrem. Max Tegmark anser i sin replik att Alexander Dominici vilselder läsarna när denne insinuerar att Tegmark och Folkets Radio är konspiratoriskt, antisemtiskt och “antivax”.

NewsVoice publicerar Tegmarks replik och Dominicis snabbsvar som tidigare publicerats i SvD. Det är värt att notera att Dominici fick sista ordet på SvD.

Många undrar hur länge etablerade massmedier ska fortsätta att näthata alternativa och nya nätmedier genom att forcerat associera dessa till alla möjliga negativa referenserpunkter. Att Tegmark drar ut på tiden för att besvara förhörslikande frågor från den extrema “kamphundstidskriften” Expo är för övrigt fullt naturligt.

Intro: Torbjörn Sassersson


Max Tegmark: Påståendena om mig stämmer inte

SvD publicerade häromdagen ett påhopp på mig [Märkligt när Tegmark hyllar antivaxxare i P1] av Alexander Dominici, till synes helt utan att faktagranska hans anklagelser.

Han hävdar att min sajt improvethenews.org beskriver “vänstervridning” i media. Citat, tack! Det har jag aldrig skrivit eller sagt.

Vidare skriver han att ”Tegmark gjorde sig otillgänglig under Expos avslöjande och, har mig veterligen, ännu inte svarat på deras frågor”.

Att jag svarat på dessa frågor kan man se här och i den amerikanska tidningen Vice, så “mig veterligen” tycks vara nysvenska för att vara för lat att pröva en enkel googling eller fråga någon på Expo, som själva twittrat om mina svar. Och ”gjorde sig otillgänglig” är tydligen Dominicis eufemism för ”hans mamma dog dagen då Expo hörde av sig, och han hade en nyfödd bäbis”.

Så vad handlade denna Expo-historia om? I korthet om att en organisation jag grundat avslog en ansökan om anslag från en svensk tidning i fjol efter att vi gjort en bakgrundskontroll. Dominicis påstående att vi “lovat” är en överdrift, som förklaras här.

Jag berättade om Expo-historien i första utkastet till mitt sommarprogram, men min SR-producent övertalade mig att inte ge mig in i vad han beskrev som en ankdammsdebatt. Det var kanske därför som ingen svensk dagstidning valde att rapportera om historien när Expo trumpetade ut den i januari.

Det hela blåste över så snart Vice skrev om det, eftersom de också gav vår version av vad som hänt och tydliggjorde att vi inte hade betalat ut några pengar utan hade avslagit en ansökan. Men skadan var redan skedd och blev en smärtsam distraktion från vårt ideella arbete.

Min farmor flydde från en antisemitisk pogrom i Moldavien, så hon skulle nog ha vänt sig i graven om hon visste att jag plötsligt börjat få e-post från Sverige som kallade mig Hitler.

Dominici påstår att jag ”vägrar svara på frågor” som jag som sagt besvarat här. Jag uppmuntrar honom att själv ställa frågor. Han kan fråga Expo om valet av en rubrik som kombinerade Elon Musk och nazism hade mer att göra med nyanserad sanningssökande journalistik eller cynisk klickjakt. Han kan också fråga sin ansvariga utgivare varför SvD inte hjälper honom faktagranska hans artiklar.

Jag valde att stryka en sekvens ur mitt sommarprat där jag kritiserade svenska media för att ställa för få kritiska frågor till grupper med makt. Avslutningsvis vill jag tacka Dominici för att ha gett ett illustrativt exempel på det.

Replik: Max Tegmark


Alexander Dominici svarar direkt i SvD

Uttalandena på Tegmarks egen sajt och i Vice svävar liksom hans replik på målet och besvarar inte kärnfrågan, skriver Alexander Dominici.

Jag håller helt med Max Tegmark om att svenska journalister skulle kunna vara tuffare med sina frågor till makthavare. Vad han glömmer är att han själv också är en makthavare och att det är just såna tuffa frågor som Expo ställt.

Om man som Tegmark vill verka för transparens borde det vara en enkel sak att svara på kritik – särskilt när man får en månad på sig innan denna publiceras (som i fallet med Expos granskning).

Att svara på frågor i efterhand, på en helt annan plattform och i en annan kontext, är ett vanligt sätt för personer som granskas att försöka ta kontroll över narrativet. Så framstår det även här.

Uttalandena på Tegmarks egen sajt och i Vice svävar liksom hans replik på målet, och besvarar inte kärnfrågan: varför ska inte det ”letter of intent” om en donation till högerextrema Nya Dagbladet som han skrivit under tolkas som just en avsiktsförklaring att bevilja dem ekonomiskt stöd?

Det är nämligen lätt att få intrycket att beslutet om stöd drogs tillbaka först i samband med Expos avslöjande. Värt att notera är också att Folkets Radio, som Tegmark slår ett slag för i sitt sommarprat, fortfarande publiceras löpande på Nya Dagbladet.

På sajten improvethenews.org gick det när min artikel publicerades att läsa om både ”establishment-bias” och ”left-wing bias” under ”Frequently asked questions”, vilket jag länkade till, men min huvudpoäng var alltså att kurragömma-lekar med granskare inte rimmar så bra med att vara en försvarare av yttrandefrihet.

Replik: Alexander Dominici


Relaterat

Alexander Dominici är journalist med bakgrund som reporter och radioproducent. Han bevakar bland annat poddvärlden för SvD Kultur.

Max Tegmark, ursprungligen Shapiro, är professor vid Massachusetts Institute of technology, MIT, och leder organisationen Future of life institute, som vill minska riskerna med artificiell intelligens.

Per Shapiro är en svensk journalist och bror till Max Tegmark. Per har tidigare arbetat för bland annat Sveriges Radio Kaliber, men driver nu Folkets Radio.

ArcanumSkolan

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Liberal-demokratiskt är ett nysvenskt ord direkt inspirerat från ett allt mer konfrontativt och delat USA med Demokraterna som traditionellt kallat sig vänster-liberala i en typisk amerikansk kontext. Vänster i USA är alltså något helt annat än vänster i EUropa. Sannolikt så pga att bara två partier stått för maktinnehavet och att socialism per definition varit “out of bounds”.

    Maktetablissemanget i Europa som länge (40 år) gått mot ökad korporativ makt (socialism för de rika) har sitt ursprung från de angloamerikanska politiska strukturerna där vi sett hur vänstern i Europa långsamt inkorporerats mot en mer överstatlig regim (på ytan mer socialistisk) med ursprunglig bas från den amerikanska mer företagsvänliga och konservativa högern (republikanerna). Korporativiseringen har möjliggjorts via nykonservativa krafter i en nyliberal riktning vilkas strategi varit att liberalisera storföretagens samhällsvillkor (avreglering) på bekostnad av den parlamentariska makten (ex lobbying och massiv NGO-finansiering (ex Soros)). EU som organisation är precis ett uttryck för dessa krafter idag.

    Europeisk politik också på nationell nivå har mer och mer identifierat sig med (de nya) Demokraterna i USA trots att detta parti istället anammat republikanernas nykonservativa politik. Denna omsvängning grundas främst i makten för maktens egen skull och den har skett med hjälp av storföretagen. Precis det vi ser hos svenska socialdemokraterna som traditionellt stått för en pragmatisk korporativ politik och social ingenjörs-konst (styrning).

    Globaliseringen som varit en naturlig utvecklingskraft grundad på företagens ständiga behov av produktivitets-jakt (lagen om avtagande avkastning) har tack vare finansavregleringarna sedan 80-talet (startat i USA) skapat så stora oligopol-företag och extremt rika ägare att de hotar demokratin via sin fortsatta finansiering av överstatliga korporativa organisationer som FN/WEF.

    I den allmänpolitiska diskursen har vi därför i EUropa kunnat se ett samgående av både vänster och höger (socialister, traditionella liberaler och nyliberaler) under den amerikanska politiska termen “liberal-demokrater” vilka utmålat alla andra, de ekonomiska förlorarna som röstar på Trump och SD osv samt de klassiskt konservativa, som högerextremistiska enbart för att de kritiserat hur demokratin långsamt undergrävts av allt extremare politik på företagens villkor. En förklaring till att den traditionella vänstern i EUropa försvarar denna utveckling är flera delvis motstridiga politiska särintressen som den korporativa makten skickligt utnyttjat. Ex är Klimatalarmismen men också en ofta förbisedd faktor är de extremt höga ersättningarna som skapats inom näringslivet och som “trillat ner” till det politiska livet vilket skapat en ny utvidgad elit som allt mer förlorat sin politiska och personliga integritet. Vi har sett en kraftigt tilltagande korruption inom alla politiska läger och samhällsskikt (forskningen visar det). Och det är nog denna utveckling som bröderna Shapiro varnar för, bägge på sitt egna sätt.

  • Rekommenderar alla att att se denna roliga Youtube film där Aftonbladet försöker brunsmeta en skrattande Makus Allard som fullständigt m o s a r En AB journalist.

  • Vore kanske bättre om det stod i början av artikeln att Max Tegmark, tidigare Shapiro, är bror till Per Shapiro.

    Och då är det väl inte så konstigt att han “gör reklam” för sin brors, Per Shapiros Folkets Radio! Så den anklagelsen är helt berättigad!

    Vidare säger SvD-idioten att Tegmark och Folkets Radio är “konspiratoriskt”, “antisemitiskt” och “antivax”.

    Den anklagelsen är också helt berättigade! Visst säger Folkets Radio, till skillnad från SvD, sanningen om saker ting också men “konspiratoriskt”, “antisemitiskt” och “antivaxare” är vi allihopa på Altmedia till 95% 🙂

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *