Dan Ahlmark: Varför främst libertarianism kan motstå globalism och världssocialism

Den nya globala samhällsordningens uppenbara ledmotiv: ”Konsumera, knulla och håll käft”

publicerad 9 augusti 2023
- Dan Ahlmark
Temabild: Vågsurfare upplever frihet.
Temabild: Vågsurfare upplever frihet.
ArcanumSkolan

Alla större politiska ideologier har idag – delvis såsom konservatismen – men annars fullt ut accepterat politisk globalism dvs att transnationella organisationer övertar beslutanderätten på vissa områden från suveräna nationer. Det har däremot inte libertarianismen.

Libertarianismen som är den största, något internationellt kända, demokratiska och rationella ideologi, som är emot konservatism, socialliberalism, demokratisk och auktoritär socialism, dagens kollektivistiska välfärdsstat, postmodernism/kulturmarxism samt politisk globalism (Nya Världsordningen (NWO).

Libertarianismen förespråkar Rätten till det Egna Livet inom ramen för Individuella Rättigheter och övriga regler för samhället utformade med hänsyn bland annat till dessa rättigheter (1).

Människors situation idag är, att världen åskådningsmässigt förlorat sin fasta grund, sitt vett och förnuft. Mängder av åsikter framförs, vilka är helt främmande, är orimliga och angriper grunden för det tidigare samhället.

Människorna syns överallt antingen hålla tyst eller hålla med om vad media, auktoriteter och politiker proklamerar. Vår situation idag liknar serafen Abdiels, när enbart han stod emot Satans härskaror:”…han ensam trofast bland all trolöshet.

Bland otaliga falska oförändrad, orubblig, oförförd och utan rädsla behöll han sin lojalitet, sitt ni…; att följa andras exempel för att skaran var så talrik föll honom inte in, han avvek ej från sanningen och ville ej, fast ensam, ge upp ett fast beslut.”(2)

Libertarianismen

Den libertarianska rörelsen är mycket svag idag beträffande personer, organisation och resurser, men klimatpolitikens följder och politisk globalism kommer att kraftigt förändra förutsättningarna, eftersom dagens riksdagspartier intellektuellt och ideologiskt brutit samman och godtar orimligheter.

Libertarianismens karaktär som en frihetlig och individualistisk ideologi accepterar inte, att nysocialism och internationell kollektivism minskar omfånget av individuella rättigheter dvs minskar de områden över vilka medborgaren i en god stat bestämmer i väsentliga levnadsfrågor (se (1).

Många aspekter, vilka en transnationell organisation eller stat vill besluta om, berör troligen just sådana områden, som individen själv ska besluta om.

I en artikel (3) redovisades skälen för att inte godta medlemskap i vare sig en regional (såsom ett federalt EU) eller global transnationell statsbildning (där dessutom kanske även diktaturer ska ingå som medlemmar).

Skäl att inte acceptera internationella kollektiva beslut är:

(a) att många medlemsstater i en därmed aktuell organisation sannolikt är diktaturer. Demokratier kan dock aldrig tillåta diktaturer att påverka några viktiga beslut gällande de egna samhällena.

Dessutom innebär (b) dessa beslut ofta brott mot individuella rättigheter och därmed libertarianismens krav på acceptabla samhällsprinciper.

Det tredje skälet (c) är den oacceptabla karaktären av den demokrati, som blir aktuell, vilket dessvärre gäller även om bara demokratier ingår i statsbildningen.

Libertarianismens uppfattning om demokrati erkänner inte en urvattnad, meningslös demokrati av det slag, som skulle bli bestämmande i EU och i ännu högre grad något framtida globalt statssystem.

Istället ser ideologin nationalstaten som den enda möjliga stat, där meningsfulla demokratiska beslut om alla typer av frågor kan fattas.

Snävt inriktade specialorganisationer som tex NATO kan accepteras givet att de inledningsvis tillkommit på rätt sätt och begränsar sin aktivitet enligt stadgarna. En transnationell stat kommer troligen att ha sådana egenskaper, att den inte förtjänar något stöd eller lojalitet av de olika medlemsländernas medborgare.

Förr eller senare kommer den – och särskilt den globala varianten – att oavsett inträdesvillkoren leda till, att man exploaterar de länder, som varit mest framgångsrika att tillämpa det marknads- och kapitalistiska system, som framgångsrikt dragit så många av världens stater upp ur deras historiska, ekonomiska, och samhälleliga misär.

Detta har kunnat ske genom att sådana länder tillämpar anständiga och frihetliga ekonomiska principer. Det kräver oftast också, att de fattiga ländernas politiska system demokratiseras och reformeras i syfte att nödvändiga reformer i en rad avseenden kan införas gällande näringslivet och arbetsmarknaden.

Libertarianen ser demokrati som självklar beträffande områden, där individuella rättigheter inte ger ensam beslutsrätt åt medborgarna. Genom att sådana rättigheter dock är vida, blir utrymmet för demokratiska beslut betydligt snävare än vanligen i dagens nationalstater.

Staten bör nämligen ha en betydligt mindre roll än idag gällande beslut i samhället, eftersom människorna själva ska ha rätt att besluta om ett antal områden, där statligt tvång nu råder.

Mänskligt liv ska baseras på individens förnuft, frihet och vilja att handla.

Den globalistiska politiska rörelsen är till sin huvuddel socialistisk, och avser inte att upprätthålla en konsekvent marknadsekonomi bara pga att de stora globala företagen inledningsvis nu stödjer politisk globalism.

Det ekonomiska internationella etablissemanget kommer att söka och delta i alla begränsningar av den ekonomiska friheten, som främjar deras egna ofta globalt verkande företag. De är numera principlösa gällande moral och kommer inte ha styrkan att bevara någon självständighet gentemot staten.

Dessutom kommer socialisterna att så småningom vilja eller tvingas införa en övergripande planekonomi främst beroende på behovet att kontrollera befolkningarna. Den globala statens politik kommer ju snart att ge upphov till starka nationella proteströrelser.

Vad gör libertarianerna?

Starka skäl finns att tro, att libertarianska anhängare – till skillnad från andra ideologiers – strikt kommer att hålla fast vid individuella rättigheter, obruten rationalitet och samhällsregler baserade på samarbete i frihet.

Denna ideologi baseras ju på ett oavvisligt krav på individens Rätt till det Egna Livet, vilket omedelbart kommer i konflikt med de eventuellt kommande transnationella besluten, auktoritära lagar, kontrollsystem avseende befolkningar, krav på ökad hjälp till andra länder osv.

Den libertarianska ideologin kräver därtill att varje politik, som föreslås – förutom att respektera omfattande Individuella Rättigheter – bygger på en objektiv och förnuftsmässig grund. Den nuvarande klimat- och invandringspolitiken i vårt land fyller exempelvis inte det kravet.

Den frihetliga ideologin är rationell, systematisk och omfattande. Den är väl förmögen att attackera alla felaktiga ståndpunkter inom exempelvis den populäraste nysocialistiska läran och dess samhälleliga principer och policyförslag (kulturmarxismen) liksom i traditionell socialism,

Frihetsförespråkare vet också vikten av att inte svikta i försvaret av väsentliga principer. Många har troligen en stor del av livet levt i en konflikt med andra avseende många samhällsaspekter, och de är vana att företräda minoritetsåsikter och motta kritik.

Den fundamentala motsättningen i samhället beror främst på den kontinuerliga konflikten mellan individualism och demokratisk eller auktoritär kollektivism. Det innebär en motsättning mellan helt olika syn på människan och samhället.

Rätten till det Egna livet är helt oförenlig med det samhälle, som har beskrivits i NWO. Den personligen ansvarstagande människan (4) önskar troligen inte ha något att göra med den samhällsformen. Sådana människor accepterar inte de radikalt förkrympta levnadsmöjligheterna i den kollektivistiska slavstaten.

De ser den Nya Världsordningens uppenbara ledmotiv: ”Konsumera, knulla och håll käft” som föraktligt och helt ovärdigt en människa. Libertarianismens erbjudande är, att man lever i ett helt annorlunda samhälle – den Civila Välfärdsstaten (5).

Det erbjuder varje person utmaningen att ta det fulla ansvaret för sitt liv i en miljö, där man i full frihet verkligen vill och kan uttrycka sin kraft och vilja.

  1. Se kap.IV i: Libertarianismens grunder
  2. Milton, John (2012). Det förlorade paradiset, s.164 (övers. Ingvar Björkeson). Natur & Kultur.
  3. NewsVoice: Dan Ahlmark: En centralstyrd världsstat kan inte säkra ett folkstyre någonstans i världen
  4. Frihetsportalen: Är den personligen ansvarstagande individen skapelsens krona (1/2) och (2/2)
  5. Ahlmark, Dan (2017). Vakna upp – dags att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten Tidigare Realia Förlag, Stockholm; numera Kindle.

Text: Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han skrev boken ”Vakna upp – dags att dö!”. Ahlmark arbetar idag som medborgarjournalist.

ArcanumSkolan

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Läs gärna på lite om Libertariansismen, först, så kan vi diskutera denna vidare. Den är väldigt lättbegriplig, då den i huvudsak riktar sig till den som saknar bildning. Den är närmast på gymnasial nivå.

    • 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂

    • Libertarianismen är en ung ideologi som fortfarande har olika skolor. Den Huruvida den i sin utvecklade form är mera lätttilgänglig än liberalism och socialism är svårt att säga. Däremot är den i sin helhet logisk och rationell, vilket underlättar förståelsen av den.

  • Libertarianismen är dömd att misslyckas som alla andra läror. De bygger alla på den monetära principen, som vi vet är instabil, gynnar korruption och krig.
    Inget samhälle byggt på monetär grund kan överleva. Den öppnar för allt negativt som går att uppfinna.
    Men för den som gillar att slåss, är den monetära principen det bästa som finns. Det liberala är bara en underavdelning till våld och korruption.
    Vidga perspektivet!
    Så länge vi bygger på “lösan sand” dvs, på värderingar som saknar objektiv grund kommer att samhälle aldrig att bli stabilt.
    Men EGOT gillar det instabila, alla möjligheter till slagsmål och egen fördel.
    Vilken väg väljer du?

    • Kan hålla med så till vida att ideologi (vilken den må vara) inte rymmer verkligheten – att verkligheten inte ryms inom någon ideologi, men för att vara en ideologi är libertarianismen den minst politiska ideologisk av alla politiska ideologier och din kritik är kan lika gärna riktas mot kommunistisk ideologi. Man går vilse när man kritiserar politiska ideologier, för det blir inte politiken man kritiserar utan ideologin och därför gäller kritik mot en ideologi kritik mot alla ideologier.

      Själv ratar jag helst alla ideologier, vill hellre se att individer ägnar sig åt studier av livsåskådningar, för att finna de enda sanningarna dvs de mönster som naturen spontant bildar krig oss och att vi lär oss leva i harmoni med naturen och i gemensam rytm med skapelsen efter skaparens vilja.

      Sök dig till likasinnade och gå samman och försvara ert sätt att leva. Det behövs inga tal om rättigheter hit eller dit osv utan enbart beslutsamhet att våga leva det liv man önskar leva.

  • Libertarianismen, liberalismen, nyliberalismen och neoliberalismen borde kastas i historiens soptunna.
    Det räcker nu med all elände ni har orsakat mänskligheten.

    Världens äldsta filosofiska system som kan sammankopplas med “individualismens födelse” i den mänskliga filosofins historia heter Zoroastrism, som också råkar vara världens äldsta religion.

    Zoroastrismens allmänmänskliga och etiska inriktning finns samlad i dess centrala levnadsregel:

    Goda tankar – goda ord – goda handlingar

    som jag också tror att denna vackra och kärnfulla sentens blivit grunden till det svenska talesättet:
    ”Goda tankar, goda ord, sprida lycka på vår jord”.

    Enligt Zoroastrismen:
    Du föds fri,
    Du bestämmer själv om du vill vara god eller ond,
    Du ansvarar själv för dina handlingar
    Du bestämmer själv var du vill bo
    Du bestämmer själv vilka du väljer att bosätta dig med

    För att vara en god människa ska man följa dess centrala levnadsregel:
    Goda tankar – goda ord – goda handlingar
    och alltid skydda naturens fyra viktigaste element:
    Eld, jord, vatten och luft

    Den etiska filosofin för vilken individens samvete och förnuft är vägledande är lika lätt och “modern” idag att leva efter i vår tid, som det var för över 6000 år sedan och kommer att vara lika lätt och modern även om 6000 år!

    That’s the way

    Ps: 70% av all info om Zoroastrismen på Wikipedia och andra sajter är totalt felaktiga!

  • Libertarianism innebär att förhålla sig fri till, att inte först och kritiklöst godta allt vad auktoriteter säger utan först granska det. Detta kräver förstås kunskaper och sunt förnuft, bristvaror i vår tid. Där uppskattas inte självständigt tänkande. Man kan mycket väl komma fram till samma sak – men först efter egen granskning. Men då är det av egen slutledning, inte påtvingat. Det är hela skillnaden!

  • Det är Neoliberalismen/Libertarianismen som banat väg för globalisternas krav på öppna gränser med fri rörlighet av kapital, tjänster och fri invandring. Det är bara att läsa Hayek, Friedman och Rothbard. Vilka tror ni finansierar Cato institute och Mises Institute?

    • Kraven på öppna gränser med fri rörlighet för kapital och tjänster grundar sig i princip på den klassiska liberalismens teori. Libertarianismen är en ung ideologi, och olika ideologer eller skolar har skilda åsikter i vissa frågor. Själv tror jag exempelvis inte på fri invandring till välfärdsstater. Frågan är hur man tolkar individuella rättigheter, och jag kan inte se att individer i ett land ska via skatt understöda invandrare. Dessutom äger medborgarna landet och avgör vem som får invandra. De har rätt att utesluta människor med åsikter som bryter mot individuella rättigheter osv.

  • libertarianismen är väl skiljelinjen mellan dem som tar ansvar för sitt liv och dem som inte göra det. Alltså skillnaden mellan dem som reser sig efter att fallit och dem som inte gör det – för alla faller vi någon gång i livet.

    Bor växelvis mellan stad och landsbygd och på landsbygden finns också ensamma olyckliga människor som dricker med skillnaden är att alla tar ansvar för sina fastigheter, tänker långsiktigt, spar undan vad sommaren kan ge i form av blomster och frukt inte minst ved och skyller inte över sin olycka på andra.

    Kommer man in till staden ser man skillnaden tydligt: Missbrukare, hemlösa, nervösa transor: eländiga människor som vägrar försöka resa sig, vägrar ta ansvar, vill inte se konsekvenserna av val här i livet, utan skyller allt på alla andra.

    Eländiga människor håller sig eländiga med hjälp sina sinnen och vill absolut inte höra talas om att de har sig själva att skylla, när de inte ens försöker resa sig; bara klagar och anklagar alla andra utan att själva försöka göra något situationen.

  • Libertarianism bygger på att de smarta litar på att de kommer att kunna hävda sig bättre än den stora massan om man tar bort alla kollektiva samarbeten.
    Det är därför von Mises fick stöd från imperiets oligarki.

    Den reella socialismen är liksom övriga ideologier inte skapade av de folk som berörs utan av imperiet just för att kollektivisera massorna under imperiets världsregering.
    Därför är den föreliggande formen av kollektivism dålig.
    Men människor som har mycket gemensamt måste få möjlighet att representeras som grupp.
    Dom ska inte tvingas ut i en naiv individualism som de inte förmår att dra nytta av.
    Det som saknas är ett sunt elittänkande som gör att de kloka kan påverka utvecklingen mer.
    Det uppstår inte genom libertarianism utan snarare genom nationalstatlig dirigisme.

    • Det sägs att knappt 1% av befolkningen är primära psykopater samt att en större del än så är sk sekundära psykopater. Hur ska libertarianismen se till att inte dessa når till pyramidens topp, som ju redan har varit fallet under en lång tid. Varför upprätthåller man tron på att auktoriteter (vilket denna ideologi gör) skulle vara lösningen på ”The human condition”? Som jag ser det är libertarianismen endast en lindrigare form av slaveri, d.v.s. att bli piskad kanske 4 dagar i veckan istället för 7.

      • ”Som jag ser det är libertarianismen endast en lindrigare form av slaveri, d.v.s. att bli piskad kanske 4 dagar i veckan istället för 7.”

        (I jämförelse med dagens system vill säga.)

      • Andreas!
        Jag förstår helt enkelt inte Ditt inlägg. T ex: på vilket sätt upprätthåller libertarianismen en tro på auktoriteter ? Jag betonar ständigt vikten av andlig självständighet och säger att det är ett mycekt önskvärt krav på människan att tänka själv med utgångspunkt från logik, objektivitet och fakta.

    • Fascism, är ordet du svävar på! Är du säker på att du själv tillhör de begåvade, eller tänker du dig en tillvaro som stövelslickare?

    • Libertarianism bygger på att människor vill leva i stor självständighet, och de tenderar nog att inte jämföra sig med andra. De fattar egna beslut på basis av sin egen situation, och exempelvis avundsjuka är troligen mycket mindre förekommande gällande dem än för andra personer.
      Just individualism kan skapa omfattande och djupa samarbeten, bara bra regelsystem finns i samhället t ex aktiebolagslagen. Ideell samverkan bygger på andra motiv, och genom att den är frivillig är den av stort intresse. Samverkan att hjälpa andra har motverkats av det socialdemokratiska samhället, och har därför inte utvecklats. Att den skulle vara sämre än av kollektiva beslut bestämd samverkan finns inga skäl att anta. Individualism står på intet sätt emot samverkan med andra. Allt beror på individedrnas intressen
      Att lita på eliter finns inget sakligt underlag för. Om tro på vissa gruppers kompetens och integritet växer framspontant hos människor pga erfarenhet kan det vara funktionellt, men människor ska alltid ha sin Rätt till det Egna Livet (REL) utifrån sina Iindividuella Rättigheter.

    • Libertarianismen bygger på det önskvärda att alla människor nyttjar sitt huvud och tänkande och självständigt bygger sina liv på detta. Just fri samverkan mellan fria människor innebär också en sann och nära samverkan, som leder till bra resultat. Tvång är ingen bra lösning. Det mest produktiva samhället vilar därför på fritt företagande och fri social samverkan.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *