Så här kan Sveriges suveränitet tas tillbaka från globalisterna

EU startade som ett fredsprojekt efter andra världskriget, men har med globalismens drivkrafter förvandlats till en överstatlig byråkratisk maskin där beslut fattas bakom stängda dörrar, väljarnas inflytande krymper och multinationella aktörer tyst tar över.

Denna artikel visar hur Sverige och EU är på väg mot en demokratur och hur vi kan återta ett äkta folkstyre och Sveriges suveränitet.

Text: Torkild Berglund, Costa Rica

EU:s maktmaskineri bakom kulisserna

EU:s formella demokratiska process bjuder in väljarnas företrädare till öppna plenarsalar – men de verkliga besluten slipas fram i teknokratiska korridorer utan folkets insyn. Kommissionen, som aldrig valts av medborgarna, lägger alla förslag. Rådet som är representerat av ambassadörer i COREPER (Committee of Permanent Representatives), finputsar positionerna bakom stängda dörrar.

Slutligen möts kommissionärer, ministrar och utvalda parlamentarikers ombud i triloger (informella treparts-förhandlingar mellan Kommissionen, Rådet och Europaparlamentet) för att mejsla fram en kompromisstext som Europaparlamentet endast får säga “ja” eller “nej” till. Resultatet är ett “take it or leave it”-alternativ på en färdiglagstiftning, och i Sverige härrör nästan 40 % av alla nya lagar under 2000-talet direkt eller indirekt från EU-direktiv och förordningar [1].

• Kommissionen initierar alla lagförslag – utan eget direkt folkligt mandat.
• COREPER-möten (ambassadörsnivå) mejslar ut Rådets ståndpunkter bakom stängdadörrar.
• Triloger (Kommission, Råd, Parlament) slipar sluttexten – Europaparlamentet får bara godkänna eller förkasta ett färdigt paket, inte ändra en rad.
• Take it or leave it – ett “ja” eller “nej” på en text man aldrig fått justera.
• EU-styrd svensk lagstiftning: Nästan 40 % av svenska lagar under 2000-talet har sittursprung i EU-beslut [2].
• Sverige i Europaparlamentet: Sverige har 21 av 705 mandat (ca 3 %), vilket ger oss mindre direkt röststyrka än den 4 % spärr som krävs för att ett parti ska komma in i vår egen riksdag – en ironisk påminnelse om hur lite inflytande vi faktiskt har i unionens beslutsprocesser.

När folket tystas eller styrs

Formellt hyllas yttrandefrihet och folkstyre, i lagböckerna står rätten att uttrycka sina åsikter utan rädsla för repressalier. I Sveriges regeringsform stadgas “All offentlig makt i Sverige utgår från folket” [3], något som ter sig högst ironiskt när avvikande röster bemöts med censur och rättsliga påföljder:

• Rättsliga ingripanden: 97-åriga Vera Oredsson dömdes 2025 för nedsättande kommentarer om invandrare – ett exempel på hur även pensionärer kan tystas med hets mot folkgrupp-lagstiftning [4].
• Blockering av kanaler: EU-förordningar om “desinformation” tvingade svenska operatörer att stänga RT och Sputnik utan folkomröstning [5].
• Myndighetstyrd propaganda: MSB utbildar journalister i “desinformation”, vilket riskerar att förvandla Public Service till statlig megafon [6].
• Privat censur: EU:s Code of Practice tvingar plattformar att radera “desinformation” utan oberoende prövning [7].
• Twitter-press: 2023 krävde EU-kommissionen att X kompletterade sin desinformationsrapport utan insyn i gränsdragningarna [8].
• Propaganda i Public Service: SVT och SR anklagas upprepade gånger för att agera megafon för regeringens och EU-kommissionens narrativ.

Kanske ett tecken på den förtroendekris vi ser: Endast 36 % av väljarna har förtroende för regeringen, medan 39 % helt saknar det [9].

World Economic Forum och Bilderberggruppen: Där våra folkvalda byter demokrati mot oligarki

Bortom allmänhetens blick samlas världens mäktigaste ledare i Davos (WEF) och i avskärmade villor vid Bilderbergmöten. Här slipas framtidens agendor i tysthet: ministrars reformplaner lovas stöd, branschchefer säkrar villkor och finansiella aktörer lägger grunden för nya investeringar.

Att folkvalda politiker deltar i dessa slutna forum skapar flera demokratiproblem:

• Brist på insyn och ansvar: Beslut tas utan protokoll eller öppen debatt, vilket försvårar ansvarstagande.
• Ojämlik tillgång: Endast eliter har tillgång till korridorerna, medan vanliga medborgare står utanför.
• Risk för elitesamverkan: Utbyten mellan politiker och näringsliv kan leda till särintressen framför allmänintresset.
• Underminering av förtroende: Väljare kan inte bedöma om representanter agerar för dem eller för finanseliten.

Exempel på svenska deltagare: Hans Dahlgren (WEF Europe Policy Group, sedan 2017) [10], Ulf Kristersson, Magdalena Andersson och Ebba Busch (Bilderberg 2025) [11],
Mikael Damberg (Bilderberg 2015) [12].

I denna bubbla blir “gemensamt värdeskapande” omskrivning för patentmonopol och skattefördelar – långt från valurnor och folkinitiativ. Även framstående svenska näringslivsfamiljer, som Wallenberg-dynastin, är djupt involverade genom medlemskap i WEF och regelbundet deltagande vid Bilderberg, vilket ytterligare cementerar banden mellan politisk makt och finanselit.

När lönen blir prio – hur politikerkarriärer köps med skattemedel

I en idealvärld vore ett politikeruppdrag ett tidsbegränsat hedersuppdrag – något man tog på sig för samhällsnytta, utan tanke på privata förmåner. Man arbetade för att företräda väljarna, inte för att klättra i hierarkin eller fylla plånboken. Denna modell fungerade i Sverige fram till 1900-talets mitt, då politiken präglades av idealism och medborgerligt ansvarstagande.

EU-verkligheten för Europaparlamentariker

En Europaparlamentariker (MEP) får en bruttolön på 10 377 € (netto 8.090 €) plus en flat-rate-ersättning på 4.950 € för kontor och IT utan kvittokrav – många når över 20.000 € disponibelt per månad motsvarande över 224.800 SEK [13].

Svenska riksdagsledamöter

Riksdagsledamöter kan nå uppemot 100 000 SEK i månadsvinster beroende på uppdrag . Samtidigt finns inga utbildningskrav – 20 % hade endast gymnasieutbildning under 2002– 2006. [20].

Många av dessa politiker går från relativt enkelt uppdrag utan krav på högre studier till knivskarpa löneförmåner som vida överstiger genomsnittslönerna för akademiker i näringslivet.

Detta sker i en tid då vanliga svenskar upplever prispress, stigande arbetslöshet och krympande köpkraft, medan politikerna är trygga i sina fasta inkomster och har minimal risk att hamna utanför – en svår balansakt för förtroendet i folkstyret.

Problem med karriärdriven politik

Denna utveckling riskerar att urholka demokratin på flera sätt:

• Förskjutning av lojalitet: När privatförmåner och framtida uppdrag avgörs av var man hamnar i hierarkin (utskottsordförandeskap, kommissionära uppdrag, lobbyjobb) blir det lättare att prioritera relationer över väljarnas intressen.
• Maktkoncentration: Politisk elit tenderar att omsluta sig med experter och lobbyister snarare än med medborgare, vilket ökar avståndet mellan beslutsfattare och folket.
• Barriärer för nya krafter: När politiska uppdrag förvandlas till lukrativa karriärspår skapas en klass av “yrkespolitiker” med starka ekonomiska skäl att bevara status quo – unga eller oberoende röster får svårare att bryta igenom.
• Korruptionsrisker: Generösa ersättningar och framtida anställningar hos branschorganisationer eller multinationella företag ökar incitamenten för tyst byteshandel mellan politik och näringsliv.

Kan vi lära av verkliga direktdemokratier?

Istället för slutna korridorer och representativt avstånd visar dessa länder hur medborgarinflytande kan bli både daglig praktik och beslutsmotor:

1. Schweiz (ej EU-medlem) – Med över 327 federala folkomröstningar sedan 1848 är Schweiz ett praktexempel på kontinuerlig medborgarmedverkan. Initiativrätten, som kräver 100 000 namn för konstitutionella ändringar eller 50 000 för lagförslag, ger civilsamhället kraftfulla verktyg att driva frågor oavsett partitillhörighet. Ett genomsnittligt valdeltagande på 50 % i dessa omröstningar innebär att politiken aldrig är längre från folket än ett enskilt initiativ eller remiss. Systemet skapar ansvarsskuld: politiker vet att varje lag kan ifrågasättas direkt av medborgarna och att bred opinion är nödvändig för hållbara reformer.
2. Liechtenstein (ej EU-medlem) – Med endast 1 500 underskrifter (av cirka 35 000 röstberättigade) kan medborgarna iscensätta en nationell folkomröstning. Dessutom har invånarna rätt att återkalla specifika ledamöter i parlamentet om 30 % av väljarna kräver det. Detta system sätter en stark demokratisk hämsko på maktfullkomliga och tvingar företrädande politiker att ständigt hålla kontakten med väljarnas vardagsfrågor. Liechtensteinkonceptet visar hur låga trösklar och återkallelserätt kan användas för att motverka korruption och elitstyrda agendor.
3. Uruguay – Här håller man fakultativa referendums och konstitutionella folkomröstningar sedan 1917, med valdeltagande på 80–90 %. Genom att regelbundet ställa centrala frågor – från sociala reformer till säkerhetspolitik – i händerna på medborgarna har Uruguay skapat en kultur där politisk medverkan är norm snarare än undantag. Högt valdeltagande ger besluten stark legitimitet och bygger gemensamma värderingsgrunder. Landet visar att omfattande direktdemokrati kan fungera parallellt med representativt styre utan att leda till kaos eller beslutsförlamning.

Vägen ut ur “demokraturens” labyrint mot Sveriges suveränitet

Att hoppas på inifrån-reformer från EU-byråkrater är som att tro att en haj blir vegan – det händer inte. I stället pyr ett växande missnöje, exempelvis EU:s hårda miljöpolitik: nederländska, polska och tyska bönder körde hundratals traktorer mot Bryssel för att protestera mot Gröna given [14]; polska bönder blockerade vägar mot kostnadskrävande klimatmål [15]; italienska bönder anordnade traktorkonvojer mot Rom för att kräva suspension av Gröna given [16].

Samtidigt har protester rasat i Italien och Frankrike mot repressiva åtgärder och kostnadstryck [17], och östeuropeiska länder som Tjeckien och Slovakien har blockerat gränser för att skydda inhemska bönder [18].

Även EU-ledare som Viktor Orbán varnade juli 2025 för att EU:s förslag riskerar att “förstöra unionen” om det inte dras tillbaka [19].

Vi måste därför själva återerövra demokratin och Sveriges suveränitet:

• Decentralisera beslutsfattandet till kommuner och regioner med verkligt budgetansvar.
  Genom att flytta både resurser och beslut närmare medborgarna kan lokala behov mötas snabbare. Kommuner och regioner måste ges full insyn i statliga styrmedel och rätt att själva prioritera skola, vård, infrastruktur och miljö utifrån invånarnas verklighet.
• Införa bindande folkomröstningar och medborgarinitiativ med vetorätt.
  När ett folkinitiativ når ett förutbestämt antal underskrifter ska det automatiskt prövas i en nationell eller lokal folkomröstning. Detta stärker demokratisk kontroll och ger medborgarna direkt möjlighet att påverka allt från skattehöjningar till stora infrastruktursatsningar.
• Skapa rätt till återkallelse av folkvalda mellan val.
  Ge väljare makt att avsätta politiker som missbrukar sitt förtroende eller avviker grovt från valprogrammet. En låg tröskel (t.ex. 5 % av de röstberättigade) kan utlösa en återkallelseomröstning, vilket säkerställer att representanter verkligen tjänar folkets vilja.
• Öppna budgetprocessen i realtid på en publik plattform.
  Varje skattekrona ska vara spårbar. Med en digital budgetplattform kan medborgare följa inkomster, utgifter och lobbykontakter live, granska hur skattepengar används och kräva ansvar för varje investerad krona.
• Införa lottade medborgarpaneler som kompletterar parlamentet och motverkar elitstyre.
  Genom att slumpmässigt lotta fram representativa paneler av medborgare skapas en motvikt till partipolitik och lobbygrupper. Panelerna kan utvärdera lagförslag, granska budgetförslag och tillföra nya perspektiv som stärker demokratins bredd.
• Swexit – utträde ur EU-kolossen.
  Att återerövra full nationell suveränitet kräver ett organiserat Swexit: ett utträde ur EU som återför alla lagstiftnings- och budgetkompetenser till den svenska riksdagen. Då kan vi utforma regler och avtal som speglar svenska värderingar och behov, frigöras från överstatliga påtryckningar och införa direktdemokratiska reformer anpassade för Sverige.

Endast genom att återföra makten till dem som påverkas och ge dem verktyg att granska, påverka och ompröva kan vi bygga en demokrati där varje röst räknas varje dag.

Text: Torkild Berglund, läs mer av författaren

Källhänvisningar

1. Domarbloggen: “Nästan 40 % av svenska lagar haft sitt ursprung i EU-beslut”
2. Domarbloggen (samma som hänvisning 1)
3. Sveriges regeringsform 1 kap. 1 §
4. Vera Oredsson – AP News
5. EU-blockering av RT och Sputnik – Reuters
6. MSB desinformationskurser – MSB
7. EU Code of Practice – EU Commission
8. Twitter-rapportering – EU-kommissionen
9. Novus maj 2025 – “36 % har förtroende, 39 % saknar det”
10. Europe Policy Group member list, World Economic Forum
11. Reuters: “Bilderberg group meets in Sweden amid US-Europe tensions”
12. Reuters archive via Swedish media: Mikael Damberg at Bilderberg 2015
13. MEP ersättningar – Eunews
14. Nederländska, polska och tyska bönder i traktorprotest i Bryssel”Farmers drove hundreds of tractors into Brussels … protest against EU green policies
15. Polska bönder blockerar vägar i protest mot kostnadstryck och klimatmål
    ”Polish farmers blocked roads with tractors and flares on Wednesday in escalating protests against EU environmental regulations …” Reuters
16. Italienska bönder i traktorkonvojer mot Rom
    ”Italian farmers protesting about red tape … headed towards Rome in convoys of tractors” Reuters
17. Tjeckiska och slovakiska bönder blockerar gränser
    ”Farmers from the Czech Republic, Slovakia … protested along Czech borders … blocking several crossings” Reuters
18. Protester i Frankrike/Italien mot repressiva miljö- och kostnadsåtgärder
    ”Farmers protesting across the European Union, saying they are facing rising costs … excessive environmental rules …” Reuters
19. Hungary’s Orban says proposed new budget will ’ruin the EU’ (18 juli 2025) Reuters 20.
20. Riksdagsledamöters utbildningsnivå – SCB

* En demokratur är ett politiskt system som kombinerar formella inslag av demokrati – som val, flerpartisystem och en konstitution – med i praktiken auktoritära eller odemokratiska styrningsmetoder. Termen är en sammansättning av ”demokrati” och ”diktatur” och används för att beskriva stater där: Fria val existerar – men är skenbart fria.

#Sveriges suveränitet, #sverigessuveränitet

Relaterat

Globalist enligt Wikipedia (juli 2025): ”Termen globalist är en person som tror på meritokrati, universella värden och att människan är fri att skapa sig själv och sin egen kulturella tillhörighet. Den är därigenom starkt besläktad med liberalismen och nyliberalismen.”

Elsa Widding: Sveriges suveränitet är på väg att avskaffas