Sverige står inför ett vägskäl. Trots hög kompetens, stark innovationskraft och rik tillgång till naturresurser är landet i dag ett av EU:s sämsta länder när det gäller arbetslöshet. Bakom siffrorna döljer sig en djupare obalans i ekonomin, där för få arbetar i den värdeskapande privata sektorn och för många försörjs av skattemedel. Utvecklingen är ohållbar. Sverige behöver en kursändring.
Text: Göran Reuterdahl, f.d. Vice President i bolag som Ericsson och Microsoft samt VD i mindre börsbolag, politiker i partiet Ambition Sverige
En allt svagare arbetsmarknad
Av Sveriges befolkning på 10,6 miljoner ingår cirka 5,77 miljoner i arbetskraften. Men omkring 1,1 miljoner står utanför arbetsmarknaden i arbetslöshet eller bidragsberoende, vilket innebär att den faktiska arbetsstyrkan uppgår till cirka 4,7 miljoner. Av dessa arbetar cirka 30 procent i offentlig sektor, vilket lämnar runt 3,3 miljoner privatanställda som i praktiken ska finansiera välfärden för över sju miljoner människor.
Lönefördelningen förstärker utmaningen. Enligt SCB tjänar 20 procent av svenskarna under 30.000 kronor i månaden och över 60 procent under 40,000 kronor. Många behöver komplettera med bidrag för att klara vardagen, en direkt följd av ökade boendekostnader och minskad konsumtion, något som även drabbar småföretag som verkar mot konsumentmarknaden.
Småföretagen bär Sverige
Sverige har omkring en miljon företag, där 99,9 procent är små och medelstora. Dessa står för nästan hälften av alla anställda. De stora industriföretagen, som tidigare sysselsatte hundratusentals svenskar, har i hög grad flyttat produktionen utomlands. Ericsson hade till exempel 42.000 anställda i Sverige år 2000-2025 är antalet cirka 13.000 där antalet totalanställda i stort är det samma.
Samtidigt slår konkurserna rekord. Under 2024 gick 10 762 företag i konkurs, en ökning med 20 procent jämfört med året innan. Den pågående automatiseringen och AI-utvecklingen riskerar dessutom att öka arbetslösheten ytterligare under kommande år.
Exportberoende och sårbarhet
Sveriges export är starkt beroende av Tyskland, USA och den västerländska marknaden. Men en global lågkonjunktur och politiska spänningar med BRICS-länderna (bl.a. Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) försvårar handeln. Samtidigt innebär EU:s handelsavtal med USA en tydlig obalans, med tullar på 15 procent mot USA:s nolltullar och krav på europeiska investeringar i amerikansk industri. Detta riskerar att försvaga svensk export ytterligare.
Importberoendet – en riskfaktor
Sverige importerar cirka hälften av sin livsmedelsförsörjning, vilket gör landet sårbart vid globala störningar. 2024 uppgick importen till nästan 189 miljarder dollar. Här finns stora möjligheter att stärka självförsörjningen och skapa arbetstillfällen i Sverige.
Vägen mot en starkare välfärd
För att vända utvecklingen krävs en samlad strategi med fokus på produktion, innovation och självförsörjning. Fyra centrala områden sticker ut:
- Öka självförsörjningsgraden
Sverige producerar endast hälften av sin mat, jämfört med Finlands 80 procent. Genom satsningar på växthus, inhemsk uppfödning, nya grödor och effektivare jordbruk, särskilt i Norrland och Svealand – kan produktionen växa kraftigt. - Industrialisera Sverige på nytt
Skapa incitament för företag att flytta hem produktion och utveckling. Om staten kan subventionera datacenter för globala techjättar, borde liknande stöd kunna ges till svensk industri som skapar jobb. Samtidigt måste utbildningssystemet anpassas för att möta industrins behov – både av akademiker och andra yrkesarbetare. - Ersätt import med inhemsk produktion
Sverige bör identifiera varor och tjänster som i dag importeras men som kan produceras inom landet. Det stärker självförsörjning, sysselsättning och ekonomisk stabilitet. - Stärk småföretagandet
Förenkla finansieringen för nystartade bolag. Förslag som statliga mikrolån via Arbetsförmedlingen eller Vinnova, på 50 000–150 000 kronor med låg ränta och lång avbetalningstid, skulle kunna ge fler möjligheten att starta och driva företag. Ett mentorsprogram kopplat till dessa lån kan öka chanserna till framgång.
Öppna nya marknader
Sverige bör också utveckla handelsförbindelser med BRICS och dess medlemsländer, som tillsammans representerar mer än hälften av världens befolkning och en snabbt växande ekonomisk kraft. Att isolera sig av politiska skäl riskerar att hämma tillväxt och exportmöjligheter.
Sverige står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi på den nuvarande vägen, med ökande arbetslöshet, växande bidragsberoende och sjunkande konkurrenskraft, eller så tar vi steget mot en ny industripolitik, starkare självförsörjning och fler svenska företag. En kursändring är inte bara önskvärd, den är nödvändig för framtidens välfärd.
Text: Göran Reuterdahl, f.d. Vice President i bolag som Ericsson och Microsoft samt VD i mindre börsbolag, politiker i partiet Ambition Sverige
