Mediapartnern China Daily är Kinas ledande engelskspråkiga tidning med över 350 miljoner läsare. Chinadaily.com.cn ger värdefull inblick i världens näst största ekonomi. Den citeras oftare av utländsk media än någon annan kinesisk publikation.
NewsVoice publicerar denna artikel av Zhao Jia från China Daily för att visa hur president Xi Jinping och den kinesiska ledningen betraktar sitt politiska arbete och det centrala syftet med det: att förbättra livet för ett lands samtliga invånare. Jia nämner tre högt uppsatta ämbetsmän från Pakistan, Kirgizistan och Slovenien och deras syn på den kinesiska modellen.
Text: Zhao Jia, Putting people first is the bedrock of governance, China Daily
Under sina första år i Liangjiahe, en by på Loessplatån i provinsen Shaanxi, slogs Xi Jinping, som då var en av de utbildade ungdomarna som skickats ut på landsbygden, av en liten detalj vid måltiderna: Medan de utbildade ungdomarna fick majsbullar, levde många av byborna på grova kakor gjorda av majsskal och kli, mat som knappt var ätbar och som endast tjänade till att hålla hungern borta.
När Xi såg skillnaden erbjöd han sig att byta sin mat mot deras. Först senare insåg han att vissa bybor inte hade ätit den bättre maten alls, utan hade sparat den till familjemedlemmar hemma i grottbostäderna [cave dwellings], särskilt till de män som bar de tyngsta bördorna.
År senare mindes Xi att det var under den tiden han började förstå de svårigheter som vanliga människor utsattes för och började tänka att han, om han fick chansen, skulle göra praktiska saker till deras fördel.
Den tidiga övertygelsen hjälper till att förklara varför Kinas kommunistpartis senaste partivida utbildningskampanj för att främja och praktisera en korrekt syn på styrningsprestanda lägger så stark tonvikt på att sätta folket i första rummet.
Den 15 november 2012, dagen då han valdes till generalsekreterare för Kinas kommunistpartis centralkommitté, träffade Xi kinesiska och utländska journalister. Han talade inte i termer av storslagna abstraktioner, utan om de frågor som var viktigast för vanliga människor:
- bättre utbildning,
- stabilare jobb,
- mer tillfredsställande inkomster,
- mer pålitlig social trygghet,
- bättre sjukvård och hälsovård,
- bekvämare levnadsförhållanden,
- en bättre miljö och
- bättre möjligheter för deras barn att växa upp, arbeta och leva ett gott liv.
Han sammanfattade det åtagandet i ett uttryck som senare skulle bli ett av de mest citerade uttalandena om partiets styrfilosofi: ”Det kinesiska folkets strävan efter ett bättre liv är det mål vi strävar efter.”
Att sätta folket i första rummet har förblivit centralt i Xis tänkande om styrning och modernisering. Under en inspektionsresa i Chongqing i april 2024 uttryckte han det i särskilt direkta ordalag:
”När det gäller den kinesiska moderniseringen är folkets välbefinnande det viktigaste.”
I detta avseende mäts en korrekt syn på styrningens resultat inte enbart av siffror i rubrikerna, utan av hur människor faktiskt upplever politikens resultat. Under ett besök i byn Huamao i Zunyi, Guizhou-provinsen, i juni 2015 sa Xi till byborna att effektiviteten i partiets politik bör bedömas utifrån om människor ler eller gråter.
Denna punkt hjälper också till att förklara varför den nuvarande utbildningskampanjen har särskild betydelse i detta skede av Kinas utveckling.
Lin Jianhua, professor vid Chinese Academy of Social Sciences’ National Academy of Chinese Modernization, skrev att perioden för den 15:e femårsplanen (2026–2030) kommer att vara avgörande för att lägga en solid grund för det grundläggande förverkligandet av den socialistiska moderniseringen.
Lin sade att uppfyllandet av Kinas utvecklingsmål enligt tidsplanen till stor del kommer att bero på om partifunktionärerna behåller en sund syn på prestationer, undviker otålighet, kortsiktighet, förfalskning och vårdslöshet och levererar resultat som kan stå sig i prövningen av praktiken, folket och historien.
Denna standard återspeglas inte bara i hur partiet definierar god styrning, utan också i hur det omsätter politik i handling och utveckling i konkreta förbättringar av människors liv.
Sedan Kinas kommunistpartis 18:e nationella kongress 2012 har nästan 100 miljoner människor lyfts ur fattigdom; Kina har fullbordat uppbyggnaden av ett i alla avseenden måttligt välmående samhälle, och landet har etablerat världens största system för utbildning, social trygghet, hälso- och sjukvård samt stöd till bostäder i städerna.
Tillgången till utbildning på alla nivåer har nått eller överskridit genomsnittet för medel- och höginkomstländer. Täckningen för grundläggande sjukförsäkring har legat kvar på över 95 procent, den förväntade livslängden har stigit till över 79 år och medelinkomstgruppen omfattar nu över 400 miljoner människor.
Samma betoning framgår tydligt i regeringens arbetsrapport för 2026, som understryker behovet av att ta itu med folkets mest akuta svårigheter och bekymmer samtidigt som man stärker inkluderande, grundläggande och minimiskydd i samhället.
Vissa utländska observatörer har sagt att kampanjen är anmärkningsvärd inte bara för sin betoning på intern partidisciplin, utan också för hur den kopplar samman styrningsresultat med människors livserfarenheter.
Zafar Uddin Mahmood, tidigare specialassistent till Pakistans premiärminister, sade att partiets betoning på att utbilda sina medlemmar och tjänstemän länge har varit en del av Kinas styrningsstrategi och att den nuvarande kampanjen bör ses som en fortsättning på den traditionen.
Mahmood, som har studerat i Kina, bott där och upprätthållit kontakter med landet i fem decennier, sade att han med egna ögon har sett hur Kinas system fungerar i praktiken och hur det har gjort det möjligt för landet att lyfta hundratals miljoner människor ur fattigdom inom en relativt kort tidsperiod.
Det som imponerade mest på honom, tillade han, var att fördelarna med Kinas utveckling var ”synliga överallt” och nådde inte bara storstäderna utan även avlägsna områden som de autonoma regionerna Xinjiang Uygur och Xizang samt provinserna Qinghai och Gansu.
Djoomart Otorbaev, före detta premiärminister i Kirgizistan, sade att kampanjen var nödvändig eftersom ”regeringen ska arbeta för folket, inte tvärtom”. Han sade att kampanjens betydelse ligger i att förbättra styrningen och göra offentliga tjänster mer effektiva och lyhörda, och tillade att högkvalitativ utveckling och mer produktiva industrier kommer att vara avgörande för att upprätthålla tillväxt och skapa välstånd för folket.
Danilo Türk, före detta president i Slovenien, betraktade kampanjen ur ett resultatperspektiv. Utveckling bör i slutändan bedömas utifrån hur människor upplever dess resultat, sade han, och tillade att ”insisterandet på resultat är avgörande”.
