Burkina Fasos första guldgruva invigdes

NewsVoice är en nättidning för oberoende nyheter, debatt och analys. Stöd oss genom att donera, sponsra eller annonsera.
publicerad Idag 11:11
- av NewsVoice redaktion
Gayatri Galloway
Gayatri Galloway och en guldtacka från Burkina Faso | Bilder: Galloway, Burkina Fasos regering

Burkina Fasos första guldgruva invigdes, vilket nästan sammanföll med kapten Traorés maktövertagande den 30 september 2022. Guldraffinaderiet, Raffinor Burkina Faso, invigdes i huvudstaden Ouagadougou och beräknas inledningsvis producera 164 ton guld per år.

Källa: Gayatri Galloway på X, antropolog, hustru till George Galloway | Transkriberat och lätt redigerat av NewsVoice

Det är inte det enda landet på den afrikanska kontinenten som har ett guldraffinaderi. Det finns några stora i Uganda, Kenya och Zimbabwe.

Det största och mest etablerade finns just här i Sydafrika. Det som är så banbrytande med guldraffinaderiet i Burkina Faso är att det är helt statligt ägt och täcker hela försörjningskedjan, från utvinning av malmen till raffinering av guldtackorna. Dessa guldtackor har en QR-kod ingraverad på sig, som länkar till data som visar metallens renhet – upp till 99,99 % rent guld – och, naturligtvis, källan, som är République du Burkina.

Som om detta inte vore imponerande nog uppnåddes denna gigantiska bedrift inom fyra år efter kapten Traorés tillträde. Och jag skulle vilja ge er en bild av hur Burkina Faso såg ut när han tog över.

Vid den tiden, år 2022, fanns det inga raffinaderier alls. Alla naturresurser exporterades i rå form för att bearbetas utomlands och där skapa mervärde, så som kapitalismen fungerar. Dessutom var 40 % av landets territorium i händerna på jihadistiska terrorister från al-Qaida och IS.

Det behöver knappast sägas att dessa grupper stöddes av västerländska källor och, vilket nu står klart, även uttryckligen av Ukraina. Det rådde utbrett våld och förstörelse av grundläggande infrastruktur, bostäder och skolor, vilket ledde till att 1,7 miljoner burkinabé blev internflyktingar.

Kapten Ibrahim Traoré ärvde alltså ett land i spillror. I dag har cirka 74 procent av landets territorium återerövrats, pacificerats och säkrats av staten. 1,3 miljoner människor har återbosatts på sina ursprungsorter.

Läget är fortfarande instabilt, men varhelst terroristuppror uppstår möts de av en växande militärstyrka under Traorés ledning, med hjälp av Ryssland.

Dessutom har Burkina Faso utökat sitt elnät och försett 160 000 hushåll i hundratals landsbygdssamhällen med el.

Man har byggt vägar och engagerat burkinabéerna i processen. Man har återuppbyggt skolor och sjukhus med strålbehandlingscentra. Man lämnade ECOWAS, den av Världsbanken stödda institutionen för Västafrika, och bildade istället Alliansen av Sahelstaterna tillsammans med Mali och Niger, som befinner sig i samma revolutionära båt som kapten Traoré.

Sahelstaterna är nu på väg att lämna ICC. Och varför inte? Det är en internationell brottmålsdomstol, men de enda vi ser bakom gallret är afrikanska ledare. Thomas Sankara, före detta president i Burkina Faso, som mördades 1987, sa:”Den som ger dig mat kontrollerar dig.” Och idag har kapten Traoré öppnat en tomatfabrik.

Han har producerat tillräckligt med spannmål, så mycket att de nu kan exportera denna produktion och därmed uppnå livsmedelssuveränitet. Listan kan göras lång, men kort sagt leder kapten Ibrahim Traoré en industriell revolution, ett verkligt postkolonialt, självständigt land och en suverän nation.

BBC:s rubrik lyder: ”Juntaledaren i Burkina Faso inviger stort guldraffinaderi i ett försök att behålla gruvvinsterna i landet.”

En mans juntaledare är en annan mans kämpe för suveränitet. Ja, Traoré är fast besluten att behålla de största vinsterna i landet så att hans eget folk kan skörda frukterna. Så gråt gärna vidare, BBC, och må Gud välsigna kapten Ibrahim Traoré.

 

Källa: Gayatri Galloway

Donera till NewsVoice

Ämnen: Burkina Faso