Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
Sverigedemokraterna är splittrade angående frågan om partiet ska använda biologiska eller kulturspecifika kriterier för att definiera svenskheten, men i verkligheten visar all befintlig vetenskap att Sverige förändras hela tiden i alla avseenden och att det inte har funnits någon typisk svenskhet oavsett om måttet är biologiskt eller kulturellt.
SD är en onödig politisk konstruktion som lever i fantasivärlden och saknar därför förankring i den politiska verkligheten. Folkvalda politiker ska ägna sig åt att lösa Sveriges grundproblem i stället för att slösa bort sin energi på pseudofrågan om vem som är svensk och vem som inte är det!
Svenskarna och svenskheten har afrikanskt ursprung oavsett om SD vill det eller inte
Det finns idag ingen möjlighet att på vetenskapliga grunder framhäva en svensk biologisk identitet. Människan utvecklades ursprungligen i Afrika och samtliga människor härstammar från denna population. Denna vetenskapliga teori stöds av en överväldigande mängd fossila fynd och genetisk forskning.
De tidigaste fossilen av vår art, Homo sapiens, har hittats i Afrika. DNA-forskning visar att den genetiska variationen är störst hos befolkningen i Afrika och att de grupper som utvandrade därifrån bara bar med sig en del av genpoolen. För omkring 60 000 till 70 000 år sedan började mindre grupper av Homo sapiens lämna den afrikanska kontinenten och spridas gradvis över resten av världen.
Källa, SVT: Möt de första svenskarna
Populationsgenetik och forskning kring människans evolutionära historia med hjälp av bland annat DNA-analyser visar hur folkvandringar till Europa från Afrika och Mellanöstern skedde i samband med att människan etablerat och fortsatte att etablera sig som jordbrukare.
De första svenskarna var mörkhyade och blåögda jägare och samlare som vandrade in i Skandinavien söderifrån efter istidens slut för drygt tio tusen år sedan. Hudfärgen var ett arv från det afrikanska ursprunget.
Det är modern dna-teknik som har gett forskarna en ny bild av hur Sverige befolkades efter den senaste istiden. En första grupp pionjärer kom in från söder och bosatte sig i nuvarande Skåne och Bohuslän redan för omkring 11 000 år sedan, i takt med att den senaste inlandsisen drog sig tillbaka.
Sverigedemokraternas kulturnationalistiska bild av Sverige är en vanföreställning
Vill man definiera svenskheten i kulturella termer, är det samma problem som uppstår. Vid flera tillfällen har SD-riksdagsmän krävt att det svenska språket ska skyddas från lånord och påverkan från främmande språk.
Riksdagsledamoten Runar Filper (SD) ställde följande fråga till kulturminister Parisa Liljestrand (M):
”Varför ersätter man de svenska orden som har funnits i det svenska språket i generationer? Varför används lånord och anglicismer när det redan finns ett svenskt ordförråd?Antalet lånord som integreras i det svenska språket bör minskas om det redan finns ord på vårt eget språk. Vi bör självklart inte byta ut vår egen ordlista. Själv har jag aldrig använt liknande avarter vare sig i tal eller i skrift!”
Källa: Fråga 2023/24:548 Lånord i det svenska språket
I en motion till riksdagen skriver samma SD-politiker:
”Förvanskar vi vårt eget språk, mister vi kontakten med vårt språkliga arv och vårt ursprung. Språk är identitet och tillhörighet. Därför är det så viktigt att behålla vår egen språkliga särart, för att det svenska språket är en sådan viktig del av oss själva.
Annars kanske vi står där utan ett eget språk en vacker dag, för att vi har tagit till oss uttryck från andra språk, och den dagen vet vi inte ens vad ordet heter på svenska, fast det kanske finns ett naturligt ord från början. Här anser jag att det bör ses över hur man kan stärka och återta det svenska språkets ställning i statliga medier”.
Källa för citatet: Sverige och svenskan. Motion 2021/22:2922 av Runar Filper (SD)
SD:s synsätt på lånord bygger på okunskap som är på gräns till analfabetism, då svenska språket alltid har lånat in ord från andra språk genom historien. Mer än hälften av de ord vi använder när vi talar svenska i dag är ursprungligen lånord från andra språk. Lånorden utgör totalt ungefär 50–60 % (forskning visar att ca 28–30 % kommer från tyska och resterande 28 % från övriga språk).
Svenskan förändras ständigt, precis som alla andra språk. SD inser inte att Sverige förändras över tiden och historien visar klart att framstående nationer präglas av ständig förändring och förnyelse i samspel med omvärlden. Det svenska språket har formats av tidig gemensam nordisk, och har sedan starkt påverkats genom historiska lånord från lågtyska, latin, grekiska och franska, och i modern tid från engelskan!
I det svenska väldet talades under stormaktstiden inte mindre än tjugo olika språk, och gångbart i hela riket var tyskan, inte svenskan. I riddarhuset talades flera olika språk – tyska, holländska och finska. Richard Dybeck, som skrev texten till den svenska nationalsången ”Du gamla, du fria”, tillhörde en tysk släkt som invandrade till Sverige på 1500-talet.
När kung Gustav II Adolf grundade staden Göteborg år 1621 anlitades holländska ingenjörer och stadsplanerare för att bemästra den sumpiga lerjorden vid Göta älvs mynning. Det var till och med tal om att göra holländska till stadens officiella språk. Men språket fick samma ställning i staden som svenskan.
Göteborg fick i början tre officiella språk: svenska, tyska och nederländska. Staden byggdes bokstavligen av holländare, vilket har lämnat ett bestående avtryck på dess infrastruktur och arkitektur. Holländarnas expertis inom stadsplanering och ingenjörskonst bidrog till konstruktionen av Göteborgs nätverk av kanaler, broar och hamnanläggningar. En gång i tiden talades det ganska mycket holländska på gatorna i innerstan.
Holländare spelade också en avgörande roll i att bygga upp och forma Stockholm under stormaktstiden på 1600-talet. Även om staden grundades långt tidigare (under medeltiden), var det nederländska arkitekter, ingenjörer, skeppsbyggare och handelsmän som förvandlade Stockholm från en mindre trästad till en modern, europeisk stormaktsmetropol.
Under denna period genomgick Stockholm en enorm förvandling från en medeltida småstad till en modern europeisk huvudstad. Eftersom Sverige saknade den expertis och det kapital som krävdes, vände sig kronan till Nederländerna, som då upplevde sin egen ”gyllene ålder”.
SD ägnar sig åt imaginära identitetsfrågor, medan Sveriges strukturproblem växer okontrollerat
Det är dags för SD att inse att det inte finns några ”etniska svenskar” oavsett om måttet är biologiskt eller kulturellt. Evolutionsbiologiskt sett är alla Sveriges invånare migranter på ett eller annat sätt och det är bara ankomsttiden som skiljer dem åt. Vissa invandrade hit för flera tusen år sedan, andra för flera hundra år sedan, andra för flera decennier sedan och vissa för några år sedan.
Att mot denna bakgrund försöka etikettera och rangordna folk efter kultur eller etnicitet är en omöjlig och kontraproduktiv uppgift. Därför kan SD som parti betraktas som en onödig politisk konstruktion som ägnar sig åt imaginära problem!
Den bästa lösningen för Sverige är att alla invånare ska kunna leva utifrån sina självvalda livsåskådningar så länge de respekterar demokratins spelregler och befintliga lagar. Folkvalda politiker ska i stället ägna sig åt att lösa Sveriges verkliga problem som under fler decennier har staplats på varandra och växer nu helt okontrollerat.
Ständigt försämrad jämlikhet
I början av 1980-talet var Sverige det jämlikaste i världen. Förmodligen var Sverige det jämlikaste landet som någonsin har funnits. Ojämlikheten ökade gradvis och Sverige har rasat 14 placeringar på bara 4 år i det globala jämlikhetsindexet ”Commitment to Reducing Inequality Index” (CRII) som tas fram av Oxfam i samarbete med Development Finance International.
Indexet rankar 164 länder efter politiska beslut och deras effekter på ojämlikhet, och utgår från tre områden som är avgörande för att minska ekonomisk ojämlikhet: skattepolitik, investeringar i välfärd och arbetstagares rättigheter. Sedan förra mätningen för två år sedan har Sverige tappat 4 platser.
År 2022 låg Sverige på plats 20. I 2024 års index rasar Sverige ytterligare fyra placeringar och hamnar på plats 24. Det går att jämföra med Norge, som toppar indexet, eller Finland och Danmark som är på plats 5 respektive 6. Trenden med ökad ojämlikhet i Sverige fortsätter och är ett resultat av politiska beslut.
En stor ekonomisk ojämlikhet påverkar samhället på ett destruktivt sätt, varnar Finanspolitiska rådet i en rapport om ekonomisk ojämlikhet. Dels kan det medföra lägre tillväxt och dels kan den sociala tilliten urholkas. När människor upplever samhället som orättvist kan det leda till ökad kriminalitet.
Det kan till och med utgöra ett hot mot demokratin, då vissa grupper engagerar sig politiskt medan andra grupper förlorar tilltron till den politiska processen ( Ekonomisk ojämlikhet i Sverige Översikt av fakta och framtidsutmaningar,
Dokument: 2024/1 Särskilda studier från Finanspolitiska rådet (PDF)
Ständigt försämrad välstånd
Under 1970-talet låg Sverige på fjärde plats i välståndsligan, efter USA, Schweiz och Luxemburg. Därefter försvagades den svenska ekonomin systematiskt. Försvagningen kulminerade i en djup kris i början av 1990-talet, då Sveriges BNP föll tre år i rad och placeringen i välståndsligan försämrades kraftigt. År 2025 placerade sig Sverige kvar på plats 13, samma placering som år 2022.
Här behövs en förnyad beskattningsmodell. Göran Persson har återkommande argumenterat för att skatter bör styras av pragmatiska principer snarare än ideologiska dogmer. Både höger- och vänsterblocket har utformat skattepolitiken utifrån ideologiska principer.
Göran Person har vid flera tillfällen betonat att skattepolitiken i första hand ska säkra stabila och förutsägbara intäkter till välfärden utan att skada ekonomin. Ideologiskt motiverade skattebeslut riskerar enligt honom att leda till ekonomiskt självskadebeteende.
Cementerad ungdomsarbetslöshet sedan 40 år tillbaka
Ungdomsarbetslöshet är en grogrund för brottslighet och för utvecklingen av gängkriminalitet. År 1989 låg ungdomsarbetslösheten i Sverige på 3,4 procent. År 1993 steg den till 23,5 procent för att sedan uppnå en högsta nivå på 27,1 procent år 2020. Idag ligger arbetslösheten bland ungdomar på 24,1 procent.
Sveriges ungdomsarbetslöshet är idag bland de högsta i EU, där det säsongsrensade talet under hösten 2026 ligger på runt 23–24 procent. Denna höga siffra beror framför allt på strukturella problem i utbildningssystemet och dess bristande koppling till näringslivets och arbetsmarknadens behov.
Ökade regionala klyftor sedan år 2000
Genom att använda Theilindex har OECD kvantifierat och följt utvecklingen av regionala klyftor i BRP över tid och mellan regioner i olika länder. OECD-data för Theil-index sträcker sig över en tidsserie på 20 år och man kan därför utläsa långsiktiga trender.
Mellan år 2000 och år 2020 minskade indexet för regionklyftan i Kanada från 1,32 till 0,85. Under samma period ökade indexet för gapet mellan regioner i Sverige från 0,97 till 1,37.
Här krävs det skattereformer. Göran Persson har lyft fram att dagens kommunalskattesystem är djupt orättvist och ”kommit till vägs ände”. Han har föreslagit en modell inspirerad av Norge där kommunalskatten är enhetlig över hela landet för att undvika att glesbygdskommuner drabbas av både högre skatt och sämre service.
Nationalekonom Klas Eklund har lyft fram frågan om vidgade regionala och kommunala skattebaser som en nödvändig lösning för att säkra regionalt balanserad finansiering av den framtida välfärden. Denna ståndpunkt formulerades ursprungligen i hans omfattande rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi: Vårt framtida skattesystem (ESO 2020:7).
Argumenten och förslagen kan sammanfattas i två huvudpunkter:
- Obalans mellan uppdrag och beskattningsrätt: Eklund konstaterar att kommunernas och regionernas lagstadgade uppdrag har vidgats avsevärt över tid, samtidigt som deras faktiska beskattningsrätt har snävats in. Tidigare hade den lokala sektorn möjlighet att beskatta fler baser, såsom företag och fastigheter.
- Bredda underlaget istället för att höja skattesatsen: Genom att hämta inspiration från länder som Norge, Finland och Kanada, menar Eklund att kommuner bör ges rätten att beskatta fler områden. Att bredda skattebaserna är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv mer effektivt än att fortsätta höja den befintliga kommunala inkomstskatten på arbete.
Medan alla dessa strukturproblem förblir olösta och blir allt värre för varje år som går, pågår inom SD pseudodiskussioner om svensk identitet och svenska värderingar.
Varken höger eller vänster har idag några lösningar på dessa långvariga problem, eftersom alla partier har anammat SD:s imaginära problembild och verklighetsfrämmande politiska retorik och slösar bort sin energi på pseudofrågan om vem som är svensk och vem som inte är det!
