Oavsett regeringskonstellation riskerar aviserade politiska åtgärder att inte få avsedda effekter om inte Riksbanken åläggs ett sysselsättningsmål vid sidan av inflationsmålet. Mellan 2009 och 20014 minskade arbetslösheten betydligt snabbare i länder där Riksbanken också har ett sysselsättningsmål jämfört med länder, där Riksbankens uppdrag begränsas till ett inflationsmål.
Text: Hedi Bel Habib
Otidsenligt med bara ett inflationsmål för Riksbanken
Penningpolitikens mål i Sverige är idag ensidigt inriktad på inflation. Dagens regelverk för Riksbanken skapades på 90-talet. Då var hotet från hög inflation den stora frågan. Riksbanken blev oberoende och skulle fokusera på en enda sak – stabila priser. På Riksbankens hemsida står det därför att: ”Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att ”upprätthålla ett fast penningvärde”. Riksbankens tolkning av detta mål är att inflationen ska vara låg och stabil. Mer precist är Riksbankens mål att hålla inflationen kring 2 procent per år.
Idag är situationen annorlunda. Allt fler forskare betonar behovet av ett nytt penningpolitiskt ramverk för att arbetslöshet inte ska permanentas på höga nivåer. Internationell penningpolitisk forskning tyder klart på att man bör överväga att ge Riksbanken ett sysselsättningsmål vid sidan av inflationsmålet. I Internationella Valutafondens KvartalstidskriftFinance & Development sammanfattas situationen i följande termer:
”Central banks are feeling pressure to expand their inflation brief to include politically charged goals such as employment and growth”. (1)
Bland de som pläderar för behovet dubbelmål för Riskbanken är Benjamin Morton Friedman, en ledande amerikansk nationalekonom och professor Harvard University. Friedmans slutsats angående utformning av Riksbankens mandat för att uppnå sysselsättning och prisstabilitet är tydlig:
”A dual mandate, explicitly addressing both inflation and output and employment, is the best way we know to achieve those ends.” (2,3,4).
Riksbank med dubbelmandat ger lägre arbetslöshet
Arbetslöshet och sysselsättning påverkas av flera faktorer. Med tanke på penningpolitikens avgörande betydelse går det dock att se hur arbetslösheten utvecklats i länder, där Riksbanken endast har ett inflationsmål och i länder där Riksbanken har både ett sysselsättningsmål och ett inflationsmål.
Bland de länder som endast har ett inflationsmål för Riksbanken kan citeras: Sverige, Finland, Belgien, Frankrike och Italien. Eurozonen som helhet kan inkluderas i jämförelsen, eftersom Europeiska Central banken har ett inflationsmål som ligger på 2 %.
I Sverige och EU/Euro- länderna finns det en hierarkisk målformulering för penningpolitiken; det övergripande målet är prisstabilitet medan hög sysselsättning är ett underordnat mål. Vissa länder har däremot en dubbel målformulering som anger prisstabilitet och hög sysselsättning som lika viktiga.
De länder som har ett dubbelt mandat för Riksbanken är Kanada, USA, Australien och Storbritannien. Den amerikanska riksbanken, Federal Reserve har ett dubbelt uppdrag: att främja stabila priser och att stödja sysselsättningen. Målet för penningpolitiken i USA är definierat i följande termer ”a balanced approach consistent with its longer-run goals of maximum employment and inflation of 2 percent”.
I tabellen nedan har vi en grupp länder, där centralbankerna har ett lagstiftat mål om att stimulera tillväxt och sysselsättning som är likställt med inflationsmålet. I dessa länder har arbetslösheten fallit betydligt snabbare än i Sverige och andra länder som i likhet med Sverige saknar ett sysselsättningsmål för Riksbanken. I länder, där riksbanken har ett dubbelmandat har man lyckats med att sänka arbetslösheten utan att ge avkall på inflationsmålet.
| Länder med endast inflationsmål | Riksbankens mål | Arbetslöshet 2009 | Arbetslöshet 20014 | Genomsnittlig inflation 2009-2013 |
| Sverige | 2 % inflationsmål | 8,3 | 8,0 | 1,3 |
| Finland | 2 % inflationsmål | 8,2 | 8,8 | 2,4 |
| Frankrike | 2 % inflationsmål | 9,5 | 10,2 | 1,4 |
| Belgien | 2 % inflationsmål | 7,9 | 8,5 | 1,9 |
| Italien | 2 % inflationsmål | 7,8 | 12,3 | 1,98 |
| Eurozonen (ECB) | 2 % inflationsmål | 9,6 | 11,5 | 1,9 |
| Länder med dubbelmål | ||||
| Storbritannien | 2 % inflationsmål + sysselsättningsmål | 7,6 | 6,5 | 3,08 |
| USA | 2 % inflationsmål + sysselsättningsmål | 9,3 | 6,1 | 1,6 |
| Canada | 2 % (1-3) inflationsmål + Sysselsättningsmål | 8,3 | 7,0 | 1,6 |
| Australien | 2-3 % inflationsmål + sysselsättningsmål | 5,6 | 6,0 | 2,4 |
Harmoniserad arbetslöshet i länder med dubbelmål respektive endast inflationsmål för Riksbanken (2009-201).
Källa: OECD och Centralbanker i respektive land.
Jämför vi Eurozonen med USA och Kanada blir skillnaden uppenbar mellan en penningpolitik som ensidigt inriktar sig på inflation (ECB) och en penningpolitik som kombinerar ett sysselsättningsmål med inflationsmål (Federal Reserve, Bank of Canada). Skillnaden i arbetslöshetsutvecklingen mellan USA och Europa gör att flera forskare och policyspecialister har börjat efterlysa ett dubbelmål för Europeiska Centralbanken (5,6,7)
Sveriges Riksbank bör åläggas ett sysselsättningsmål vid sidan av inflationsmålet
Internationella erfarenheter tyder på att Sverige bör överväga att ge Riksbanken ett sysselsättningsmål vid sidan om inflationsmålet. Ett mål för sysselsättningsgraden bör inriktas på en lämpligt vald åldersgrupp.
På grund av inneboende svagheter i både sysselsättnings- och arbetslöshetsmåtten behövs alternativa kriterier för att definieras ett hållbart sysselsättningsmål. Genom att utgå från hur många timmar som verkligen arbetas i Sverige kan man undvika att höga sjukskrivningstal och många deltidsarbeten påverkar målstrukturen. Ett optimalt mått för ett sysselsättningsmål kan vara att sätta det totala antalet arbetstimmar i relation till befolkningen mellan 20 och 64 år. Det är i dessa åldersgrupper som människor främst arbetar och utgör huvudbasen för skatteintäkter.
Ett sysselsättningsmål för Riksbanken har inte bara en betydelse för arbetsmarknadsutveckling utan också för överskottsmålets hållbarhet och den finansiella stabiliteten. Överskottsmålet förutsätter per definition höga sysselsättningstal och är därför på längre sikt oförenligt med höga arbetslöshetsnivåer. Minskad arbetslöshet är därför en nödvändig förutsättning för att uppnå och upprätthålla överskottsmålet i statsfinanserna.
Text: Hedi Bel Habib
Referenser
(1) A Broader Mandate. Finance & Development, June 2014, Vol. 51, No. 2, Luis Jácome and Tommaso Mancini-Griffoli. A Broader Mandate — Finance & Development, June 2014, IMF.org
(2) FRIEDMAN, Benjamin M. (2014), « Has the financial crisis permanently changed the practice of monetary policy? Has it changed the theory of monetary policy? », National Bureau of Economic Research, working paper, n° 20128
(3) Why a Dual Mandate is Right for Monetary Policy, Benjamin M. Friedman, .International Finance 11:2, 2008: pp. 153–165.
(4) Discussion of “Tactics and Strategy in Monetary Policy: Benjamin Friedman’s: Thinking and the Swiss National Bank. Lars E.O. Svensson, International Journal of Central Banking January 2012. Vol. 8 No. S1.
(5) The case for a ‘dual mandate”. Samuel Brittan. Financial Times, April 10, 2008
(6) The Case for a Dual Mandate for the European Central Bank? Francesco Saraceno, 2012. Progressiveeconomy.eu/…/case-dual-mandat.
(7) The Federal Reserve and the European Central Bank: a theoretical comparison of their legislative mandates. GIUSEPPE FONTANA. Journal of Post Keynesian Economics / Spring 2006, Vol. 28, No. 3 433
