Norska hälsoministern Bent Høie vill inte djuputreda misslyckat vaccinexperiment

DEBATT. Hälsominister Bent Høie (H) har avslagit en begäran om en ny undersökning av ett hälsofarligt vaccinexperiment som genomfördes åren 1988-1991 för att hitta ett vaccin mot hjärnhinneinflammation, meningokock B.

Kravet på ny undersökning kommer från de som drabbades negativt av vaccinet. Enligt dessa gav vaccinexperimentet allvarliga biverkningar som kroniska trötthetssyndrom (CFS) och andra hälsoproblem. Nästan 180000 gymnasieelever och 54600 soldater deltog i experimentet. De fick antingen vaccin eller placebo. 564 fall av biverkningar har inrapporterats.

Mörkning och nedtoning av risker och biverkningar

• Mörkertalet är sannolikt enormt gällande både tydliga och vaga neurologiska skador precis som i fallet Pandemrix och narkolepsiskandalen i Sverige.
• När människor blir sjuka är rutinen för läkarna att aldrig koppla biverkningarna till vacciner. Istället väljer läkare att betrakta biverkningarna som nya sjukdomar och skulden läggs på patienten. Det brukar heta att det är immunologiska sjukdomar (dvs fel på patientens immunförsvar), generna (fel på patientens gener) och tex utbrändhet (patienten arbetar för mycket).
• Staten vill inte ha oberoende utredningar. Vi ser samma beteende som hos svenska myndigheter: tona ner, mörka riskerna, låt inte en oberoende part utreda situationen och om så sker tona ned den oberoende utredningens resultat.

I det norska fallet konstaterade en utredning under ledning av professor Olaf Gjerløw Aasland att riskerna med det norska vaccinexperimentet inte hade redovisats tydligt.

Riskerna med vaccin tonas alltid ned. De tonas under den uppbyggande fasen när vaccinlösningen presenteras, under den pågående vaccinationsprocessen och efteråt när biverkningarna uppstår, samt även under den efterföljande juridiska processen åren efter vaccinskandalerna.

Läs mer i ABC Nyheter (norska)

Text, analys och översättning: NewsVoice