Globalismen – Är vi ”useless eaters” eller bara nummerkarlar?

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 4 februari 2017
- Torbjörn Sassersson
Bild: Lars Bern

Lars Bern tittar närmare på hur globalisterna betraktar den vanliga människan. Det mest nedsättande epitetet är termen ”useless eaters”*. I andra fall har vi kallats för nummerkarlar eller meniga (med ett nummer). Hillary Clinton kallade Trumps väljare för “a basket of deplorables”. Det mest vanliga är att vanligt folk betraktas som ett populistiskt ”innehåll” som behöver hjälp med att förstå fakta och omvärld.

Text: Lars Bern, Antropocene | Berns originalrubrik lyder: ”Globalisternas mål är att göra människor till en fri handelsvara”

Lars Bern - Foto: Torbjörn Sassersson
Lars Bern – Foto: Torbjörn Sassersson

Globalisternas mål är att göra människor till en fri handelsvara precis som olja, malm och vete. Jag drar mig till minnes ett begrepp som en högt uppsatt tidigare företagsledare i min närhet ofta använde. Han kallade den vanliga arbetskraften på fabriks- och kontorsgolvet för nummerkarlar. Vad han menade med det, var att den stora massan av arbetskraften, där varje individ var lätt utbytbar mot varandra, kunde betraktas och behandlas bara som ett nummer.

Inom det militära kallas de meniga soldater. Alla i min ålder kommer ihåg serierna om 91:an Karlssonsom handlade om de två meniga soldaterna 91:an och 87:an. De var nummerkarlar.

När de oligarker som styr vår värld och har ägarkontrollen i de stora företagen och bankerna betraktar marknaden, så ser de en rad naturresurser som de kan exploatera för att ytterligare öka sina rikedomar. En av dessa resurser är världens alla vanliga enkla människor – eller nummerkarlar om man så vill. Som med alla naturresurser så bestäms priset av marknadens balans mellan tillgång och efterfrågan. Priset på arbetskraften är inget undantag.

I oligarkernas ögon är alla nationsgränser som hindrar ett fritt flöde av resurser något som står i vägen för deras möjligheter att styra priser och expandera sin verksamhet. Detta gäller givetvis även arbetskraften. Det är därför man bildat organisationer som Open Society Foundation (OSF), vars djupaste syfte är att riva alla gränser och se till att arbetskraften skall vara fritt rörlig – att alla nummerkarlari världen skall tvingas konkurrera med varandra, utan att vara skyddade av sin nationalitet eller regler för arbetskraftens rörlighet.


Större delen av det svenska politiska etablissemanget har inordnat sig efter den globalistiska tänkta världsordningen och medverkar aktivt. Fredrik Reinfeldt som bevisligen står under starkt inflytande av den styrande oligarkin (han är nu anställd i en av deras banker) drog sitt strå till stacken genom att öppna Sveriges gränser på vid gavel.


Planen var att översvämma landet med billig arbetskraft och därmed underminera Socialdemokratins själva fundament – LO och kontrollen över lönebildningen. Tyvärr har svensk socialdemokrati i någon sorts naiv blåögd dumhet inte i tid sett faran förrän det var för sent.

OSF är på pappret en s.k. ideell organisation med enorma ekonomiska resurser från några hyperförmögna personer, resurser som används för att finansiera långa rader av andra organisationer som även utger sig för att vara ideella – alla givetvis med samma mål. Den ideella stämpeln har man skaffat sig genom att på pappret inte vara vinstdrivande, men detta är givetvis inte sant. Vinsterna från verksamheten uppstår bara inte i OSF, utan den kan oligarkerna ta ut via sina fonder som spekulerar på en marknad som är manipulerad av just OSF.

Organisationen utger sig även verka för att sprida demokrati, men har blivit mest känd för att ha legat bakom den fascistiska statskuppen mot den demokratiskt valde presidenten i Ukraina. Alltså raka motsatsen mot vad man utger sig för.


Detta att skapa förment ideella organisationer för att manipulera marknaden och politiska val har under senare decennier blivit en farsot som hotar demokrati och stabilitet.


I många länder har ledningen insett faran och börjat betrakta OSF och de organisationer som stöds, som främmande agenter. Deras verksamhet har av det skälet förbjudits på flera håll. Detta att rika människor kan bilda den här typen av organisationer och få dem erkända som någon form av idealitet och filantropi är givetvis ytterst osmakligt.

En organisation som tar emot stora belopp från någon enskild rik person som samtidigt har ett direkt inflytande i organisationen, borde aldrig kunna hävda en ideell status. I princip borde ett minimikrav för att ses som ideell vara att man i huvudsak är finansierad av en stor samling medlemmar – att man är en folkrörelse.

Personerna bakom OSF var även mycket aktiva i den amerikanska presidentvalskampanjen. Redan i primärvalen medverkade man i högsta grad till att beröva Bernie Sanders nomineringen som Demokraternas presidentkandidat. Under valrörelsen samlade han enormt mycket större folkskaror än den hatade Hillary Clinton och hade givetvis vunnit om valet inte varit starkt manipulerat.

Genom detta agerande mot Sanders jämnade oligarkerna marken för Donald Trump, vars valkampanj red på samma missnöje som Sanders´. Valet av Trump lyckades man inte stoppa, men har nu satsat på att försöka sabotera hans regim genom att anstifta upplopp och andra oroligheter. Allt som ni hör om på nyheterna i MSM är inga spontana protester utan väl organiserade av olika suborganisationer till OSF.

Förklaringen till att oligarkerna fruktade Sanders inser ni lätt om ni lyssnar till en intervju med honom. Lyssna på den!

Sanders kommer där in på hur de rikaste i världen ständigt berikar sig på arbetar- och medelklassens bekostnad och hur förmögenhetsfördelningen för varje år som går blir allt mer snedvriden. Det är denna obalans som ger näring åt den folkliga revolten mot globalismen som vi ser över hela västvärlden.

Det låter så tilltalande med ett gränslöst globalt samhälle med fri rörlighet, men bakom den kulissen gömmer sig en strävan mot att göra alla världens nummerkarlar till en fri handelsvara, där alla tvingas konkurrera med varandra. Vem tror ni kommer att skörda frukterna av det?

Text: Lars Bern, Antropocene

*A term implied in National Security Study Memorandum 200 written by Henry Kissinger. It basically implies that there are too many ”useless eaters” consuming valuable resources…

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq