Vi får ständigt höra att det är viktigt för vår hälsa att vi äter mer frukt och grönt. Den vetenskapliga grunden för den rekommendationen verkar vara god. I den anti-ekopropaganda som under senare år sköljt över oss påstås att det oftast är slöseri att välja dyrare ekologiskt odlade grönsaker framför de snabbväxande industriellt odlade.
Text: Lars Bern | Artikelkälla: Antropocene | Läs del 1 i artikelserien
SR:s ekoredaktion gjorde för över ett år sedan en granskning som kom fram till att anti-ekopropagandan faktiskt är falsk.
Slutsatsen var att de nya snabbväxande grönsakssorterna som finns i våra butiker idag inte är lika nyttiga som de var förr. De innehåller allt mindre av de ämnen som skyddar mot livshotande och andra sjukdomar.
De viktiga fytokemikalierna
Grönsaker innehåller vitaminer och mineraler som vi behöver för att överleva men också andra ämnen som fytokemikalier. Dessa är en del av plantornas immunförsvar och när vi äter dem hjälper de även oss att hålla oss friska.
En av våra vanligaste grönsaker – tomaten innehåller en av de mest potenta fytokemikalierna som kallas lykopen. Att äta mycket tomater kan skydda oss mot flera cancersorter, men då gäller det att välja rätt tomater.
Exemplet ekotomater
Ungefär två tredjedelar av de tomater som säljs i butikerna är vanliga runda tomater. När forskare kollade hur mycket lykopen olika tomatsorter innehöll visade det sig att de vanliga runda tomaterna innehöll minst lykopen. En liknande tomatsort kallad Flavence, innehöll mer än dubbelt så mycket.
Problemet är att den tomaten är dyrare att producera eftersom produktiviteten i kg per kvadratmeter odling är ca. 10% lägre. Konsumenterna väljer oftast de billigaste. Små tomater har regelmässigt högre halt av lykopen än stora (upp till fyra ggr högre). Extra röda tomater likaså.
Senare tids forskning visar att de moderna storsäljande högproduktiva grönsakssorterna ofta innehåller betydligt mindre av de viktiga fytokemikalierna än vad de gjorde förr. Det beror på att de kommersiella växtförädlarna varit fokuserade på att ta fram grönsaker som växer snabbare och ger större skördar mätt i kg. Man får ju betalt per kg.
Det är i den processen grönsakerna förlorat många av sina viktiga fytokemikaler och andra näringsämnen. Växtförädlarna har inte tittat så mycket på näringsinnehåll. Man är fokuserad avkastning i kg. Det gäller även att kunna transportera långa sträckor, så hållbarhet blir även viktigare än näringsinnehåll.
Det finns också en annan motsättning mellan hög avkastning och så nyttiga grönsaker som möjligt. Om en planta är särskilt näringsrik så kan det innebära att den samtidigt har sämre avkastning i kg och kan vara svårare att hantera så att den förblir fräsch. Det är inte förvånande att en grönsaksproduktion som prioriterar att det skall växa fort och ge maximal vikt per kvadratmeter odling inte får samma näringsinnehåll per kg. Detta blir ju inte heller bättre av att de massproducerade grönsakerna ofta skördas för tidigt av hållbarhetsskäl. Istället för viktiga näringsämnen får kunden mest en massa giftförorenat vatten och cellulosa för sina pengar.
Flera studier visar hur moderna högproduktiva grönsaker innehåller lägre halter av fytokemikalier än i äldre eller vilda sorter. Vilda hallon och blåbär har högre antioxidativ förmåga och innehåll av fytokemikalier än odlade varianter.
De traditionella gamla sorterna av grönkål innehåller högre koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie. Vilda tomater innehåller som vi nämnt högre koncentrationer av fytokemikalier än odlade tomater. Växtförädling har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler i äggplantor, vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade.
Av SR:s granskning framgick även att ekologiska grönsaker enligt vissa studier innehåller mer fytokemikalier än konventionellt odlade.
Orsaken är sannolikt att de växer i en tuffare miljö med mindre kvävegivor och utan kemiska bekämpningsmedel mot sjukdomar och skadeinsekter. De ekologiska grönsakerna producerar därför mer fytokemikalierna för att skydda sig mot den stress som de utsätts för.
Ekoodlad mat nästan giftfri
Utöver ett långt rikare näringsinnehåll innehåller de ekologiska frukterna och grönsakerna långt mindre gifter från olika bekämpningsmedel. Naturskyddsföreningen har gett ut en bra redovisning av gifter i frukt och grönt som ger god vägledning. Speciellt giftutsatta frukter är jordgubbar, äpplen, nektariner, persikor och selleri.
Min slutsats är att det finns mycket tungt vägande skäl att sluta köpa giftbesprutade grönsaker och frukter där innehållet främst är vatten och cellulosa. Välj ekologiska produkter och köp lite mindre om ni tycker de är för dyra, ni får ändå mer för era pengar mätt i näringsämnen och giftfrihet.
Text: Lars Bern, Antropocene
