Den viktigaste men säkert inte den enda drivkraften bakom vår tids terrorism är ett resultat av hur västvärldens kolonialvälde uppträtt de senaste 200 åren. Detta har dels lett till skapandet av en rad statsbildningar på ytterst tveksamma grunder.
Text: Lars Bern, Antropocene | Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5
Kolonialherrarna har suttit med linjal och dragit gränser rakt igenom etnisk och religiösa regioner utan hänsyn till relationerna mellan olika klaner, stammar och folkgrupper. Detta har bäddat för uppslitande regionala konflikter som ofta tagit sig uttryck i form av krig och terroraktioner.
Kolonialstaternas folkmord och förtryck av människor i de områden man härskat över har även grundlagt ett djupt hat mot västerländska herrefolk. Det är främst britterna som utmärkt sig i dessa sammanhang inom sitt en gång enorma kolonialvälde. Detta har sträckt sig från södra Asien över Mellanöstern till Afrika där man överallt kan spåra olika uttryck för kolonialtidens konsekvenser.
Sedan det brittiska kolonialväldet upplösts har ofta USA kommit i dess ställe med militär närvaro på många håll. Man har iscensatt statskupper och revolter som orsakat stor blodspillan. Den västerländska inblandningen i dessa delar av världen har alltså fortsatt till våra dagar och då speciellt i regioner av ekonomisk-strategisk betydelse som Mellanöstern.
Resultatet av västvärldens kolonialisters hänsynslösa framfart får vi nu skörda bl.a. i form av terrorism. Det som kostar flest människoliv är religiöst driven terrorism, idag främst olika religiösa motsättningar som vi t.ex. sett mellan shia och sunni muslimer. Vi ser det även i religiösa konflikter mellan muslimer och hinduer i Pakistan/Indien och mellan muslimer och buddister i Burma m.fl. områden.
Den terrorism som fått mest uppmärksamhet i västvärlden är av förklarliga skäl den som bottnar i ett hat mot västvärlden bland människor från de tidigare västliga kolonierna. I takt med framväxten av till synes allt mer organiserad terrorism riktad mot västliga intressen, har västvärldens politiker och säkerhetsmyndigheter ägnat allt mer uppmärksamhet åt hur man skall kunna stävja utvecklingen.
Med saudiaraben Osama bin Laden som i augusti 1988 formade sin terrororganisation al-Qaeda fick den internationella terrorismen och hatet mot USA och övriga västvärlden ett ansikte. 1990 avslöjade FBI bevis för omfattande terrorplaner, bl.a. planer att spränga skyskrapor i New York vilket var de tidigaste bevisen för al-Qaedas terrorplaner utanför den muslimska världen.
År 1993 utförde den här kretsen terrorister den första terrorattacken mot WTC när man detonerade en lastbilsbomb på 606 kg sprängmedel under det norra tornet. Attacken misslyckades och tornet stod kvar. Detta blev dock upptakten till attackerna den 11 september 2001.
Kriget mot terrorn börjar
1998 sprängde al-Qaida de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania. I efterspelet av de attackerna krävde USA att Afghanistan skulle utlämna bin Ladin. När talibanregimen vägrade lät Clinton-administrationen bomba vad man trodde var al-Qaidas träningsläger i Afghanistan, vilket visade sig i vanlig USA-ordning vara civila byar. I Washington växte behovet av att visa sin styrka och radera ut terroristerna, men det enorma amerikanska krigsmakten var ganska maktlös mot denna typ av fiende och efter fiaskot i Vietnam fanns ingen folklig opinion för nya stora krigsinsatser.
Det är nog ingen tvekan om att flygattackerna mot WTC den 11 september genomfördes och planerades av al-Qaeda under ledning av terroristen Mohamed Atta. Utredningen visade att han varit i Afghanistan under flera månader under årsskiftet 1999-2000, där han då träffat Osama bin Laden och andra ledare. Atta och de övriga i den s.k. Hamburgcellen fick instruktioner om attackerna från Khalid Sheikh Mohammed som anses vara hjärnan bakom attacken såväl 1993 som 2001. Den springande punkten är alltså inte i vad mån attacken var en False Flag eller inte som många konspirationsteoretiker hävdar, utan varför denna stora operation kunde gå under radarn hos världens största och mest avancerade underrättelseorganisation. I mina ögon ytterst osannolikt med tanke på attentaten 1993 och 1998.
Eftersom det fanns ett starkt intresse inom vida kretsar av den amerikanska oligarkin att hitta en förevändning att rensa upp Mellanöstern från alla regimer som vägrade att ta regi från oligarkin, kan man mycket väl tänka sig att det fanns krafter i Washington som såg ett värde i att låta den planerade attacken ha sin gång. Måhända fanns det även krafter som såg till att den blev mer omfattande och framgångsrik än terroristerna kunnat drömma om i sina vildaste drömmar. Det gällde ju att mobilisera den amerikanska hemmaopinionen.
Med skrupellösa personer som Dick Cheney och Donald Rumsfeld i nyckelpositioner inom administrationen skall man inte ta det för osannolikt. Här kanske vi kan finna förklaringen till alla märkliga omständigheterna kring 11 september som gett näring till floden av konspirationsteorier.
Kriget mot terrorismen påbörjades med Operation Enduring Freedom den 7 oktober 2001 genom attacken på talibanregimen i Afghanistan där al-Qaeda även hade sin bas och sina träningsläger. Man skall då komma ihåg att Talibanregimen på många sätt varit en indirekt amerikansk skapelse.
Då kommunister med Sovjetiskt bistånd tagit makten i Kabul såg USA det som ett nytt steg i det kalla kriget mot kommunismen. Efter att nyligen ha förlorat Vietnamkriget med massor av stupade amerikaner var det otänkbart för Washington att sätta in trupper. Man valde därför att tillsammans med Pakistan skapa en proxyarmé för att infiltrera Afghanistan och bekämpa kommunisterna. Genom CIA utbildades och beväpnades således minst 35 000 mujaheddinsoldater för ändamålet.
Upproret startade redan år 1978 och Sovjet trappade upp sitt engagemang när man i december 1979 gick in med ett stort antal trupper och ockuperade landet. Efter Sovjets sammanbrott och tillbakadragande ur Afghanistan föll den kommunistiska regimen. Det följdes av en utdragen maktkamp mellan olika mujaheddinfraktioner. USA hade tappat kontrollen över sin proxyarmé, något som några år senare skulle komma att upprepas. 1994 uppstod som en motrektion mot kaoset och laglösheten i form av den fanatiska talibanrörelsen som tog makten 1996.
Genom anfallet på Afghanistans talibanregim påbörjades kriget mot terrorismen. Amerikanerna har under åren även dragit in ett antal NATO-länder på sin sida och av någon outgrundlig anledning har även Sverige gått in och deltagit. Det afghanska kriget har i princip ännu inte avslutats efter 16 år och mycket tyder på att talibanerna åter är på väg att vinna mark – ett nytt svidande nederlag för USA/NATO:s krigsmaskin och en meningslös och dyrköpt svensk militär insats.
Fortsättning följer
Text: Lars Bern, Antropocene | Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5
