DEBATT. Statens Livsmedelsverk (SLV) efterlyser en seriös kostdebatt. Vi är många som försökt oss på konststycket att erbjuda en sådan debatt. SLV har dock av oklar anledning valt att försöka tiga sig förbi denna fråga. Tiger gör dock inte margarinmånglarna. Och det är ett bekymmer.
Text: Dr Tore Persson (1953-2016). Persson var leg läkare på Karolinska sjukhuset och forskade bla på mat till barn och unga | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2009-04-23. | Läs även: Dr Tore Persson: Livsmedelsverkets kostråd är hopplöst enfaldiga
I hälso- och sjukvårdens arbete ingår att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. I läkarens vardag sker ett naturligt samspel mellan dessa grundläggande aktiviteter. Undersökningsfynd värderas och utgör ett av flera underlag för eventuell behandling. Som legitimerad yrkesutövare omfattas läkaren av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdens område. Arbetet ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Vad händer när man börjar slira på befintligt regelverk och bedriva sjukvårdande eller sjukvårdsliknande verksamheter utan erforderlig utbildning och legitimitet? När, till exempel, margarin-månglare erbjuder screening av blodfetter på kunder i livsmedelsbutiker. I akt och mening att kunna prångla ut färgglatt växtslem till en uppstressad allmänhet. Initiativet är ingalunda oproblematiskt.
Den springande punkten är hur undersökningsresultatet tolkas samt att den som utför en undersökning eller ger råd kring diagnoser, har erforderlig kompetens att ta ansvar för vidare handläggning och eventuell behandling. Samt tar det fulla ansvaret för eventuella biverkningar av den föreslagna behandlingen.
Man kan nu även undra hur Läkartidningen ställer sig till den på växtslem slirande skaran. I Läkartidningen nr 13 25-31 Mars 2009 Vol 106: sid 911, står att läsa följande text i en helsidesannons:
Becel pro-activ ”Det mest effektiva sättet att sänka kolesterolvärdet utan läkemedel”
Och i brödtexten bullrar och bröstas det rejält:
”Fakta är att studier har visat att livsmedel med tillsatta växtstanoler eller växtsteroler som Becel pro.activ, tillsammans med en hälsosam kost, eller i kombination med statiner, kan ha en signifikant kolesterolsänkande effekt”.
Som referens lämnas bl.a. Katan et al, Efficacy and Safety of Plant Stanols and Sterols in the Management of Blood Cholesterol Levels, Mayo Clin Proc. 2003;78:965-978.
Hur ser då vetenskapen ut?
Referensen är ingen studie. Skriften refererar till ett möte som avhölls i Stresa, Italien den 7 till 9 mars år 2001. Mötet organiserades och arrangerades av ILSI, NFI och Unilever. ILSI står för International Life Sciences Institute. I ILSI representeras även en lång rad multinationella företag. Ett är Unilever som är ett bl.a. margarin-månglande företag som säljer Becel.
De i ILSI ingående företagen är oöverskådligt lång, men inbegriper bl.a. följande:
Nestlé, Groupe Danone, Coca-Cola Europe, Mars, Kellogg Europe, Tate & Lyle Speciality Sweeteners, Ajinomoto Europe, Procter & Gamble, Südzucker, Consultant for Cargill, Kraft Foods, Valio, Syral, RHM Technology, National Starch Food Innovation, Danisco, Ferrero Group, Frito Lay Europe, Royal Numico, Masterfoods, Campina, Friesland Coberco Dairy Foods, Marks & Spencer, Confederation of Food and Drink Industries of the EEC (CIAA) – Coca-Cola Services, European Snacks Association (ESA), Liaison Centre for the Meat Processing Industry in the European Union (CLITRAVI), Dr. August Oetker Nahrungsmittel KG, m.fl. mm. etc.
Något har de gemensamt. De kan räknas bland stärkelse- och snabbmatsfabrikörers skara. Alla. NFI står för Nutrition Foundation of Italy, som tillsammans med en lång rad av liknande *organisationer* (varav SNF Swedish Nutrition Foundation är Sveriges motsvarighet), utgör *den hårda kärnan* i ILSI International Life Sciences Institute.
Vad sysslade man då med vid detta möte i Stresa, Italien år 2001?
”We summarize the deliberations of 32 experts on lipids, nutrition, and heart disease [.] to discuss the efficacy, safety, and future research required on plant sterols and stanols”.
Vilka var då dessa 32 experter på fetter, nutrition och hjärt- kärlsjukdom?
Av dessa 32 är endast 26 namngivna i dokumentet. De övriga, icke namngivna, sex’ eventuellt akademiska bildning är höljd i dunkel och okunnighet.
De kanske kom från någon annan gren av växtslemförsäljares skara!? Vad vet väl jag?
Återstår så 26 namngivna mötesdeltagare, varav 7 är just margarin-månglare från Unilever. Erkennerligen utan akademisk bildning och ej medicinskt tränade.
Återstår så 19 namngivna mötesdeltagare, varav 8 är minimum PhD; dock utan MD, dvs. med akademisk bildning men ej medicinskt tränade.
Återstår så 11 namngiva mötesdeltagare, med minimum MD; dvs. med akademisk bildning och medicinskt tränade.
Rent matematiskt är alltså de mötesdeltagare, med akademisk bildning och medicinskt träning, vid det aktuella mötet, i solklar minoritet: 35 %.
Och vad kom mötet fram till för nyttigheter?
Det finns över en stor del av världen, en bred consensus kring påståendet att låga halter av kolesterol i blodet minskar risken för hjärt- kärlsjukdom.
Vid ILSI mötet i Italien gör man ett nummer av följande:
”Foods with plant stanol or sterol esters lower serum cholesterol levels”.
Denna *slutsats* drogs ur ”A meta-analysis of 41 trials”.
Så här gick turerna i denna dystra vals.
Först ställde man sig frågan:
”What Is the Potential Impact for CHD Risk Reduction?”
Och svaret krystades fram:
”No trials have directly tested the effects of sterols and stanols on CHD incidence”
Jaha, då vet vi det. Mötets margarinmånglarfalang girar, i kraft av sin majoritetsställning, tvärt i motlutet och vet minsann besked:
”Thus, there is a theoretical possibility that the expected beneficial effect on CHD will not be realized fully”.
Och finner något slags nåd i följande utsaga:
”However, most workshop participants [Majoriteten. Dvs. icke-medicinarnas 65%?] believe that LDL cholesterol-lowering intervention rarely has failed to reduce the incidence of ischemic heart disease when tested in randomized trials. [86]”
Vad står egentligen i referens [86]? Vi tittar efter.
86. Law MR, Wald NJ, Thompson SG. By how much and how quickly does reduction in serum cholesterol concentration lower risk of ischaemic heart disease? BMJ. 1994;308:367-372.
Där står:
”Lowering serum cholesterol concentrations in a population is critical in reducing mortality from ischaemic heart disease”.
Att sänka kolesterolhalten i blodet är grundbulten för att minska dödligheten i hjärt- kärlsjukdom. OK.
”Action needs to be taken to reach this target”.
Vi måste göra någonting. OK!
”This includes wider public education, labelling of foods sold in supermarkets, and provision of information on the content of restaurant meals”.
För att uppnå detta krävs omfattande folkbildning, märkning av livsmedel, informationskampanjer om restaurangmat osv. OK!?
”Most important, though more difficult, is to implement national and international policies on food subsidies that are linked to health priorities”.
Det viktigaste och det svåraste är att få folk att begripa, att den mat som hållit dem och deras förfäder, kvar i livet under oöverstigliga eoner av tid, numera (sedan 50-talet) utgör ett dödligt gift. OK?
Alltså: Vi måste koppla myndigheters råd till hälsomålen. Ord och inga visor!
Medicinarna [den lilla tappra gisslan-skaran; ca 35 %] vid ILSIs möte skjuter, med minoritetens rodnande skam på sina kinder, in sin sista brasklapp:
”Other participants would like the reassurance provided by a trial with hard end points”.
Skulle det inte vara bättre om vi sysslade med lite ”äkta” vetenskap? Och erfor säkert därvid, något slags frid, i sina små, grå själar. Hur har då författarna till referensen [86] kommit fram till de högst förunderliga slutsatserna ovan?
Jo, man har bl.a. läst följande text:
”The seven countries study measured serum cholesterol concentrations and recorded mortality from ischaemic heart disease prospectively among men living in 16 communities in seven countries [12,13]”.
Ur dessa ärkepekoral:
12. Keys A. Seven Countries: a multivariate analysis of death and coronary heart disease. Cambridge: Harvard University Press, 1980.
13. Keys A, Aravanis C, Blackbum H, van Buchem F, Buzina R, Djordjevic B, et al. Epidemiological studies related to coronary heart disease: characteristics of men aged 40-59 in seven countries. Acta Med Scand 1967;suppl 480:1-392.
Där dyker han upp: Gubben i lådan. Fuskaren från förr. Hela konceptet vilar alltså på ett enfaldigt tankemoras byggt i vetenskaplig kvicksand.
Frågor på detta?
Så långt referens [86].
Så mycket för den s.k. *vetenskapen*.
Vad gjorde man då *egentligen* vid ILSI-mötet i Italien?
Det möte som ger margarinmånglare tillräckligt med råg i ryggen att uttala följande tvärsäkra devis:
”Fakta är att studier har visat att livsmedel med tillsatta växtstanoler eller växtsteroler som Becel pro.activ, [.] i kombination med statiner, kan ha en signifikant kolesterolsänkande effekt”.
Jag tror att det gick till ungefär så här: Man har suttit, man har bläddrat bland olika pappershögar, man har kliat sig här och där, man har tittat i taket, gäspat, man har studerat nagelbanden, kanske ringt hem till frugan, man har språkat lite med folk, slumrat till och vaknat med ett ryck; kort sagt, man har varit på konferens.
Det är ingenting som har med vetenskap, fakta, studier eller signifikans att skaffa.
Vidare i ILSIs mötestext.
”Dietary therapy is the cornerstone of strategies to lower serum LDL cholesterol levels and reduce the risk for coronary heart disease (CHD)”.
”Eating foods low in saturated fat and cholesterol and high in stanols or sterols can reduce LDL”.
”Therefore, most workshop participants [dvs. majoriteten; de 65% icke-medicinare] believe that sterols and stanols should complement a healthy diet low in saturated fat and cholesterol and high in fruits, vegetables, and whole grains, with unhardened oils as the fat source”.
Majoriteten vid mötet, dvs. margarinmånglarnas skara, tror alltså bergfast på att steroler och stanoler kan rädda mänskligheten undan ond, bråd död.
Av någon anledning? Troligen för att de kan tjäna en hacka om de lyckas sälja smörjan.
ILSI-mötet vill alltså till varje pris få ner vanligt folks alltför höga kolesterolhalter i blodet.
Och detta vill de åstadkomma genom att få så många som möjligt att äta syntetiskt växtslem.
Men, de konstaterar själva att det är dyrt och krångligt att få folk att sluta äta den mat som har hållit dem vid liv under generationer. Och det är tydligt lika krångligt med ILSIs alternativ: stanoler och steroler.
Hur är det då med det ILSI-mötet gäller: stanoler och steroler i förhållande till kolesterolhalten i blodet?
Stanoler och steroler sänker kolesterolhalten i blodet. Enligt ILSI.
Är stanoler och steroler säkra och bra grejor?
Som tryggt kan ges till människor?
Vad sa ILSIs möte i Italien om just detta?
”There are insufficient data to suggest that plant stanols or sterols either prevent or promote colon carcinogenesis”.
Översatt: Det finns otillräckligt med data om huruvida stanoler och steroler förhindrar eller orsakar tjocktarmscancer.
Oops!
Sedan vrider sig ILSI delegaterna som små maskar på en stor krok:
”Safety of sterols and stanols is being monitored by follow-up of samples from the general population; however, the power of such studies to pick up infrequent increases in common diseases, if any exist, is limited”.
Och kommer till den enda (ur ILSIs perspektiv) rimliga slutsatsen:
”A trial with clinical outcomes probably would not answer remaining questions about infrequent adverse effects”.
Man kan undra hur medicinarna mådde i själen efter den svaveldosen? Detta blev åtminstone jag inte klokare av. Eller; det blev jag *verkligen* klokare av! Som vanligt får man göra det enda raka: läsa innantill och grunna. Då gör jag det. Vi börjar med verkningsmekanismen för stanolers och sterolers kolesterolsänkande effekt?
ILSI mötet (igen):
”Cholesterol balance studies established that this effect was due to reduced cholesterol absorption”.
”Consumption of plant sterols and stanols increases the fecal excretion of cholesterol and its metabolites”.
Så; stanoler och steroler hindrar dietärt kolesterol att tas upp; från tarm till blodbanan. Detta leder till att de kolesterolinnehållande livsmedel Du stoppar i munnen, hamnar i *den stora vita telefonen* och så drar Du i snöret: Adjöss med det! Detta inkluderar allt som fanns bundet till kolesterolet; dvs. fettlösliga vitaminer och annat nyttigt. Adjöss med det åxå!
Det förtjänar i sammanhanget att påpekas, att just det dietära kolesterolet endast utgör en mindre fraktion av det i blodbanan cirkulerande, livsnödvändiga kolesterolet.
Huvuddelen av det i blodbanan cirkulerande, livsnödvändiga kolesterolet, tillverkas som bekant av levern. Ingenting annat. Men; om man äter Becel pro.activ, hamnar i stället stanoler och steroler i Ditt blod. Vad händer då? Är Becel pro.activ ofarligt?
ILSI mötet (igen) om vad som händer om man snafsar i sig stanoler och steroler:
”There were [.] reduction of fat-soluble vitamins.”
Vitamin A, D, K och E är just fettlösliga vitaminer. De reduceras i kroppen.
”Levels of vitamin A and D [fettlösliga vitaminer] are particularly important for children.”
Just det.
”Statistically significant reductions occurred in the plasma concentrations of the hydrocarbon carotenes: alpha carotene by 9%, beta carotene by 28%, and lycopene by 7%.”
Totalt en 44% reduktion av cirkulerande carotenoider.
Vad händer då?
”Substances that can reduce circulating carotenoids pose a theoretical public health concern because low levels of circulating carotenoids have been associated with increased risk of several chronic diseases including CHD, certain cancers, and macular degeneration.”
I observationsstudier har alltså en reduktion av cirkulerande carotenoider setts samvariera med, förutom macula degeneration, en ökning av lungcancer, prostatacancer och hjärt- kärlsjukdom CHD. Då vet vi det!
”Plant sterols and stanols have estrogenic effects”.
Stanoler och steroler har östrogeneffekter. Motverkar manligt könshormon. Då vet vi det!
”Increased consumption of plant stanols and sterols elevated the amount of cholesterol in the large intestine”.
Stanoler och steroler höjer kolesterolhalten i tarmen. Då vet vi det!
”An [.] increase in the fecal concentration of 4-cholesten-3-one [metabolit] was found after healthy volunteers consumed [.] phytosterols for 4 weeks. 4-Cholesten-3-one has been reported to be mutagenic”.
Nedbrytningsprodukter [som 4-cholesten-3-one] ökar i kroppen redan efter en kort tids användning. Dessa nedbrytningsprodukter är mutagena.
”Sterols and stanols have been found in atheroma lesions”.
I ett svagt ögonblick verkar nu t.o.m. ILSI-mötet ha stannat upp och häftigt dragit efter andan:
”Does Absorption of Plant Sterols and Stanols Promote Atherosclerosis?”.
Men de flinar bara till och vimsar strax vidare:
”Still, it is unclear whether supplement trials are relevant to predicting the effect of reductions in plasma carotenoid induced by stanols and sterols.
Thus, there are no convincing data to suggest that plant stanols and sterols either contribute to or prevent colon carcinogenesis.
Adverse health outcomes due to observed decreases in beta carotene levels in plasma are speculative and are of no major concern.
Safety is being monitored by follow-up of samples from the general population eating these foods.
However, the power of such studies to detect rare adverse effects, if any exist, is limited.
A clinical trial would be extremely expensive and would probably not answer remaining questions about infrequent adverse effects.”
Läs texten ovan minst en gång till. Låt den verkligen sjunka in! Bra. Då vet vi detta.
”Long-term data on use of plant stanols and sterols in children are lacking, and such data are needed.”
”The lack of long-term experience leaves a possibility of unforeseen effects.”
Medicinarna kanske gjorde kanske någon nytta vid mötet, trots allt. Becel pro.activ verkar ju inte vara en helt igenom solklart nyttighet att stoppa i munnen. Inte ens på sig själv. Ännu mindre ge den till barn.
Vad finns det för sakliga skäl att inte äta syntetiskt, färgat växtslem; typ: Becel pro.activ? Vi tar det från början. Vad innehåller Becel pro.activ?
Becel pro-activ’s växtslem-innehållande produkt marknadsförs i tre olika varianter: som yoghurtdryck, mjölkdryck eller margarin extra light.
Innehåll:
Yoghurt (högpastöriserad mjölk, youghurtkultur), växtsterolestrar, druvsocker, sackaros, oligofruktos, jordgubbar, E306 Tokoferolrika extrakt, arom, E163 Antocyaner (röd-blå), E406 Agar [växtslem], sukralos [se nedan], E471 mono- och diglycerider.
Skummjölk, växtsterolestrar, E471 mono- och diglycerider, E407 Karragenan [växtslem].
Vatten, vegetabilisk olja, vegetabiliskt fett, växtsterolestral, modifierad stärkelse, gelatin [kadaver-avkok i stället för växtslem], salt, lecitin, E471 mono- och diglycerider, E476 Polyglycerolpolyricinoleat, kärnmjölkspulver, kaliumsorbat, citronsyra, arom, A- och D-vitaminer.
Jag vill bara fästa läsarens uppmärksamhet på ett par viktiga detaljer.
* * *
Sukralos
Sötningsmedlet sukralos är ett klorinnehållande, naturfrämmande kemiskt ämne i livsmedel. Sukralos återfinns bl.a. i produkter som Becel pro.activ (Unilever), Coca-Cola Light (Coca Cola), Yoggi Mini (Arla), Felix ketchup (Procordia), Risifrutti och Läkerol. Sukralos motstår de enzymer som svarar för normal matspjälkning.
Huvuddelen av intagen sukralos går ut med avföring och urin till reningsverken. Sukralos passerar reningsverk intakt och hamnar i sjöar, hav, sediment och organismer. I sediment och andra anaeroba miljöer kan anrikning ske av både sukralos och stabila klorinnehållande metaboliter. Risken för skadeeffekter på anrikande levande organismer är stor.
* * *
Karragenan / Alginate
Om Växtslem: Karragenan är idag ett samlingsnamn för extrakt från en lång rad olika alger.
Så här skriver Storebror EU:
Ur: 14.2.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 44/71
”E 407 karragenan:
Synonymer: Kommersiella produkter säljs under olika namn som: Irish moss gelose, Eucheuman (från Eucheuma spp.), Iridophycan (från Iridaea spp.), Hypnean (från Hypnea spp.), Furcellaran eller dansk agar (från Furcellaria fastigiata), Karragenan (från Chondrus och Gigartina spp.).
Definition: Karragenan framställs genom extraktion i vattenlösning av naturliga alger ur familjerna Gigartinaceae, Solieriaceae, Hypneaeceae och Furcellariaceae av klassen Rhodophyceae (rödalg)”.
Sen kommer något mycket viktigt:
”Karragenan får inte hydrolyseras eller på annat sätt brytas ned kemiskt”.
Vad är nu detta?
*instick*
Fakta Karragenan:
Karragenan hydrolyseras [bryts ned kemiskt] vid pH < 3 [surt]. I magsäcken är det pH mellan 2 och 4, även på små barn.
All läsk har någon form av ”surhetsreglerande ämnen”.
Ofta är det citronsyra. Coca Cola använder fosforsyra. Det suraste ämnet på planeten.
”Coca-Cola® products range in pH from 2.5 – 4.2. Coca-Cola Classic® is the most acidic at pH 2.5.”
*instick slut*
Vad var det nu det står i 14.2.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 44/71:
”Karragenan får inte hydrolyseras eller på annat sätt brytas ned kemiskt”.
Så långt Storebror EU.
För, vad händer om Karragenan bryts ned kemiskt?
”I djurförsök har karragenan varit cancerframkallande vilket visat bero på nedbrytningsprodukter”.
”Karragenan har i undersökningar visats kunna orsaka cancer och fosterskador”.
Men det finns grader i helvetet.
”Halterna är reglerade för karragenan som ska användas i mat”.
Åh, så skönt!
Hur är halterna för karragenan reglerade enl EU?
”Karragenan (E 407 Karragenan), omfattande karrageentång, karragen och karragenan, får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser”.
Läs den meningen en gång till.
”Misstankar finns om att karragenan som varit uppvärmd kan kan påverka immunsystemet”.
”För säkerhets skull avråder man från att använda karragenan i modersmjölksersättningar”.
Hur är det då med icke nedbrutet Karragenan?
”De renframställda isolerade slemämnena [Karragenan] sänker blodtrycket och tunnar ut blodet så de bör inte kombineras med blodförtunnande läkemedel”.
Vad tunnar ut blodet? Svar: Acetylsalicylsyra, Trombyl, Treo, Waran, osv.
”I Sverige är Karragenan E407 godkänt och finns med på KRAV:s positiva lista. Både Änglamark och Provamel har KRAV-märkta desserter med karragenan i”.
Och så finns karragenan [som vi redan konstaterat] i växtsleminnehållande produkter, som Becel pro.activ.
* * *
Vad är nu detta med Karragenan? Vad sysslar man med i EU nuförtiden?
Ur: 14.2.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 44/71
”Medlemsstaterna ska senast den 13 februari 2010 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv [bl.a. om just Karragenan].
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 13 februari 2009.
På kommissionens vägnar
Androulla VASSILIOU, Ledamot av kommissionen”
Detta är en av anledningarna till att man bör förkovra sig rejält betr. CODEX ALIMENTARIOS under innevarande kalenderår.
Sen är det för sent.
* * *
Det finns en forskare som studerat karragenan närmare och han har funnit att den kan bilda en flytande kristallin fas som orienterar sig i magnetfält på ett liknande sätt som de syntetiska molekyler som används i platta bildskärmar.
Men han skyndar sig att tillägga att även om karragenan orienterar sig i magnetfält sker detta alldeles för långsamt för att fungera i bildskärmar.
Undrar hur det är i mobiltelefoners magnetfält?
När den flytande kristallina fasen bildas exkluderas dessutom en annan karragenantyp, iota, vilket innebär att dessa två polysackarider kan renas fram på ett nytt enkelt vis.
Om magnetfält skiljer ut iota-karragenan; ansamlas det sedan någonstans?
Eller bryts det ner?
* * *
Hur ser man på karragenan [växtslem] internationellt?
”There is a need for extreme caution in the use of carrageenan or carrageenan-like products as food additives in our diet.”
”Although the International Agency for Research on Cancer in 1982 identified sufficient evidence for the carcinogenicity of degraded carrageenan in animals to regard it as posing a carcinogenic risk to humans, carrageenan is still used widely [.] in the Western diet.”
”Degraded carrageenan is a known carcinogen in animal models.”
”Undegraded carrageenan is a known co-carcinogen in animal models of carcinogenesis.”
”In animal models, both degraded and undegraded carrageenan have been associated with development of intestinal ulcerations that resemble ulcerative colitis.”
”An increased number of reports have appeared in the literature describing the harmful effects of degraded and undegraded carrageenan supplied to several animal species in their diet or drinking fluid.”
”The harmful effects include foetal toxicity, teratogenicity, birth defects, pulmonary lesions, hepatomegaly, prolonged storage in Kupffer cells, ulcerative disease of the large bowel with hyperplastic, metaplastic, and polypoidal mucosal changes, enhancement of neoplasia by carcinogens, and, more ominously, colorectal carcinoma.”
”In a dose-response study, degraded carrageenan (Eucheuma spinosum) was supplied in the drinking fluid at 1%, 2% and 3% concentrations over two weeks to young adult guinea-pigs.”
”Ulceration of the large bowel was produced in 100% of animals, the severity and extent of damage probably being dose-related.”
”The onset of ulceration occurred as early as the second day.”
* *
Steroler
Råvaran till steroler är t.ex. tallolja.
I Finland finns företaget Raisio, som hoppas tjäna stora pengar på sitt patent när det gäller att framställa växtstanolfett från tallolja.
Tallolja är en biprodukt vid sulfatcellulosa-kokning.
Steroler används som klibbgivare i tejp, i smältlim, etikettlim och speciallim för biltillverkare och boktryckare. En tredjedel av Europas förädling av tallolja sker i svenska Sandarne vid Söderhamn.
Här producerar Arizona Chemical 220.000 ton produkter varav 180.000 ton består av högkvalitativ tallolja.
Fördelen är att produkterna är biologiskt nedbrytbara.
Lundman, VD Arizona Chemica:
”Vägfärg med hartsester har hög slitstyrka förenat med bra friktion.
Hartsestrarna används av ledande europeiska tillverkare som mjukgörare i däck, där de ersätter miljöskadliga aromatiska oljor.
Den senaste tiden har man speciellt uppmärksammat biodiesel ur tallolja.”
När alla ovannämnda, fina produkter tagits ur talloljan finns det ännu en rest, som används till rostskyddsmedel. Och så finns ju steroler i Unilevers Becel pro.activ.
* * *
Nå. På vilket sätt är Unilevers annons om Becel pro.activ i Läkartidningen, klandervärd?
Vad är det som är så upprörande med följande text?
”Fakta är att studier har visat att livsmedel med tillsatta växtstanoler eller växtsteroler som Becel pro.activ, [.] i kombination med statiner, kan ha en signifikant kolesterolsänkande effekt”.
Här är bakgrunden.
Misstag 1
Vad säger Hjärt-Lungfonden om Becel pro.activ?
Hjärt-Lungfonden har avslutat allt samarbete med Becel pro.activ.
Enligt Hjärt-Lungfonden finns det allt för många oklarheter kring hur mättat och omättat fett påverkar vår hjärthälsa.
Generalsekreterare Staffan Josephson:
”Vi har följt debatten noga och inte minst en hearing vi arrangerade i höstas övertygade oss om att det här med mättade kontra omättade fetter behöver utredas ytterligare. Det kom fram en del svagheter kring viktiga studier som vi inte uppmärksammat tidigare.”
Informationschef Roger Höglund:
”Vi vill utgå från vetenskap och vill vara helt neutrala i denna debatt”.
Misstag 2
Vad säger danska Forbrugerrådet om Becel pro.activ?
”Skadeligt for gravide.
Skadeligt for børn.
Skadeligt for personer, der allerede tager medicin for forhøjet kolesteroltal.”
I Danmark måste Becel pro.activ ha en varningstext.
Unilever har dömts till 40.000 DKR i böter för vilseledande marknadsföring, enligt det danska Konsumentrådet på grund av vilseledande marknadsföring av Becel pro-activ. Det ska inte skall ätas av gravida, ammande kvinnor. Det ska inte ätas av barn under 5 år. Det ska inte ätas av personer som äter kolesterolmedicin.
Hur var det nu det stod i annonsen i Läkartidningen?
”Fakta är att studier har visat att livsmedel med tillsatta växtstanoler eller växtsteroler som Becel pro.activ [.] i kombination med statiner kan ha en signifikant kolesterolsänkande effekt”.
Becel pro.activ ska enligt danska Forbrugerrådet/Konsumentrådet inte ätas av personer som äter kolesterolmedicin.
Misstag 3
Vad säger Storebror EU om Becel pro.activ?
”The Panel recommends that the products to which phytosterols are added should be consumed only by people who want to lower their blood cholesterol.
The product may not be nutritionally appropriate for pregnant and breastfeeding women and children under the age of five years.
Patients on cholesterol lowering medication should only consume the product under medical supervision.”
Hur var det nu det stod i annonsen i Läkartidningen?
”Fakta är att studier har visat att livsmedel med tillsatta växtstanoler eller växtsteroler som Becel pro.activ [.] i kombination med statiner kan ha en signifikant kolesterolsänkande effekt”.
Becel pro.activ ska enligt EUs beslut inte ätas av personer som äter kolesterolmedicin, utan att stå under medicinsk övervakning.
Fel. Dubbelfel. Trippelfel!
Misstag 4
EUs slutkläm är bara *så* bra:
”There are no human intervention studies demonstrating that plant sterols reduce the risk of coronary heart disease.”
Något för ILSI att bita i.
Ont ska göra ont!
* * *
Unilever, ILSI och SNF och liknande har allt för länge tillåtits skapa förvirring i folkdjupet, om vad man ska, respektive inte ska, äta.
Detta försvårar på sikt för en seriös sjukvårdsapparat att arbeta metodiskt och evidensbaserat.
I en tid när besparingskraven duggar allt tätare och då permitteringar, varsel och bankkriser avlöser varandra, är det än mer viktigt att inte villa bort det sorgliga faktum att vi blir allt fetare. Och att våra barn blir allt fetare. Och att detta leder till en ökad sjuklighet. Och att allt detta kostar allt mera pengar. Ur en budget som bara krymper.
Att skrämma folk bort från de naturliga råvaror och från allt det som hållit oss alla kvar i livet under tusentals generationer, har givetvis ett pris. Och det är vi och våra barn, som får betala detta pris. På vilken saklig grund? I vems intresse? För vems fromma?
Som kliniskt verksam, legitimerad läkare ser jag mycket allvarligt på just det här problemet.
* * *
PS. Men i sak: hur kan man göra för att få ner *alltför höga* kolesterolhalter i blodet?
Jag kan komma på ett, i mina ögon, verkligt kostnadseffektivt alternativ, för att motverka en hög kolesterolhalten i blodet. Att överhuvudtaget inte höja kolesterolhalten i blodet! Då behöver man ju inte sänka kolesterolhalten i blodet; sedan. Det verkar ju vara listigt, eller hur? Hur gör man då det, tro?
Vi går till litteraturen.
1. Rör på Dig.
Gill och Hardman har med stor tydlighet visat, att 90 min träning vid 60 % av max effekt, hos otränade postmenopausala kvinnor, reducerade de postprandiella blodfetterna med 20%, påföljande dag.
2. Sluta ät sackaros/socker.
Kuo och Bassett (Ann Int Med 1965) har visat att ett ökat dietärt sackaros leder till stegrat triacylglycerol TAG i blod.
Riffkind, Lawson och Gale (Lancet 1966) har visat i en elegant studie hur sackarosintaget förefaller styra, inte bara TAG, utan även totalkolesterol och fosfolipider i blod.
3. Sluta ät glukos/druvsocker.
Parks har visat att leverns fettsyntes påverkas av dietära makronutrienter, bl.a. av glukos. Ökat glukos i blodet leder till ett ökat TAG i blodet. Inom en timme.
4. Sluta ät fruktos/fruktsocker.
Mayes har visat att blodspegeln reflekterar fruktoskonsumtion via TAG halten i blod.
I det korta perspektivet driver dietärt fruktos levern till en ökad produktion av pyruvat och laktat, minskad ATP produktion samt till ett skifte i balansen från oxidation till esterfiering av fettsyror, vilket medför ökat uttryck av VLDL [very-low-density-lipoprotein].
I det långa perspektivet förstärker dietärt fruktos lipogenesen och VLDL-uttrycket, vilket leder till ökad TAG halt i blodet, minskad glukostolerans och hyperinsulinemi.
5. Sluta drick alkohol.
Alkohol har, på människa, ofta visats öka TAG i blod.
Fem enkla tips. Kostnad = noll SEK! Nada!
Allt detta kan man välja att tro på eller att inte tro på. Eller så kan man sälla sig till margarin-månglarnas enfaldiga krets och trotsigt hävda att; om man äter några skedar om dagen av det färgade växtslemmet Becel pro.activ så slipper man hjärtinfarkt, stroke och cancer. Det står var och en fritt.
Sammanfattning
Överlevnadstips för övergödda:
- Sluta röka!
- Skilj på fest och vardag!
- Ät mat. Är Du minsta osäker: Ät det inte!
- Drick vatten. Ur kranen!
- Rör på Dig ofta, länge, utomhus och varje dag.
- Om något smakar sött: Spotta ut det!
Text: Dr Tore Persson
Relaterat
- NewsVoice: Svensk läkare [Dr Tore Persson] och KTH hittade höga halter av arsenik och tenn i Pandemrix
