Dr Tore Persson: Livsmedelsverkets kostråd är hopplöst enfaldiga

0
81
Dr Tore Persson, 2014. Foto: Svensk Förening för Integrativ Medicin och Hälsa (SFIMH)
Dr Tore Persson, 2014. Foto från video: Svensk Förening för Integrativ Medicin och Hälsa (SFIMH)

DEBATT. “Ulf Bohman på Statens Livsmedelsverk efterlyser en saklig kostdebatt. Tärningen är således kastad. Varför inte börja med frågan huruvida barn och unga mår bäst av fettfria mjölkprodukter och margarin eller standardmjölk, smör och grädde. Och naturligtvis följdfrågan; vem är bäst lämpad att avgöra detta: Livsmedelsverkets dietister eller föräldrarna själva?” Det skriver läkaren Tore Persson

Text: Dr Tore Persson (1953-2016). Persson var leg läkare på Karolinska sjukhuset och forskade bla på mat till barn och unga | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2009-03-25 | Läs även: Dr Tore Persson om SLV: “Om man låter fan styra skutan, hamnar man åt helvete till”

I hälso- och sjukvårdens arbete ingår att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. I läkarens vardag sker ett naturligt samspel mellan dessa grundläggande aktiviteter. Undersökningsfynd värderas och utgör ett av flera underlag för eventuell behandling. Som legitimerad yrkesutövare omfattas läkaren av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Arbetet ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vad händer när man börjar slira på befintligt regelverk och bedriva sjukvårdande eller sjukvårdsliknande verksamheter utan erforderlig utbildning och legitimitet?

När, till exempel, apotekens “vårdotek” erbjuder undersökningar av blodtryck, blodsocker etc, men där avvikande fynd hänvisas till sjukvården.

Eller när, till exempel, margarin-månglare erbjuder screening av blodfetter på kunder i livsmedelsbutiker. I akt och mening att kunna prångla ut färgglatt växtslem till en uppstressad allmänhet. Initiativet är ingalunda oproblematiskt.

Den springande punkten är hur undersökningsresultatet tolkas samt att den som utför en undersökning har erforderlig kompetens att ta ansvar för vidare handläggning och eventuell behandling.

Det finns tyvärr andra, mer försåtliga, exempel. Jag tänker på barnen.

Under rubrik “Hur fet ska mjölken vara?” svarade (ur media 03 nov-08) en icke namngiven s.k. “Growingpeoples expert” på frågor om barns hälsa. Så här stod det:

FRÅGA: På barnavårdscentralen BVC säger de att små barn ska dricka fet mjölk, men “Growingpeoples experter” rekommenderar små barn att dricka lättmjölk. Hur ska jag göra för att det ska bli rätt? “Orolig mamma”.

SVAR: Barn behöver extra energi, och det får du lättast via fett. Men det är lite för mycket mättat fett i standardmjölk så därför rekommenderar vi, och Livsmedelsverket, att ge en extra tesked (fem milliliter) flytande margarin eller rapsolja per portion till lunchen exempelvis. Detta fett är bättre, fler näringsriktiga och nyttiga fettsyror. “Growingpeople experten”.

Den s.k. “Growingpeoples experten” i exemplet ovan hänvisar till Livsmedelsverket [SLV].

Vad säger månne SLV i frågan?

Man får söka svar på deras hemsida www.slv.se. Bland ordmassorna vaskas följande fram:

Betr. Varför ska barn och unga serveras lättmjölk och margarin i stället för standardmjölk, smör och grädde?

Svaret är, enligt SLV, att de “vill att skolbarn ska erbjudas det som, enligt vetenskapen, är bäst för deras hälsa”

Så här skriver de:

“Fettet i mjölk och smör är till stor del mättat, och livsmedel rika på mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom”.

“För mycket mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom senare i livet. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för rekommendationen att minska på det mättade fettet.”

Vågdelaren förefaller således att gå käpprätt mellan smör [animaliskt fett] och margarin [växtslem].

SLV har klart tagit sin ställning bland det senare. Enligt uppgift på grund av att smör [animaliskt fett] “ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom senare i livet”.

Vilket, enlig SLV, margarin [växtslem] inte gör.

Hur och av vad, tillverkas smör respektive margarin?

Även här vet SLV klara besked. Så att man kan bilda sig en egen uppfattning. Och det är ju bra!

Betr. Smör

Smör görs av grädde som syras och kärnas. Oftast tillsätts salt vid tillverkningen. Smör innehåller 80 procent smörfett.

Jaha, så enkelt var det.

Betr. Margarin

Margarin [.] består av olika fetter, skummjölk eller skummjölkprotein, emulgeringsmedel (lecitin), salt och vitaminer. Fetthalten är vanligtvis 25, 40, 60 eller 80 procent.

Vid [industriell] tillverkning av margarin används [.] olika metoder för att ändra fettets egenskaper. Det handlar om att få rätt konsistens, smältpunkt och förlängd hållbarhet.

Betr. Vegetabiliska oljor

De flesta vegetabiliska oljor utvinns genom att oljan pressas ur fröet.

För vissa oljefröer görs en kompletterande extraktion med lösningsmedel [extraktionsbensin (hexan)].

Det finns inga krav på att man på förpackningen ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara.

Varför inte då?

Betr. Rening av fetter och oljor

De råvaror som används för framställning av margarin [.] genomgår olika reningssteg.

För att ta bort bland annat lecitin och fria fettsyror behandlas fettråvaran med fosforsyra.

Och neutraliseras med lut.

PAH, som kan förekomma i röktorkad kopra (koksfettråvara) tas bort genom behandling med aktivt kol.

*Instick: Fakta*

Betr. PAH

Matolja och margarin är de baslivsmedel i Sverige, som innehåller de högsta halterna av PAH, polycykliska aromatiska kolväten.

Margarin kan, enligt uppgift, innehålla < 15 gånger mer PAH än olivolja.

*Instick slut*

*Åter till SLV’s hemsida*

Betr. Rening av fetter och oljor [forts.]

Blekning (med blekjord) minskar mängden färgämnen och deodorisering (med vattenånga) tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester.

Även eventuella organiska föroreningar såsom bekämpningsmedel, m.m. försvinner eller minskar.

Betr. Härdning

Vid härdning tillsätts vätgas och nickelkatalysator.

Efter härdning renas oljan och all nickelkatalysator tas bort.

Nickelrester i margarin anses inte kunna ge upphov till nickelallergier.

Härdade fetter kan förekomma i “mycket liten omfattning” i konsumentmargariner.

Om härdningen är ofullständig bildas transfettsyror.

En del produkter, som bageri- och friteringsfetter, kan innehålla både fullständigt och delvis härdat fett.

Producenterna är inte tvungna att ange om fettet är helt eller delvis härdat.

Varför inte då?

Betr. Fraktionering

Fraktionering sker ibland tillsammans med lösningsmedel [extraktionsbensin].

Betr. Omestring

Det omestrade fettet används som råvara vid bland annat margarintillverkning.

Det ämne som används vid omestring heter natriummetylat.

Under processen omvandlas natriummetylat till metanol.

*Instick: Fakta*

Betr. Metanol

Metanol [träsprit] smakar eller luktar inte annorlunda än vanlig alkohol [etanol].

När metanol förbränns i kroppen bildas myrsyra som påverkar synen och hjärnan.

Fem till tio milliliter metanol kan orsaka svåra förgiftningar och räcker för att man ska riskera att förlora synen.

Metanol säljs till allmänheten som T-sprit, K-sprit och spolarvätska.

*Instick slut*

Så det kan bli!

*Instick: Fakta*

Vi sammanfattar:

Vid margarintillverkning nyttjas följande ämnen:

Olika fetter, skummjölk/skummjölkprotein, emulgeringsmedel (lecitin), salt, vitaminer, lösningsmedel extraktionsbensin – (hexan), fosforsyra, lut, PAH, röktorkad kopra (koksfettråvara), aktivt kol, blekjord, organiska föroreningar, bekämpningsmedel, vätgas, nickelkatalysator, härdade fetter, emulgeringsmedel, transfettsyror, natriummetylat – omvandlas till metanol.

*Instick slut*

*Åter till SLV’s hemsida*

Citat SLV:

Dessa ämnen kan lämna spår efter sig.

Vetenskapen är ej helt klar om huruvida vissa av dessa ämnen är skadliga på människa eller ej.

Producenterna är ofta friskrivna från skyldigheten att uppge förekomst av dessa ämnen i innehållsförteckningen.

Producenterna är inte tvungna att ange om fettet är helt eller delvis härdat.

“Majoriteten” av de studier som finns i dag visar inte på några negativa effekter av omestrat fett hos människor.

“Enstaka studier” har resultat som tyder på “negativa effekter” på kolesterolnivåer och fasteinsulin.

“Området är komplicerat” och “mera forskning behövs” för att undersöka effekterna av till exempel olika sorters fettblandningar, olika mängder omestrat fett i maten och vilken effekt omestrat fett har på lång sikt.

Eftersom “omestring används mer och mer i industrin” som ersättning för härdningsprocessen är det viktigt att alla, både produktutvecklare och de som arbetar med kost-hälsafrågor, följer forskningen.

Låt oss göra just detta, Bohman! Låt oss verkligen göra just detta! Noga följa forskningen!

En högst berättigad fråga i sammanhanget är och förblir: Var i texten framgår det klart; att margarin skulle vara “på något vis” mera hälsosamt än smör?

Smör görs av grädde som syras och kärnas. Oftast tillsätts salt vid tillverkningen. Smör innehåller 80 procent smörfett. Så är det med den saken. Vi gjorde smör när jag gick i småskolan. Det var kul.

Skulle inte Du, Ulf Bohman, utifrån Din breda vetenskapliga erfarenhet; kunna publicera länkar till de 5-12 viktigaste vetenskapligt kontrollerade, dubbelblindade studier, med vederbörligt hårda end-points och inga surrogatvariabler, som på människa visar och bekräftar:

1. hypotesen att smör [animaliskt mättat fett] höjer kolesterolhalten i blodet

2. hypotesen att en förhöjd kolesterolhalt i blodet ökar incidensen av död i hjärt- kärlsjukdom

Det finns i Ert material inte ens en antydan om eventuell patofysiologi i orsakssambandet mellan dietärt animaliskt fett, kolesterolhalt i blod och tragisk död i hjärt- kärlsjukdom.

Så; inkludera även gärna några rader om Din syn på patofysiologin härvidlag.

Inget omfattande, bara det mest grundläggande. Så att vanligt folk hänger med i svängarna.

Om Du inte kan/vill/gitter göra detta; kan Du inte då uppdatera mig vad jag, som kliniskt verksam läkare, ska vidareskicka till mina oroliga patienter och deras likaledes oroliga anhöriga.

Detta är nämligen en typ av frågor, som jag [som behandlande doktor] ofta får från svårt sjuka patienter.

Jag vill, som Du säkert förstår, ogärna vara dem svaret skyldig; vid annalkande mörker och elände och så en fråga till Envar: Vi andra; som betalar kalaset – vad ska vi ge till våra barn?

Ska vi tvinga dem att gräva sina gravar med tänderna?

Ska vi ge dem en bra grund att bygga sin framtid på?

Statens Livsmedelsverk et al, riskerar att skapa förvirring bland allmänheten om vad man ska, respektive inte ska äta. De försvårar på sikt för en seriös sjukvårdsapparat att arbeta metodiskt och evidensbaserat.

I en tid när besparingskraven duggar allt tätare och då permitteringar, varsel och bankkriser avlöser varandra, är det än mer viktigt att inte villa bort det sorgliga faktum att vi blir allt fetare. Och att våra barn blir allt fetare. Och att allt detta kostar allt mer pengar. Ur en budget som bara krymper.

Att skrämma folk bort från de naturliga råvaror och från allt det som hållit oss alla kvar i livet under tusentals generationer. Allt detta har givetvis ett pris. Och det är våra barn, som får betala detta pris.

På vilken saklig grund? I vems intresse? För vems fromma? Som kliniskt verksam, legitimerad läkare ser jag mycket allvarligt på just det här problemet.

Text: Dr Tore Persson

Relaterat


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer