Vad är egentligen vidskeplighet?

Vidskepelse, folktro, mytologi, religion, mysticism, paranormal varseblivning, magi och fobi är begrepp som emellanåt blandas ihop och rör till förutsättningarna för kunskapsbildning på dessa respektive områden.

Text: Börje Perratt | Återpublicerad med Peratts tillstånd | Källa

Här finns också skrock och en ge-mig-tur-ritual som jag förklarar längre ned. Kanske finns ett annat etablerat begrepp för denna slags handling och jag ser fram emot förslag.

Jag hoppas också på seriösa svar och en seriös debatt även om du tycker annorlunda och känner dig provocerad. Respektlöshet och raljanta eller fördomsfulla kommentarer läggs inte upp.

DEFINITION

Vidskepelse är en tankevilla om verklighetens beskaffenhet som inte baserar sig på kunskap eller förnuft.

Ja så inleder Wikipedia sin förklaring. Därifrån går man direkt till skrock. Men låta oss pausa och betrakta vidskepelse utifrån dess terminologiska betydelse som är överdriven tro.

En definition av överdriven tro gäller för en rad psykologiska tillstånd baserade på omständigheter, utsatta situationer, irrationella slutsatser och inte minst överdriven misstro.

– ”I begreppet vidskepelse kan således även inbegripas misstro mot vetenskaplig rationalitet och vetenskaplig metod” (Wikipedia).

Övertro som överdriven misstro.
Ett exempel på denna vidskeplighet är vägran att acceptera fakta och vetenskapliga data. Låt oss ta svininfluensan. Trots att länder som Polen (ingen vaccinering) och Tyskland (en försvinnande låg vaccinering av särskilt utsatta) inte hade procentuellt fler insjuknade eller döda än Sverige som genomförde en fullskalig vaccinationskampanj, vägrar myndigheter och skeptikerrörelse att acceptera dessa fakta.

Ett annat exempel på pseudovetenskaplig vidskeplighet är att hävda att Homeopati inte har effekt trots Fuglesang bevisligen sluddrade och uppträdde i neddrogat tillstånd efter hans “självmordsförsök” i Almedalen som skulle bevisa att Homeopati inte hade någon som helst verkan. Resultatet av hans överdosering blev att han fick svårt att hålla ögonen öppna, pratade otydligt, stapplade på ord och i stort sett uppträdde som en person som var kraftigt berusad. Men de som genomförde ”studien” har inte redovisat vare sig upplägg eller resultat och inte kunnat förklarar varför effekten blev som den blev.

Eftersom just överdriven misstro kännetecknar skeptikerrörelsen kom en av deras egna initiativtagare att kalla dem fördomsfulla pseudoskeptiker. Begreppet vidskepliga förnekare också tillämpligt.

Begreppet vidskeplig undviks numera enligt Nationalencyklopedin i vetenskapliga diskurser eftersom det anses nedsättande.

Dock är vidskepelse ofta förekommande i skeptikerrörelsens kommentarer om andra. Det blir också allt tydligare att de som ofta anklagar andra för pseudovetenskap och vidskeplighet själva står djupt nedsänkta i detta.

Skrock
Skrock kännetecknas av en gammal kulturellt rotad vidskepelse som rör kända attribut och företeelser. Det hänger också ofta ihop med folktro och kommer ibland till uttryck i sägner och vandringshistorier.

Några kända skrock är:

• ”Sprucken spegel ger 7 års olycka”
• ”Fredagen den 13 ger otur”
• ”Svart katt går över vägen”
• ”Södergök (dödergök) innebär kommande dödsbud” o s v.

Studier visar att fredag den 13 inte ger fler olycksfall än andra fredagar. Även läkare kan vara skrockfulla. Akutläkare kan undvika att svara i telefonen när det är fullmåne. Även psykologer kan vara känsliga för månens faser. (Det latinska ordet ”luna” – måne – har gett upphov till det engelska ordet ”lunatic” som betyder galning.)

Lycka till!

Vissa uttryck riktade till andra innebär att man uttalar sig negativt om andras förestående insatser även då man önskar dem framgång. Således önskar man ”Brake a leg” till någon som står inför ett viktigt uppträdande. ”Skitfiske” till någon som ska ut och fiska och man säger ”spark” i stället för lycka till om någon ska upp på scen, särskilt inför premiär. Om artisten är känslig och tror på detta så kan man bli väldig arg på någon som då istället önskar ”Lycka till”. Helst ska man sparka dem i baken – men vänta dig inget tack, det betyder nämligen otur!

Pjäsen Macbeth är inte bara en av världens främsta tragedier – den anses också ha varit otursförföljd sedan premiären 1606. Många skådespelare påstås ha blivit skadade eller dött när de spelat med i just Macbeth. Numera anses det bland skrockfulla ge otur att citera från pjäsen. Det anses till och med vara riskabelt att uttala dess namn. Därför kallar många skådespelare den bara ”den skotska pjäsen” eller bara kort och gott “den där pjäsen”.

Ge-mig-tur-ritual  
är en vidskeplig övertro på att helt irrationella handlingar kan ge tur. Denna vidskeplighet skulle kunna kallas särtro, således ett nybildat ord. Det rör föreställningar om att vissa beteenden, plagg eller attribut som  amuletter, och “Good Luck Charm”-föremål ger tur och medgång. Denna övertro kan utveckla en fobi eller ett syndrom.

Naturligtvis kan föreställningen om det omvända råda som ofta är ett slags tvångssyndrom och då riskerar man enligt denna vanföreställning otur.

Ge-mig-tur-ritualen är vanlig inom spel och dobbel och inom idrott och kultur.
Man spottar tre gånger på tärningen innan den kastas. Man sätter på sig den ena strumpan före den andra. Man kliver in sist på plan, går baklänges eller sätter den ena foten före den andre.

Många individer utvecklar sin alldeles egna Ge-mig-tur-ritual. Och för att inte andra ska kunna förstöra det så håller man den hemlig.

Psykologiska behov bakom vidskeplighet
Denna slags vidskeplighet som jag kallar särtro, kan hjälpa till att lindra prestationsångesten som drabbar många idrottare. Den kan ha en viss betydelse för att skapa känsla av kontroll och mental balans, men om man nu tror på detta så är det snarare en sårbarhet. Särtro kan till och med utvecklas till ritualer som leder till tvångsbeteende och fobi.

Jag betraktar således den slags övertro, skrock och särtro som redovisats ovan som ett uttryck för kontrollbehov och den har på sikt sannolikt ingen som helst positiv effekt på tur, förmåga eller framgång. Tvärtom kan den då man missat någon ritual få negativ effekt. Och om man misslyckats trots rätt ritual så riskerar man också att dra fel slutsatser om orsak och åtgärd. Istället för att förändra sitt beteende så sjunker man än djupare in i magiska ritualer.

Mental uppladdning är inte vidskeplighet
Obs det är viktigt att inte blanda ihop särtro med mental träning och beteenden som är ägnande att få gynnsamt fokus. Vi ser särskilt inom idrott såsom slalom, höjdhopp och längdhopp hur den aktiva utför rörelser inför sig själv, genomför aktionen mentalt, slår sig på kroppen som för att få den att vakna. Det är inte vad jag skulle kalla särtro utan just en mental uppladdning inför själva utförandet.

FENOMEN

Dock finns fenomen som till sitt innehåll och form tycks kunna påverka på ett hitintills oförklarligt sätt och det rör bön. Motsatser till bön skulle kunna vara fördömanden, förbannelser och svart magi. Om det finns något annat än vanlig psykisk påverkan pga av rädsla för att bli fördömd låter jag vara osagt. Har inte funnit några studier som ger belägg för att det fungerar. Annorlunda tycks det vara med positiv bön.

Bön
Bön har både en social, individuell och en mystiskt oförklarlig påverkan. Att be för framgång eller att det bästa ska ske är något helt annat än övertro. Här har bönen den mentala effekten att preparera människan för ett positivt tillstånd eller en positiv effekt. Det kräver en ödmjukhet inför resultatet. Må det bästa ske är något helt annat än att kräva ett visst resultat. En sådan bön kan ha lugnande effekt, kan samla en grupp och smitta av sig positivt.
Det är inte nödvändigt att be till en speciell Gud utan det kan räcka med att be till det högsta Goda, till Alltet eller bara be utan bestämd Givare.
Omfattande studier med dubbelblindtest har visat att anonyma bönegrupper tycks påverka anonyma mottagare (hjärtsjuka eller andra patientgrupper) på ett avgörande positivt sätt. Denna mystiska påverkan har förklarats som en kraft, ännu ej vetenskapligt definierad men känd och använd sedan tusentals år. Jag återger flera sådana exempel med referenser i Tolv Sinnen.

Önsketänkande
Bön kan sannolikt psykologiskt, mentalt ha samröre med önsketänkande och målbilder, medvetna eller omedvetna. Vi vet att sådana målbilder och önsketänkanden har stor betydelse för fokus och prestationsförmåga. I min bok Succébo för jag fram hypotesen om gynnsamhet och preintuition. Det går ut på att drivkraften för evolutionen är just ett slags önsketänkande även om det på sin enklaste nivå mer skulle beskrivas som en intention av att pröva olika möjligheter. Således en slags kreativ universell naturkraft. Professor Larhammar vid Uppsala universitet har bevisat funktionen i en mikroorganism som kallas archaea.(1)

TROSFÖRESTÄLLNINGAR

Teism och spiritism
Tro på gud eller icketro på gud ateism har båda grund i övertro. Båda trosföreställningarna kännetecknas av risk för fanatism, vilket eliminerar tvivel.
Märkligt nog finns inte motsvarande dualism (Teism-ateism) när det rör andetro. Spiritism, d v s tro på andar har inte sin motpol endast sin skepticism eller icketro på andar. Här gäller inte heller samma förutsättningar som för teism. Tron på Gud eller icketron på Gud är oftast ett intellektuellt ställningstagande. Det handlar sällan om att man har upplevt Gud eller upplevt IckeGud.
Däremot andetro bygger ofta på upplevelser av andra tillstånd. Vissa sådana tillstånd anses vara av den grad att de utgör bevis. En kontakt med andra sidan kan vara omskakande och skrämmande. För den som drabbas kan det vara så provocerande att man gör allt för att förklara bort det. Men om det är tillräckligt tydligt och avvikande från det naturliga kan man slutligen acceptera det som en möjlighet. Får man sedan budskap om kommande händelser eller fakta som man omöjligt har känt till som sedan bevisas som sanna utgör det evidens. Upprepas det tillräckligt många gånger blir det till en allt starkare empiri. Det blir än mer trovärdigt om en ande som ger sig till känna kan presentera utseende och namn och andra unika omständigheter som går att kontrollera. Naturligtvis finns det de som påstår sig kommunicera med Gud, en tradition som omskrivits i bibeln men som sagt mer sällsynt och mer svårbevisad än andligt förmedlad information som är verifierbar.

Religion
Religiösa samfund som baserar sina ritualer, regler och värderingar på ”av Gud genom människan nedtecknade heliga böcker” riskerar att bli rigida, auktoritära, förtryckare av människor.
Detta fenomen kan uppstå i sekter där vissa personer tar på sig att förmedla Guds ord.
Här har övertron paketerats och institutionaliserats. Risken med detta är uppenbar då människors troende likstyrs, vilket i praktiken är omöjligt. Varje människa har sin unika förståelse och upplevelse av tro. Därför riskerar religioner att hjärntvätta människor och göra dem till lydiga redskap helt i strid mot det möjligen gudomliga i människan som är att bli det man är ämnat att bli och inte det andra kräver att man ska bli.
Världens ledande religioner uppvisar exempel på hur både länder och människor fastnar i orimliga lagar, regler och konventioner som hindrar dem socialt, yrkesmässigt och i samhället.

Den motsatta och för demokrati och människa mer gynnsamma sidan hos religionen är att verka sammanhållande, att lyfta fram en generositet och ödmjukhet samtidigt som man respekterar integriteten hos var och en. Var och en får tro vad man vill. Inget tvång. Så kan både samhälle och individ utvecklas.

Mytologi
Mytologi erbjuder mängder av gudar, naturväsen, andar och demoner. Om det finns en sådan värld så är den inte synlig i den rationella materiella världen, i alla fall inte så vitt vi vet.
Naturligtvis finns det människor som anser sig uppleva och se denna värld. Inte minst inom folktron. Det är som folklivsforskaren Ebbe Schön säger: ”Sant för dem”.

Samtliga dessa mytiska väsen anses inom naturvetenskapen vara effekten av människors fantasi och önsketänkanden om en gudomlig värld och en natur fylld av väsen. För att hålla sig väl med denna mytiska värld bör människan tillbe dess gudar eller väsen och helst offra något som man då tror får till effekt att man visar gudarna eller naturens väsen tillbörlig respekt. Ett nordiskt exempel rör vikingarnas drakskepp som i fören ofta pryddes av ett reptil- eller drakliknande huvud med öppen käft. När vikingarna närmade sig sitt hemland eller öar som de skulle landstiga på i fredligt syfte, täcktes drakhuvudet med en skyddande huva för att inte skrämma de naturväsen som fanns på denna plats.

Foto Börje Peratt

Ordnars mystiska trosföreställningar och ritualer
Ett slags mellanting mellan religion och mystik är den som ofta finns i gamla ordnar. Ofta har dessa ordnar en stark hierarki och medlemmen måste genomgå flera prövningar för att bli erkänd och stegvis stiga i graderna.
Ordnar anses ha haft två tydliga motiv. Dels har troende som förföljts tvingats in i hemliga ordnar, dels anses ordnar ha uppstått som hemliga sällskap för att gynna medlemmarna och binda dem samman. Givet dess hemlighetsstämpel tätnar mystiken kring dem snarare som ett misstroende åt båda håll. De som står utanför undrar naturligtvis vad ordnar håller på med.

Mystiker
Mystikern är ofta fri från rigid påverkan. Tvärtom handlar det om att följa sin egen unika bana i den andliga världen. Detta är Schamanens väg. Mötet med olika representanter från den andra sidan eller andra dimensioner vilket man vill, anses vidga medvetandet och ge djup och omfattande information om livet, själarnas uppgift, förståelse för svårigheter och hjälp att lösa uppgifter och problem. Inte sällan utnyttjar man olika slags droger, ibland plågsamma ritualer och ofta uthållighetsprov med lång fasta, svetthyddor (alternativ iskyla) och isolering. Denna väg och denna värld är svåråtkomlig för de allra flesta och många som kämpar för att nå dit kommer kanske inte fram. För andra är det lättare och ibland kan en olycka eller svår sjukdom öppna porten.

En parallell till mystikern är yogi. Här handlar det dock om kropps- och andningskontroll och man följer noga utstakade program för att åstadkomma denna kontroll.

Paranormal varseblivning
Paranormal varseblivning förutsätter som jag beskrivit i boken Tolv Sinnen ”oberoende sinnen”. Det innebär en varseblivning oavsett kända fysiska sinnen. Med mig själv som studieobjekt har jag konstaterat att det finns åtminstone fyra frekvensområden av dessa och de kan uppfattas precis som de fysiska sinnena. D v s man kan se, höra, man kan också känna lukt och även identifiera smak från en immateriell verklighet.
Detta erbjuder teoretiskt sett: telepati, prekognition, retrokognition, remote viewing (fjärrsyn), kommunikation med andra sidan, diagnostisering och förmågan att förmedla helande samt upplevelse av sakral karaktär.

Magi
Magikerns yrkesutövning är den kanske mest kluvna av dessa områden. Professionella magiker omges både av mystik och av en teknisk arsenal men inte minst av en psykologisk teknik som för de flesta betecknas som rationell och lätt att förklara men som för andra är i sann mening mystisk. Några anser sig använda sig av paranormal teknik.
Magiker i gemen omges också av ett regelverk och både skrivna och oskrivna lagar som innebär att det man gör är naturligt och rationellt men utfört med ibland extraordinär skicklighet.
Uri Geller hävdar att hans magi baserar sig på paranormala gåvor och för detta har han blivit förföljd och bespottad.
Jag anar att flera andra magiker också har paranormala resurser men de skulle aldrig tillstå det eftersom det innebär att karriären är slut.
Den sekulära världen avskyr sådana ”trick”.

AVSLUTNING

Övertron på materialismen som utesluter paranormala färdigheter är ett uttryck för vidskeplig förnekelse och denna förnekelse har sin grund i rädsla för medial bluff, religiöst och andligt vilseledande eller vetenskaplig trångsynthet.

Därför är den vidskepliga förnekelsen till en del förståelig. Men med samma argumentation om bluff o s v, skulle i stort sett all yrkesutövning vara skumrask. Det finns sannolikt inte ett enda yrkesområde som inte har drabbats av bluff, bedrägeri och vilseledande. Inte minst inom vetenskapen och särskilt bland de som hävdar sig inte ha pseudovetenskapligt förhållningssätt tycks just pseudovetenskapen och vidskepligheten vara ett kännetecken.

Det som är knepigt med denna övergripande rubrik Vidskeplighet är att inom den så finns utrymme för varseblivning som endast är nåbar för en begränsad del av människan. D v s alla har inte medveten tillgång till oberoende sinnen och kan inte uppleva eller av etiska skäl tillåta sig eller tillstå att de har eller har haft paranormala upplevelser. Somliga som förnekar detta gör det med sådan bitterhet och ilska att deras vidskepliga förnekelse övergår till hat och hot.

Vidskeplighet är således ett mycket vitt begrepp. Övertro kanske är bättre. Och ibland är övertro kopplat till översinnligt något fullständigt reellt och verkligt.

Börje Peratt

1.  (Larhammar, D., Dreborg, S., Larsson, T.A., & Sundström, G. (2009) Early duplications of opioid receptor and peptide genes in vertebrate evolution. Ann. Trends in Comparative Endocrinology and Neurobiology.