Kvinnor får chefsjobb när risken är stor att misslyckas

    9

    Christy Glass UtahSvD. Begreppet ”glass cliff” betyder att kvinnor (och folk ur minoritetsgrupper) får chefsjobb i lägen där det uppstått problem och det föreligger risker för misslyckanden. Alltså att knuffas utför ett stup.

    Bakom studien finns professor Christy Glass vid Utah state university.

    Läs mer i SvD | Foto: sswa.usu.edu

     



    Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
    • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
    • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
    Föregående artikelTorbjörn Sassersson: Pågår en legitimerad eutanasi av äldre inom vården i Sverige?
    Nästa artikel“Be Divergent” – Mike Adams
    Torbjörn Sassersson är redaktör på NewsVoice.se. Bakgrund inom bla internet media, webb-PR, IT, kommunikations-, miljö- och energibranschen.
    Prenumerera
    Notify of
    guest
    9 Kommentarer
    Äldst
    Nyast Mest röstad
    Inline Feedbacks
    Se alla kommentarer
    Stella
    Gäst
    10 juni 2014 kl 09:20

    Tack. Jag har anat mönstret och det är trevligt med en bekräftelse ibland.

    Under åren har uttrycket “damned if you do, damned if you don’t” följt med mig. Att man hamnar i situationer där man är stekt hur man än gör. Det verkar vara en del av härskarparadigmet.

    Stella
    Gäst
    10 juni 2014 kl 09:37

    Jag klickade vidare och överst på svd var nyheten http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/olofsson-man-ansvariga-for-nuon-jag-kritiseras_3578428.svd – Maud Olofsson får ta hela smällen för Nuon-affären fast många män, däribland statsministern varit inblandad.

    Jag känner igen de isande vindarna i situationen och inser att jag befunnit mig där själv ibland och sett andra medsystrar göra detsamma, om än i mycket mindre offentligt ljus. Man snackas in i att man ska ingå i en grupp som ska “lösa problemet” och man jobbar på, men när bubblan spricker så står vuxna karlar och chefer och petar med tårna i sanden och tittar sig förstrött omkring medan de håller ett anklagande finger i ens riktning, och man känner sig fruktansvärt utsatt och ensam.

    Kan det bero på en grundläggande skillnad i sätt att samarbeta och resonera mellan män och kvinnor? Är det så att vi programmerats till de sociala kön vi har och därmed lärt oss att värdera ord på olika sätt? Att vi tror att vi pratar om samma sak fast vi inte gör det? Är det i så fall inte dags att inför en kvinnligare modell än pyramiden för samarbete så att det finns lite valfrihet?

    Gaia
    Gaia
    Gäst
    Reply to  Stella
    10 juni 2014 kl 14:08

    Det hade varit underbart om vi alla kan få vara människor först och främst.
    Naturligtvis finns det stora skillnader mellan kvinnligt och manligt. Troligtvis behövs vi alla som vi är oavsett programmeringar.

    Men det jag tycker är trist är att kvinnor alltid ska efterlikna män och väljer bort att stå för sin kvinnlighet. Vi kan minst lika mycket och dessutom föda barn. Så var är problemet?

    Är män inte lojala? Har de svårt att se att vi är människor med resurser och kvalitéer precis som de?

    Att låta kvinnor och barn stå i skottgluggen är inte värdigt en riktig man enligt mig.

    Birgitta Otterström
    Gäst
    10 juni 2014 kl 16:39

    Jag tror, att det är så det blir, när makt har blivit ett självändamål och övergivit både moral och intelligens.

    Gaia
    Gaia
    Gäst
    10 juni 2014 kl 16:50

    Att se helheten och välja bort makt som ändå alltid slutar i dyn.

    Lyssna på Russell Brand -Människan och kulturen kan nå andlig mognad.

    Helt klart och tydligt en ny sorts man och människa. Hoppas han inspirerar alla inför vårt nya samhälle i empati och medmänsklighet!

    Anton
    Anton
    Gäst
    10 juni 2014 kl 17:27

    @Gala

    Russel Brand är inte äkta eftersom han arbetar för etablissemanget, men visst är han både karismatisk som vältalig.

    http://detopaverkadesinnet.blogspot.se/search?q=russel+brand

    Gaia
    Gaia
    Gäst
    Reply to  Anton
    10 juni 2014 kl 18:33

    Mmm, det är svårt att veta. Jag har kanske varit lite snabb här. Ingen är perfekt, inte heller jag. Kanske är det som du tror…jag kan inte svara på det.
    Tråkigt i så fall, men det är det ju oavsett vad jag skrivit, tråkigt att vi inte finns för varandra alltså.

    Men det kanske är ensam är stark. Vi får börja med oss själva.

    Repa
    Repa
    Gäst
    11 juni 2014 kl 17:08

    Tänker på stackars Yellen som “tar över” Federal Reserve.

    Red
    Red
    Gäst
    8 juli 2014 kl 14:26

    Eva-Lotta Sjöstedt lämnar ”mission impossible” efter konflikt

    När hon tillträdde kallades det för ett ”omöjligt uppdrag” och nu väljer svenskan att kapitulera.

    http://www.dagensvd.se/svensk-vd-lamnar-mission-impossible-efter-agarkrock/