ANALYS. Magdalena Andersson säger att det är svårt att driva vänsterpolitik när arbetare röstar på högerpartier, enligt en artikel i Arbetet. Man kan också vända på hennes påstående och fråga: varför ska arbetarna rösta på Socialdemokraterna när partiet bedriver högerpolitik? Det skriver Hedi Bel Habib, filosofie doktor, forskare och fristående debattör.
Text: Hedi Bel Habib | #valet2022
Socialdemokraterna har nämligen omvandlats till ett trianguleringsparti. Erfarenheten visar att en systematisk och avbruten triangulering av högerpartier har utplånat de nederländska socialdemokraterna som gick från 33,3 procent av rösterna år 1986 till 5,7 procent i 2021 års val.
Socialdemokraterna bör lära sig av utvecklingen i Nederländerna och stoppa triangulering innan det är för sent.
Triangulering är en självutplånande strategi
Politiken domineras allt mer av det strategiska begreppet triangulering. Grundtanken har varit att vinnande politik måste överskrida motsättningen mellan höger och vänster. I Europa är det främst Socialdemokraterna som försökt lösa sin politiska tomhet med trianguleringsstrategin. Nu är socialdemokratiska partier i Nederländerna, Storbritannien, Italien, Frankrike och Tyskland i kris eller helt är utslagna.
Läs mer: Politisk triangulering skapar politikerförakt från väljarna
Socialdemokraterna i Sverige tycks ha följt samma mönster som övriga Europa. En historisk analys av valresultatet i Sverige visar att det finns ett tydligt samband mellan Socialdemokraternas försvagning som statsbärande parti och deras systematiska kompromisser och triangulering av högerpartier sedan 1990-talet.
Efter 90-talet har Socialdemokraterna blivit ett ideologilöst maktparti som har offrat sin egen ideologi för att behålla makten och därmed omvandlats till ett trianguleringsparti.
Femtiofem år av minskat väljarstöd för Socialdemokraterna kan direkt korreleras till en allt otydligare ideologisk kompass till följd av en lång period av politisk triangulering av högerpartier.
Sedan 1990-talet har har ideologin underordnats makten i Socialdemokraternas politik. Socialdemokraternas uttalade ideologiska kompass var tydligaste 1968, då partiet gjorde sitt bästa efterkrigsval, med 50,1 procent av rösterna. Då var andelen partibytare 11,4 procent.
År 2018 var Socialdemokraternas ideologiska kompass som mest förvirrad, då partiet fick 28,3 %, en sämsta notering i historien och då antalet partibytare uppgick till 41 procent.
Partiforskningen visar att kompromisser är nödvändiga i nästan all politik, men något slags sammanhängande och tydlig ideologisk kompass krävs för att ett parti skall kunna kunna behålla en stabil väljarbas.
Socialdemokraterna tycks idag inte längre erbjuda en sådan vägledande kompass efter 90-talet och det finns risk för att triangulering resulterar i en självutplånande strategi.
Socialdemokraternas ideologiska kompass har gått sönder
En välfärd byggd på människovärde – inte marknadsvärde står det i partiprogrammet. Denna retorik stämmer dock inte med partiets praktiska agerande. När Socialdemokraterna kom till makten 1994 bröt partiet vallöftet om att ta bort skolpengen och Ylva Johansson lät – tvärtemot regeringsförklaringen – meddela att skolpengen skulle behållas.
Inför valet 2014 var partiledaren Stefan Löfven tydlig med att vinst i välfärden inte ska förbjudas. Nu säger Magdalena Andersson att möjligheten att ta ut vinst i skolsektorn ska avskaffas senast 2026, om Socialdemokraterna får behålla makten.
År 2014 sade Kjell-Olof Feldt till SVT att ”Det var fel att införa fritt skolval”. Samtidigt var han ordförande för Friskolornas Riksförbund mellan 2006-2010.
När friskolesystemet infördes 1992 ansåg Carl Bildt och Beatrice Ask att friskolorna skulle få 85 procent av kommunens genomsnittliga kostnad per elev, eftersom kommunerna har ett större ansvar.
År 1997 höjde dock regeringen Persson ersättningen till fristående skolor till dagens nivå på 100 procent med motiveringen att kommunala och fristående skolor ska behandlas lika. Magdalena Anderssons regering lägger nu fram ett förslag som är tänkt att justera skolpengen till kommunala skolors fördel.
Kapitulering inför samhällsnedbrytande reformer
Partiets politiska retorik går ut på att samhällsbygge ska gå före skattesänkningar och att segregation och brottsligheten i Sverige är en följd av alliansens skattesänkningar. Samtidigt har Socialdemokraterna accepterat alla jobbskatteavdrag och borgarnas förenklade retorik om hårda straff och fler poliser för att bekämpa brottsligheten.
Forskningen visar dock tydligt att det är graden av jämställdhet och jämlikhet i ett samhälle som är avgörande för hur vi mår både fysiskt och psykiskt och hur mycket kriminalitet och våld som finns.
Avskaffa den sista resten av den orättfärdiga skillnaden i beskattning mellan lön och pension till 2020 har Socialdemokraterna lovat Sveriges pensionärer, men partiet har i praktiken accepterat moderaternas diskriminerande utformning av jobbskatteavdraget som gör att pensionärer betalar mer skatt än löntagare.
Socialdemokraterna har lagt fram separata skattesänkningar för pensionärer. Dessa räcker dock inte för att rätta till den strukturella inkomstklyftan mellan löntagare och pensionärer. Den ultimata lösningen är att fasa ut jobbskatteavdraget och avskaffa själva skillnaden i beskattningen av lön och pension.
NATO
Säkerhetspolitiken är förvirrad och präglas av en blind och förhastad triangulering av högerpartier. Magdalena Anderssons regering hastade fram utan någon fördjupad analys en Nato-ansökan med motivering att det är bäst för Sverige.
Denna snabba triangulering av oppositionspartiernas säkerhetspolitik har lett till att Sverige har hamnat i en ohållbar och förnedrande utpressningssituation, där Turkiet ställer orimliga krav för att godkänna NATO-medlemsansökan.
Läs mer: S-kvinnors nej till NATO kan upplösa tystnadskulturen i Sverige
Socialdemokraterna behöver förnyad ideologisk plattform
Socialdemokraternas triangulering av högerkrafterna riskerar att urarta i en ideologisk förvirring, medan väljarna flyr åt alla håll eller passiviseras. De åtta partierna lägger sig idag nära varandra av rädsla att förlora röster till varandra och och utpressar varandra om regeringsmakten.
Regeringsmakten är en förutsättning för att bedriva politik. Men partipolitiskt sökande av makt utan en grundläggande ideologisk kompass är i grunden äventyrligt och farligt för både demokratin och samhället.
Socialdemokraterna behöver därför ta fram en förnyad och sammanhängande ideologisk plattform som dagens väljare kan förstå och relatera till om Socialdemokraterna ska kunna profilera sig för att åter bli ett statsbärande parti. Ett konsekvent samhällsbygge kräver ju en vägledande, tydlig och sammanhängande ideologi.
Tage Erlander skrev en gång:
”Ju mer vi försummar ideologin desto svagare blir praktiken.”
Text: Hedi Bel Habib
Relaterat
Socialdemokraterna, är ett högerparti, men jag tänker på stora Medias hantering. Se hur man daskade till Håkan Juholt, med Media klanen och Socialdemokrater inifrån sin egen högborgar trafik. avsatte honom, ”Lynchning”
Många gånger kallar ju stora Media saker, att det är Vänster?.
Fast det inte ens är fråga om Vänster, varför? ja, hur lever de själva.
Titta bara på Medias Stapel program, när Politiker skall sätta sina Parti beteckningar, både lodrätt och vågrätt och snett och vint, på ett bord, eller någon tavla, det känns mer som någon Selfie Teater, det hade nästan varit roligare, om de hade dragit fram något akvarium, med vatten, och kastat i sina parti beteckningar, och se hur de faller sig på botten, om det inte finns någon jädra stor Haj där, som käkar upp dem, och isåfall, vem är den där Hajen, liknar den Mammon kalven?.
Hej Christer och tack för din kommentar
Ideologierna behövs som väljarkompass och som underlag för väljarna att utkräva ansvar från sina politiker. Som ja sade i en tidigare kommentar finns det två konkurrerande modeller i Sverige. Men när Socialdemokraterna började triangulera moderaterna så sjönk deras väljarunderlag från 50 procent 1968 till 28 procent 2018. När Moderaterna i sin tur under två mandatperioder triangulerat Socialdemokraterna omvandlades partiet från ett 15 procent-parti till ett statsbärande. Men när Moderaterna raderade namnet Sveriges nya arbetarparti och tog tillbaka namnet Moderaterna så blev de igen ett 20- och kanske 15 procent parti så småningom.
Jag tycker inte att detta tävlande om regeringsmakten genom triangulering hör hemma i en äkta demokrati. Resultat blev ett inkonsekvent samhällsbygge med ett stort problem om kriminella gäng som du med all rätta pekar på. Här är min hypotes om varför vi har hamnat där:
Sverige är ett traditionellt framgångsrikt invandringsland som har använt migration som ett tillskott av humankapital eftersom man har haft ett svagt befolkningsunderlag. Detta har fungerat utmärkt och migration har varit ett instrument för välfärdsbygge. I mitten av 70-talet har socialdemokraterna förstört denna politiska tradition och ersatt den med en skattefinansierade omhändertagandemodell för asylsökande totalt bortkopplat från näringslivs- och arbetsmarknadens behov. Socialdemokratins historiska misstag är ett ha omvandlat migration från att vara ett arbetsmarknads- och kompetensverktyg för tillväxt i näringslivet till en transfereringsenklav i offentlig sektor. Migranter omvandlas till välfärdskonsumenter från att ha varit välståndsproducenter. När borgarna kom till makten vid olika tillfällen fortsatte de med samma transfereringspolitik. Detta är ett resultat av att Socialdemokraterna och Moderaterna triangulerar varande. Resultat blev det samhälle vi idag har: the broken triangle!
Hedi Bel Habib, du skriver:
”Ideologierna behövs som väljarkompass och som underlag för väljarna att utkräva ansvar från sina politiker.”
[personangrepp, raderat]
Hur skulle ideologier kunna vara underlag för väljarna att kräva ansvar när vi inte ens kan det när politikerna och deras tjänstemän bryter mot sina ord, sina löften, våra lagar och förordningar och till och med våra grundlagar utan att kunna ställas till ansvar?
Politikerna har själva tagit kontrollen över alla kontrollinstanser – inklusive TV, radio, tidningar som alla göds i överflöd med våra skattepengar?
Alla dessa makthavare skyddar varandra och kliar varandras ryggar.
Habib, som låtit sig impregneras på regeringskansliet bland 5000 andra tjänstemän vid köttgrytorna, efterlyser en ”ideologisk plattform för att (S) åter ska bli ett statsbärande parti”. Redan Herbert Tingsten, professor i statsvetenskap, sa på sin tid att ”ideologierna är döda” och drev en hård kamp mot den socialdemokratiska regeringsmakten som han ansåg vara alltför inriktad på ”socialisering”.
Låt oss lämna detta av Habib teoretiska svammel om partiernas triangulerande och självutplånande strategier för att kapa åt sig röster samt fromma önskan av ett socialistiskt ideologiskt bygge som mest består av floskler, tomma fraser och orealistisk, verklighetsfrämmande snömos – och i stället bege oss till verklighetens narkotikaförsäljning på Stureplan eller Skäggetorps shariastödda dåraktiga islamister som skadar poliser och bränner upp deras bilar.
Vad vi ser är massinvandringen och demokratins långsamma död. Sedan millennieskiftet har Sverige beviljat 1,8 miljoner nya uppehållstillstånd dvs. två nya Stockholm. 2017 kostade de 36 000 skäggiga ensamkommande barnen 26 miljarder kronor. 50 000 illegala gömmer sig och snabbt kan öka med ytterligare 40 000. Bland dessa finns, enligt Säpo, 2000 våldsbejakande islamister och drygt 150 IS-jihadister som återvänt från Syrien och Irak.
I dag finns 60 skuggsamhällen med över 5000 kriminella uppdelade på 200 nätverk med egna lagar, egna banksystem, hedersvåld och mord och egen rättskipning enligt sharialagar. År 2021 ägnade sig dessa kriminella åt 305 skjutningar med 44 döda och 100 skadade. Näst efter Kroatien är detta värst i Europa.
Om det vore någon stake i din ”forskning” Habib så skulle du ägna dig åt denna grymma verklighet i stället för att patetiskt oja dig över sossarnas bristande ”ideologiska plattform för att bli ett statsbärande parti”, ett parti där bristerna i dag är himmelsskriande.
Heidi Bel Habib gör en träffande symptombeskrivning av riksdagspartiernas ideologiska utarmning, men som flertalet debattörer så saknas grundorsaken till den ökade trianguleringen och den ideologiska förflackningen i hans artikel.
Att följa pengarna fram till Big bröderna som återfinns i Davoseliten med deras önskan om en världsregering, som är helt frikopplad från allt vad demokrati innebär, det är som att spotta i kyrkan eller inne på regeringskansliet. Det spelar ingen roll att Joe Biden har mumlat om en världsregering och att den republikanske senatorn Rand Paul förtydligat dessa planer och att Klaus Schwab WEF skryter om att ha penetrerat världens regeringar med sina young leaders adepter tillsammans med flera kända personer, så är en världsregering fortfarande konspiration framför allt från vänsterblocket med dess media.
Enligt SOM-institutet, så är vänstern numera mest positiva till EU, Davos elitens förlängda arm och verkställare av centralisering med utarmning av nationens självbestämmande rätt.
Sverige vill oavsett regering alltid vara bäst i EU klassen med sin humanitära stormakt. En anledning är att dagens politiker är karriärister som ofta saknar arbetslivserfarenhet med önskan om internationell karriär och då biter man inte den hand som kan möjliggöra det och inte deras tjänstemän heller.
Nedgången för Europas vänsterpartier bottnar i deras svek mot deras forna ideologi och dess följsamhet till den globala eliten. Utan verklighetsförankring faller deras värdegrundsfloskler platt till marken och trots fler testballonger (från regeringskansliet och Sveavägen 68?) med symptombeskrivningar, så stoppas inte vänsterns förfall, när dess partier övergivit folket och försöker kompensera förlusten av röster med import av nya väljare, med solidaritet och humanitet som alibi. För vem och för vilka solidariteten är riktad är lika tabubelagt att yppa som grundorsaken till det ideologiska förfallet.
Själva begreppet triangulering bör kanske klargöras vad gäller politik.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Triangulering_(politik)
Ett praktexempel på detta är väl Palmes ”avveckla kärnkraften med förnuft”,
som egentligen inte säger någonting.
[off topic, raderat]
Läs det som: av ondo = förvirring, så är det inte så dumt.
Det enda som kommer att intressera morgondagens väljare är den ideologi som ger tillbaka VÄLJAREN/MEDBORGAREN rätten att sparka den politiker som missbrukar vårt förtroende och inser att SKATTER är STÖLD.
Det finns säkert flera politiker som insett att det socialistiska vansinnet gått överstyr.
Hellre en ogiltig valsedel än en blank den 11 September eller symboliskt, hellre en tom stol i den s k RIKSDAGEN än en SOCIALISTISTISK!
Morgondagens svenska POLITIKER skall inrikta sig på att väljaren kommer att utkräva ANSVAR.
Släng de s k kallade ideologierna i papperskorgen.
Hej och tack för era intressanta kommentarer. Jag vill bara kommentera Samuels inlägg.
Ideologierna är nödvändiga för att att väljarna ska kunna utkräva ansvar. Det finns två konkurrerande modeller.
1. Gemensam välfärd som finansieras via skatter och relativt omfattande offentligt åtagande.
2. Var och en tar ansvar för sig själv. Beskattning ska vara minimal och det offentliga åtagandet ska minimeras.
Om partierna förhåller sig till dessa två renodlade modeller så kommer svenska folket att kunna se ett resultat och utkräva ansvar från den sittande regeringen vid tillfälle. Tittar vi på historien ser vi bara triangulering för att lura till sig väljare och regeringsmakten. Moderaterna har under två mandatperioder maskerat sig till Sveriges nya arbetarparti och vann valet två gånger: 2006 och 2010.
Hur ska väljarna då utkräva ansvar och av vem?
Varför lura väljarna att tro att en ideologi kan man rösta bort men förövarna som orsakat kaoset med sin verksamhet fortsätter bara som inget hänt.
Det är monstruöst maktbegär hos framför allt socialisterna som fördärvat det för sina partimedlemmar och väljare och i sista instans hela SVENSKA FOLKET!
Har läst den här ett par gånger nu,enda jag såg var ett reklamblad för höger mot vänster illusionen.
Den här iden att politker arbetar (men har misslyckats pga olika faktorer) för ett bättre samhälle är bara skrattretande naivt.
Glädjande, Hedi Bel Habib, att du i dina senaste artiklar inte längre agerar taltratt för regimpolitiken och att du kör med öppet kommentarsfält igen!
Du framför en hel del viktig kritik mot de olika partiers officiella agendor och deras vingliga framfart, än hit än dit. Det är bra. Men min inställning är att riksdagspartierna bara visar upp olika schatteringar av samma gröt.
Det är gröten det är fel på!
Under de senaste femtio åren har olika partier regerat och ändå har hela tiden samma samma agenda genomförts.
Och Sverige har förändrats i grunden!
Vad har blivit bättre? Finns det något som har blivit bättre – för folket?
Bel Habib har en infallsvinkel på Socialdemokraterna, som följer den akademiska vänstersynen på politik.
Att S övergivit marxismen är nog alla överens om, med detta skedde inte efter 1968, som Bel Habib hävdar, utan 1938. Då gjorde socialdemokratiskt styrda LO ett avtal med Arbetsgivarföreningen, över de fackliga medlemmarnas huvuden, som i praktiken avskaffade strejkrätten i Sverige. Därmed införde man korporativism i vårt land. Korporativism är nämligen att politikens innehåll bestäms av storföretag, direkt och i slutna rum, i samarbete med politikerna.
Det som hände i Sverige, i slutet av sextiotalet, var att USAs vedervärdiga krig i Vietnam hade givit marxismen ett uppsving i västvärlden. Kommunister, främst maoister och stalinister, drog då igång den svenska FNL-rörelsen, som hade stor framgång inom den svenska befolkningen.
Den verbalt begåvade kappvändaren Olof Palme, följande Erlanders råd, dammade då av den marxistiska ideologin, för att kunna rida på vänstervågen. Så skickligt gjorde Palme detta, att valresultatet blev det som Bel Habib redovisar ovan.
Men i den konkreta praktiken har Socialdemokraterna strikt följt korporativismens väg, ända sedan 1938. Detta gav enorma ekonomiska fördelar, gentemot det krigshärjade Europa och den svenska ekonomin fick ett sanslöst uppsving, vilket ledde till att Sverige hamnade i den ekonomiska världstoppen. Svenskarna blev allt rikare. Detta möjliggjorde de ofantliga skattehöjningarna, där lågskattelandet Sverige tjugo år senare hade världens högsta skatter.
Därmed var verket fullbordat: De otroligt skickliga S-politikerna, Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme, hade, genom sitt långa maktinnehav, kunnat placera sina sympatisörer inom förvaltning, domstolar, media – ja, faktiskt på varenda maktposition – i vårt land. Därmed, och att den svenska staten blivit rik som ett troll, var det dags att riva ned det man byggt upp – vilket vi nu ser pågått i femtio år.
Ser man på, Hedi har alldeles uppenbart läst min artikel om triangulering. Bra Hedi, du kanske lär dig nåt allteftersom du tar del av mina funderingar.
Min spontana reflektion blir varför du inte kommit på detta tidigare?
Paradoxalt nog så uppstår total förvirring för oss väljare när alla partier ägnar sig triangulering på varandra. Sossarna triangulerar från sitt håll och SD från sitt håll, kvar sitter vi som väljare helt frustrerade.
För egen del så lutar det åt att jag lägger min röst på ett parti utanför åttaklövern.
Du tar upp begreppet partibytare utan att ange källan, antalet partibytare visar egentligen bara att alltfler väljare blivit mer lättrörliga. Kanske du själv skulle gå över till Vänsterpartiet som ideologiskt tycks passa dina åsikter bättre.
Jag avslutar med en historisk jämförelse (metafor). Utvecklingen går framåt på nästan alla områden. T-forden utvecklades och bilar idag har ofta 4-hjulsdrift för att få ett säkert väggrepp och därigenom kan hålla sig kvar på vägen när den skall ta sig genom en skarp kurva i hög fart.
Sossarna fortsätter köra sin T-ford i låg hastighet och de hänger inte alls med i utvecklingen, så när kurvan kommer och de pressar sin gamla bil genom den skarpa kurvan så blir de omkörda av bilar vilka hängt med i utvecklingen.
Lägg din röst på Vänsterpartiet Hedi, det är deras ideologi som motsvarar dina förväntningar !!!
För att triangulering kontra självständig politik ska ha relevans måste den som avgör ha informerat sig. Detta är inte fallet vare sig med S eller de andra. Det måste börja med pålitliga medier och annan information. Men alla accepterar att Usa bestämmer vad som är sant.
Vi testar att ha kommentarsfältet öppet denna gång. Habib vill normalt ha det stängt. Förutsättningen för en bra efterdebatt är saklighet. Vi raderar frontalangreppen. / redaktören
Så Habib gillar inte att få sina påståenden kommenterade. Intressant.