OPINION & ANALYS. De traditionella ideologiernas svagheter leder i Sverige bland annat till förlorad nationell suveränitet genom vårt troliga framtida medlemskap i den federala EU-staten. Det innebär samtidigt ett långt steg in i den nya världsordningen, vilken medför ett djupt kollektivistiskt samhälle.
Text: Dan Ahlmark
Den världsstat, som NWO (New World Order) så småningom avses bli förbunden med, kommer att vara socialistisk (1) – en framtidsutsikt, som dock inte kommer att hindra nuvarande borgerliga partier att överge Sveriges självbestämmanderätt genom att delta i ett federalt EU, men detta blir bara ett ytterligare – helt förödande – nationellt misslyckande.
Dagens stora ideologier har bla i vårt land under många decennier lett till bakslag eller fiaskon på ett betydande antal områden, och i några artiklar (2) visades vad socialdemokratins politik, ibland med understöd från borgerliga partier, historiskt lett till.
Bilden är så djupt negativ, att slutsatsen blir, att de traditionella ideologierna pga sin allmänna karaktär – eller sina omtolkningar av tidigare acceptabla synsätt – spelat ut sin roll. Man kan inte längre stödja dessa partier.
Det behövs en ny och frihetsinriktad demokratisk rörelse, vars politik i väsentliga avseenden radikalt skiljer sig från de nuvarande partiernas. Dagens svenskar har ofta liknande samhällssyn som människor i Sovjetunionen hade i början av 80-talet. Dessa kunde överhuvudtaget inte föreställa sig ett samhälle, som kraftigt skilde sig från det dåvarande. Samma gäller idag för många svenskar.
Svenskar kan inte tänka sig, att ett avsevärt bättre samhälle än dagens StatsVälfärdsStat (se nedan) är fullt möjligt, men det finns och rörelsen som kan skapa det, kallas libertarianism. Den ideologin bygger på individens rätt till det egna livet i ett frihetsorienterat samhälle.
Libertarianism är också den enda nämnvärda ideologi, som idag klart tar avstånd från socialismen i dess nya variant (kulturmarxismen) samt NWO. Socialkonservatismen är för mycket influerad av socialliberalism, och ideologins inställning till globalism syns osäker.
Libertarianismens syn på individen i det libertarianska landet
Människans egenskaper (3) samt formerna för det samarbete i samhället, som lämpar sig för individen, skapar grunden för denna filosofiska åskådning och ideologi (4). Konsekvenserna av libertarianismens syn på människan och hennes naturliga sätt att leva leder då till vissa fundamentala slutsatser:
- Varje individ är unik, äger sig själv, är sitt eget ändamål, och har ett okränkbart värde.
- Detta skapar en Rätt till det Egna Livet (REL) för varje enskild människa. Den rätten innebär, att personer i alla avseenden (med få undantag) ska få bestämma själva och över sig själva.
- Den bestämmanderätten innebär en oavvislig fordran på självständighet (eller oberoende) för varje människa.
- För att en medborgare ska kunna nå och uppleva självständighet och realisera Rätten till det Egna Livet ställs inledningsvis ett fundamentalt krav på det aktuella landets författning (eller politiska praxis), vilket förverkligar oberoendet. Kravet är att landet erkänner människans Individuella Rättigheter (3). Dessa blir grunden för ett fritt och gott samhälle, där individen och sedan familjen är basenheten, och lämpliga institutioner och lagar skyddar människors fria och nära samverkan.
Dessa rättigheter avspeglar också huvuddelen av de viktigaste grundvärdena i libertarianismen. Dessa är främst fyra:
- en tro på det mänskliga förnuftet och dess förmåga till korrekta bedömningar i alla livssituationer,
- människans individuella värde och självständighet (individualism). Det medför bl a höga krav på personlig frihet och ett absolut förbud i samhället att använda våld för att nå värden,
- rättvisa och
- medmänsklighet (se nedan).
Som ofta sker gällande yngre ideologier förekommer ibland missuppfattningar gällande deras principer. Denna fråga kommenterades i (3).
Det personligen ansvarstagande samhället, vilket libertarianismen förespråkar, medför naturligtvis viss fordran på medborgarna.
Ideologin pekar därför ut ett antal områden, som är särskilt viktiga för att individen ska kunna realisera det liv, som det fria samhället möjliggör för henne. Ett gäller den kunskap och det tänkande en person inledningsvis bör skaffa sig respektive utföra för att kunna leva det liv hon önskar.
Det berör då hennes livssyn omfattande: världen, vilka egenskaper människan har, och vilket samhälle, som är lämpligt för Homo Sapiens. En annan viktig komponent gäller hur hon väljer att styra det egna livet:
- Vilken människa vill hon utvecklas till?
- Vilka värderingar och mål är då viktiga?
- Hur ska hon sedan handla för att realisera dessa, och vilka vanor bör eftersträvas ?
Ett andra område avser ett antal viktiga önskemål gällande hennes handlande och bakgrunden till detta.
- Vet hon hur hennes medvetande fungerar och hur hennes känslor skapas, och hur dessa bör behandlas?
- Förstår hon verkligen vilken människans natur och förmåga är och vikten av att fatta rationella beslut som grund för handlingar?
- Realiserar hon genom sitt tänkande och beteende full andlig självständighet och
- tar hon även materiellt fullständigt ansvar för sin egen och familjens levnad?
- Beslutar hon (och därefter genomför praktiskt) vilket ansvar hon önskar ta för andra (utanför familjen) och för sitt land?
Några huvudprinciper för stat och samhälle
I den libertarianska staten existerar individer i fri samverkan och respekten för REL (Rätt till det Egna Livet) är styrande. Reformerade institutioner och lagar bildar grunden för det goda samhället.
I en tidigare artikel beskrevs ett av libertarianismens syften som:
”.. ett i alla avseenden dynamiskt samhälle, som skapar otaliga möjligheter för individen att realisera sin potential….Målet är att möjliggöra mänsklig frihet i alla avseenden, vilket skapar största möjliga utveckling, vilket troligen också innebär en explosion av skillnader – av alla slag – mellan människor”.
Eftersom målet för goda människor just är:
”…att maximalt utnyttja sin kraft, sitt tänkande, sina unika egenskaper och särskilt sin kreativitet, sammanfaller det fria samhällets mål med individernas. Sammantaget leder det till ett gott samhälle”.
Man låter – inte hundra – utan miljoner blommor fritt blomma och fruktar – till skillnad från kollektivistiska stater – inte alls de resultat detta bringar.
Den enorma variation och oväntade prestationer och utfall, som vid sidan av den höga produktiviteten ofjättrade människor åstadkommer, är på sikt till utomordentlig nytta för alla.
Att leva i ett libertarianskt samhälle leder till nya institutioner, ideer, ambitioner och mänskliga prestationer.
Bland de grundläggande synsätten gällande samhället märks följande:
a) Våld är ej tillåtet för att ta värden från individer. De individuella rättigheterna (3) är avgörande, och det fria samhället tillåter exempelvis inte särskilda betungande skatter för individer med resurser andra önskar att de hade.
b) Individens fria val är avgörande vid alla beslut gällande henne, som hon själv kan fatta.
c) Demokrati är nödvändigt för gemensamma beslut, men områdena för offentliga avgöranden är mycket kraftigt begränsade jämfört med dagens situation. Där individen kan besluta, ska ju demokratiska beslut inte tillämpas.
Människor har på basis av REL rätt att bestämma om sina egna liv, vilket naturligtvis avsevärt minskar den offentliga verksamheten, men en ansvarsfull övergång till det fria samhället – den Civila VälfärdsStaten – innebär en lång process, under vilken offentliga och privata system existerar sida vid sida på vissa områden. Pensionssystemet är ett exempel.
Vi kommer också senare att ha behov av många andra gemensamma beslut av vissa slag, vilka bara kan fattas demokratiskt. Ifall t ex privat socialhjälp inte räcker, vilket det naturligtvis under viss tid inte gör, ska det offentliga stå som garant (se nedan).
d) Marknader är den huvudsakliga metoden att utbyta tjänster och produkter i samhället. Därför är den fria konkurrensen av ytterst stor betydelse, och dess existens ska – om nödvändigt – skyddas. Bla von Mises och F. Hayek har gett värdefulla beskrivningar av synsätten och metoderna lämpliga i ett fritt samhälle.
Ett oavvisligt libertarianskt krav på människan är att ta hand om sina egna och familjens materiella behov. Att klara sig själv (och sin familj) är den princip, som ska gälla i samhället. Om en individ behöver hjälp, bör denne hjälpas av andra.
Den frivilliga hjälp, som personer tidigare gav i ett mycket fattigare samhälle som komplement till dess offentliga åtgärder, föll bort i StatsVälfärdsStaten. En konsekvens av det kollektivistiska samhället har blivit en brist på personligt ansvar.
Den stora frihet, som individer har i det libertarianska landet, är då också med nödvändighet förknippad med att ta hand om människor, som inte kan klara sig själva och inte har privat hjälp.
Historiskt sett har man i Sverige sedan femtonhundratalet lagt den bördan på det offentliga. Libertarianska principer kan inte tolkas så, att människor dör av brist på mat eller omvårdnad i detta samhälle. Principerna förutsätter ju en naturlig medmänsklighet, eftersom de annars inte skulle ha formulerats på det vis de gjorde.
De extrema tolkningarna: att i samhällets allmänna välfärd ignorera dödsfall skulle också praktiskt politiskt göra det omöjligt att skapa en libertariansk stat, och bara ideologins fiender använder därför sådana.
I ett gott samhälle kan man med hög sannolikhet också räkna med betydande frivilliga insatser för andra och okända människor. Dock vet ännu ingen i vilken omfattning det kommer att ske. Det offentliga ska därför som nu garantera tillräcklig hjälp för alla medborgare, som inte själva kan handha sin livssituation och inte får hjälp av andra. Ingen lämnas ensam i det libertarianska samhället.
De två typerna av välfärdsstater
I en bok från 2017 (5) beskrevs två samhällstyper: StatsVälfärdsStaten (SVS) och den Civila VälfärdsStaten (CVS). SVS gäller en stat och ett samhälle av svensk typ, där det offentliga tagit över ansvaret för individerna beträffande väldigt många områden av vikt för dessa och skapat kollektivistiska system. Staten beslutar och reglerar mycket i samhället.
Den väldiga offentliga aktiviteten och målet att hålla särskilda väljargrupper nöjda kräver också mycket höga skatter och avgifter. Individens aktiviteter kommer så småningom vara ytterst inringat av offentlig lagstiftning och samhällsregler. De allra flesta aspekter av mänskligt liv påverkas därför djupt av offentliga beslut. Exemplet Sverige visar underlägsenheten hos SVS som samhällsmodell (2).
I den Civila VälfärdsStaten respekteras Rätten till det Egna Livet. Individen får så långt möjligt är fatta egna beslut och själv forma sitt liv. En rad alternativ kommer på många områden att skapas för möjliggöra detta. Hon skapar då sin egen välfärd genom att ingå i fri samverkan med andra och fria avtal gällande funktioner, som staten tidigare tagit över.
Det blir ett konsekvent personligt ansvarstagande samhälle. De nya möjligheterna för den enskilde individen att ta initiativ och agera är i denna miljö vidsträckta, och tillväxten – och därmed resurserna i samhället– kommer troligen att öka kraftigt i det libertarianska landet.
Den allmänna välfärden i CVS kommer efter en övergångsperiod att klart överträffa den i SVS. Dessutom kommer länders nationella suveränitet bevaras och auktoritära överstatliga regeringar hindras. I den aktuella boken behandlades bl a hur övergången gällande en rad områden från SVS till CVS kan läsa mer här:
- Den politiska globalismen – Sveriges största samhällsfiende – del 1
- Vad har dagens stora ideologier i Väst lett till? Det svenska exemplet – Del 1 och Vad har dagens stora ideologier i Väst lett till? Det svenska exemplet – Del 2
- Se avsnitt II, I och IV i: Libertarianismens grunder (Contra)
- Libertarianismen behandlar dels sådana frågor, som naturligt hör till filosofins område, och är dessutom en ideologi med detaljerade slutsatser gällande samhället.
- Se: Ahlmark, Dan (2017). VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten. Tidigare Realia Förlag, Stockholm; numera Kindle.
Text: Dan Ahlmark
Relaterat
- Worldpopulationreview.com: Libertarian Countries 2022
