Analys: Den nya världsordningen etableras Del 1 – Innebörd och World Economic Forum 

Den Nya Världsordningen (NWO) är ett försök av flera grupper av makthavare, spridda över världens länder och med gemensamma intressen, att omforma världens samhällen, så att dessa motsvarar deras politiska ideologier och mål.

Det nya samhället antas då följa globala riktlinjer och är ytterst kollektivistiskt, och beskrivningen av det ger återklanger till 1930-talets Sovjetunionen, dagens Kina eller framtidsvisioner som ”1984” och ”Kallocain”.

Omdaningen av världen avses ske genom Politisk Globalisering (PG) dvs att individuella staters politiska makt successivt reduceras och övertas av regionala eller globalistiska statsbildningar. Det dramatiskt nya är, att många av de i arbetet involverade organisationerna, företagen och partierna är sådana vi tidigare haft förtroende för.

Nu syns de antingen vara aktivt involverade i eller ha sympatier för denna långtgående samhällsomvälvning, som skulle dramatiskt omvandla livsvillkoren för världens befolkning.

I tidigare artiklar (1) beskrevs de fyra grupper, som tillsammans söker genomföra NWO: socialistiska demokratiska regeringar (främst i Europa), de globala organisationernas ledningar, det Internationella Ekonomiska Etablissemanget (IEE) och auktoritära (eller totalitära) länder, som har expansiva globala mål.

Naturligtvis kan det också finnas s k borgerliga regeringar, som understödjer samma agenda. De fyra grupperna har sinsemellan skilda målsättningar.

Här betonas bara vikten av gruppen IEE, vars bakomliggande aktiviteter och beslut är särskilt betydelsefulla idag. Det gäller ägarna (eller de makthavande) för de största multinationella företagen, bankerna och investmentbolagen.

Till skillnad från de tre andra grupperna syns denna grupp inte motiveras av någon enhetlig politisk ideologi; istället är troligen dess starkaste drivkraft för att införa systemet en önskan att skapa säkerhet för dem själva och sina företag samt att bevara och främja sin ekonomiska ställning. Detta kan benämnas på många sätt, och girighet är naturligtvis en.

Samtidigt är gruppen sannolikt mera kraftfull och drivande än även de privata stödgrupperna (1) runt de Globala Organisationerna (GO), och har större resurser för åtgärder än dessa.

Till skillnad från de tre andra grupperna har nog IEE:s medlemmar ibland (?) en delvis positiv syn på fria marknader, eftersom marknadssystemet tidigare varit basen för företagens framgångar. Men för att skydda sina bolag och förmögenheter vill de nu, att konkurrensen på olika vis regleras och begränsas.

Man vill allmänt utforma internationell lagstiftning, handelstraktat osv till förmån för de transnationella företagen på samma sätt som man lyckades med avseende de föreslagna handelsöverenskommelserna Trans-Pacific Partnership (TPP) eller the Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP).

Men ambivalensen kommer nog vid någon punkt i utvecklingen medföra, att medlemmar alternativt hela gruppen vägrar att stödja socialisering av de nationella ekonomierna, som tyvärr är trolig i NWO. Detta kommer att orsaka allvarliga störningar i samarbetet med de andra grupperna.

Grunden för NWO

Vid ett FN-möte om miljön 1992 antogs en allomfattande plan (Agenda 21) för att skapa goda villkor och hållbarhet avseende människors liv i hela världen. Efter 23 år godkände världens nationer i FN ett konkret steg (Agenda 2030) i den planen, och länderna godtog att i sina respektive nationer realisera denna.

Agenda 2030 innehåller 17 mål, som enligt FN kräver en total omvandling av de finansiella, ekonomiska och politiska systemen, som styr våra samhällen idag.

Att detta kunnat godtas utan större uppmärksamhet i Sverige är svårt att förstå. Allt beror sedan på hur överenskomna formuleringar i agendan tolkas, och då vet vi, att EU och FN kommer att tolka dem efter egna syften och sina samarbetspartners (se ovan), som stöttar globalism.

Det innebär, att en rätt oskyldig formulering vid senare praktisk tillämpning kan bli farlig för personlig frihet och integritet.

Genom att varje nation ska genomföra detta, bör alla policyformuleringar på både högre (även mellanliggande såsom EU) och lägre nivå (nationen) granskas kritiskt.

Med denna utgångspunkt kan sedan IEE utifrån sina egna mål utforma en politik för att inom den gällande institutionella ramen på olika sätt främja och förstärka sin ställning.

Det innebär, att världens stora företag i olika branscher utifrån sina olika mål och resurser planerar, utvecklar och anpassar produkter och system, som kan bidra till att politiskt överenskomna mål realiseras.

Företagen har därvid funnit att ett visst samarbete mellan dem avseende politisk påverkan och institutionella kontakter kunde vara av värde och utnyttjar då World Economic Forum för detta.

World  Economic  Forum (WEF)

IEE har fått ett visst offentligt ansikte just genom WEF och godtar uppenbarligen de ideer, som den organisationen för fram. Medan GO – med undantag för WHO – ännu inte formulerat någon offentlig plan för dramatiskt ökad politisk globalisering, tar sannolikt WEF sin uppfattning om den kommande planeringens innehåll som en av utgångspunkterna för sitt arbete.

Konsekvenser av klimatpolitiken på världens energipolitik mm uppmärksammas naturligtvis. Man ser på marknadsmöjligheterna långsiktigt och med utgångspunkt från steget Agenda 2030. Exempelvis elektronikföretagen försöker då att utnyttja de många affärsmöjligheter, som den planen möjliggör. Vad som då utvecklas innebär också mycket teknologi inriktat på kontroll av människor och processer.

Tillsammans med ideerna om den samhällsutveckling, som presenteras, kan man troligen skönja en bakomliggande ideologi, som då till en del liknar fascism (2), vilket man söker dölja genom att vira in den i en filt av teknologi. Ifall ett sådant samhällssystem i framtiden skulle kombineras med inslag av socialisering av vissa sektorer (se nedan), kan ideologin karakteriseras som en variant av socialism.

WEFs ledare har också i beundrande ordalag talat om Kina som en rollmodell för många länder (3).

WEF samverkar praktiskt med kinesiska företag och syns inte beakta att dessa när det behövs styrs av Kina, och västerländska företag har exempelvis också deltagit i så anstötliga utvecklingsprojekt som det landets beklagliga Social Credit System.

Att överhuvudtaget ha en positiv attityd till Kina med dess hårda diktatur är ytterst komprometterande och är naturligtvis inte förenligt med en ledarposition i en organisation, som samverkar med demokratier.

De teknologier, som de i WEF ingående företagen skapar, avser bl a en bred utveckling och tillämpning av Artificiell Intelligens (AI) på alla områden, teknisk sammanbindning av olika samhällssystem, utveckling av exempelvis nya elektroniska metoder för kontroll av befolkningar samt teknik inriktad på den mänskliga kroppen inklusive hjärnan.

WEFs ledare talar om hart när en sammansmältning i framtiden av teknik och människors medvetande/hjärnor. Ännu är mycket av detta bara förslag från WEF, vars samarbetspartners dock har resurser och kompetens att energiskt driva sina ideer till viktiga offentliga beslutsfattare i världen.

Den Nya Världsordningen kan ses som ett paraplybegrepp, som förutom Agenda 2030 (inkl basen Agenda 21) omfattar WEFs ideer om planering av samhället. WEF har försökt integrera en del av sina teknologier med Agenda 2030.

Termen ”Den Stora Omställningen” (The Great Reset) kan uppfattas antingen som ett sammanfallande paraplybegrepp med NWO, eller speciellt som en beteckning på WEFs vision.

WEF är ett forum för de rikaste och mäktigaste i världen på både den privata och offentliga arenan.  Det har ett intimt samarbete fördjupat genom avtal med globala organisationer som FN, och ser sig som den ledande platsen för global samverkan mellan offentlig och privat verksamhet.

En viktig facett i denna samverkan är, att världens ledande teknikföretag med ideer om utveckling på olika områden, genom WEFs aktiviteter kan nå och intressera offentliga organisationer eller länder för just dessa. Eller företagen har t o m produkter eller system, som snabbt kan realiseras, om bara en efterfrågan finns eller kan skapas.

På liknande sätt kan de offentliga potentiella kunderna definiera problem och leta efter problemlösarna bland de aktuella företagen.

För de bolag, som är medlemmar/partners i WEF, är detta ett oöverträffat forum att driva marknadsföring och etablera kontakter, vilka nationellt baserade konkurrenter eller ickemedlemmar knappast kan nå. Dessa förbindelser avses sedan ofta leda till avtal om utveckling eller försäljning.

Genom att WEF sysslar med initiativ på samhällsområden, som omfattar det mesta av mänsklig verksamhet, är kontakt- och affärsmöjligheterna många. Man formulerar då också gemensamma planer avseende offentlig och privat verksamhet gällande olika fält och använder samarbetsprojekten och egna organisationer för att ta fram material och program, som passar WEFs mål.

Man avser att genom främst teknologi (och till denna knuten samhällsomdaning) lösa de samhällsproblem man anser sig ha identifierat. Samarbete mellan företag och myndigheter av denna typ skapar naturligtvis konkurrenspolitiska problem.

Syftena och tillämpningarna av teknologi av olika slag visar en alarmerande vilja att styra och dominera människor. Vissa beskrivningar om avsedda mål och metoder är skrämmande. Det är som att läsa moderna planer för att genomföra projekt beskrivna i tidigare dystopisk litteratur om framtiden.

Den fjärde industriella revolutionen, som hyllas av WEF, skulle – om den genomförs som tänkt – leda till ett omänskligt och kollektivistiskt samhälle. Nittonhundratalets historia borde ha lärt oss att samhälleliga och tekniska utopier av WEFs slag bara är inledningen till politiska katastrofer och mänskliga tragedier av oanat slag och omfång.

Text: Dan Ahlmark

• Nya Dagbladet: De ideologiska krafterna bakom ”Den Nya Världsordningen”
• NewsVoice: Superöverstatlighet – Så här ser vägen ut till den nya Världsordningen
• Frihetsportalen: Fascism är en utveckling av socialismen
• Eurasia Review: WEF Boss Klaus Schwab Says China A ‘Role Model’ For Many Nations

Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han 1980 ett konsultföretag med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han haer gett ut boken ”Vakna upp – dags att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.