Vissa katastrofer i världen glöms bort på några veckor, andra etsar sig fast i människors medvetande i decennier. En händelse av det senare slaget är 9/11. Inte bara för att 3000 människor dog i en fruktansvärd terrorattack, utan för att den slog till mot hjärtat av det USA som dominerat västvärlden sedan andra världskriget. Och inte minst, för att myndigheterna än idag har svårt att förklara vad som egentligen hände.
- Hur kunde till exempel antänt flygbränsle på 95:e våningen få en av världens mest robusta stålbyggnader att på 15 sekunder förvandlas till damm?
- Hur kom det sig att en fristående skyskrapa mer än 100 meter från tvillingtornen, plötsligt säckade ihop som en sufflé?
- Varför nonchalerades alla vittnesuppgifter om detonationer inifrån tvillingtornen?
- Hur kunde ett tredje flygplan kraschlanda i försvarshögkvarteret Pentagon, utan att lämna spår i form av vrakdelar?
Kanske inte så underligt om det dyker upp en och annan konspirationsteoretiker. En av dem var den kanadensiske religionsprofessorn och fredsaktivisten Graeme MacQueen, som efter att ha lusläst 12.000 sidor utredningsmaterial och vittnesprotokoll karaktäriserade 9/11 som en ”Manufactured War Trigger”.
Strax innan han dog i cancer tidigare i år, sammanställde han sina synpunkter i dokumentären ”Peace, War and 9/11”.
De första 23 minuterna av filmen är ganska ointressanta. Som den vänsterideolog han var, kan MacQueen inte avhålla sig från att berätta om USA-imperialismen, Kennedymorden, Vietnamkriget etc. Vi har hört historien förut och den har sina poänger, men samtidigt är 9/11 något unikt. Något liknande har aldrig tidigare hänt på amerikansk mark. Möjligtvis med undantag av Pearl Harbor.
Därefter lyfter dokumentären och ger en suggestiv skildring av själva attacken
Flera klipp och ögonvittnesskildringar har jag inte sett förut, trots att jag satt bänkad framför TV-apparaten för 22 år sen – man tänker sällan på att det idag finns en generation vuxna som knappt var födda när attacken inträffade.
En häpnadsväckande detalj är att en reporter från Fox News pekar ut Usama Bin Laden som ansvarig, mindre än en minut efter att andra planet flugit in i tvillingtornet. Skuldfrågan verkar varit klar redan från början, eller råkade reportern bara ”gissa rätt”? Knappt en månad senare var i alla fall Afghanistan invaderat och jakten på Bin Laden hade börjat.
Oavsett om det var Al Qaida eller någon annan som låg bakom, blev det direkta resultatet av 9/11 ”Patriot Act”. En lagstiftning som forcerades fram på några veckor och i princip gjorde USA till ett kontrollsamhälle.
En annan påtaglig effekt blev ”Authorization for Use of Military Force” där Kongressen i stort sett gav presidenten fria händer att föra krig, var helst i världen man såg tecken på terrorism som kunde hota USA.
I en intervju 2007 berättar den 4-stjärnige generalen Wesley Clark om ett besök i Pentagon några veckor efter 9/11. En kollega ska ha visat honom ett hemligstämplat dokument, där det stod att USA inom 5 år kommer att att invadera länderna; Irak, Syrien, Libanon, Libyen, Somalia, Sudan och Iran.
I klippet påstår Clark att liknande planer fanns redan åren innan 9/11, och händelserna efter september 2001 beskriver han som en ”Policy coup”.
En samtida terrorattack som kommit lite i skymundan är ”anthrax-breven”. En vecka efter 9/11 mottog ett tjugotal personer runt om i USA brev med dödliga anthrax-sporer. Anthrax eller ”mjältbrand” är en extremt farlig bakterie och fem av personerna avled.
Värt att notera är att två av breven sändes till senatorerna Tom Dashel och Patrick Leahy, som var de enda ledamöter i Kongressen som velat fördröja godkännandet av Patriot Act. I media spreds rykten om misstänkta kopplingar mellan anthrax-breven och några av de terrorister som var inblandade i 9/11.
Paniken spred sig. Kunde det vara så att Al Qaida, och kanske även Irak förfogade över biologiska massförstörelsevapen? President Bush tog särskilt upp anthrax-hoten mot postpersonal i det tal som hölls vid undertecknandet av Patriot Act. En närmare undersökning visade dock att de aktuella anthrax-sporerna härrörde från ett militärt säkerhetslabb i USA.
En mikrobiolog som arbetade vid anläggningen utpekades som skyldig, men tog sitt liv innan saken hann prövas i domstol. MacQueen lade så stor vikt vid anthrax-breven att han skrev en särskild bok i ämnet.
Idag är det inte så många som minns anthrax-breven. Dödliga smittämnen som kommit på avvägar från säkerhetsklassade labb är däremot inget okänt fenomen på 2020-talet. Men det är ju en helt annan historia.
Text: Jan-Olof Sandgren