Soldatsverige skruvas om till krigsekonomi – Fredsarbete ska svältas

Debatt: "NATO-attacken" mot den svenska fredsrörelsen och civilsamhället

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 20 februari 2024
- Torbjörn Sassersson
Soldater i stadsmiljö, Stockholm.
Soldater i stadsmiljö, Stockholm.

I det nya Soldatsverige skruvas ekonomin om till en krigsekonomi. Stödet till civilsamhällets fredsarbete minskas. De civila förväntas istället ge fullt stöd i händelse av krig och för att förbereda för en lång konflikt mot Ryssland.

Svenska fredsorganisationer har i nästan 100 år tilldelats statligt stöd, men vid årsskiftet beslutade regeringen att dra in bidragen, skriver tidningen Syre i artikeln: ”Fredsrösterna tystas när Sverige rustar för krig”. Bidragen fördelas av myndigheten Folke Bernadotteakademin (FBA.)

Katarina Andersson på Syre skriver att snöbollen sattes i rullning efter att Ryssland gått in Ukraina 2022 och rekordhöga försvarsanslag banat väg för NATO-medlemskap.

Förändringen kommer att negativt påverka verksamheterna för tex Svenska läkare mot kärnvapen, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och Svenska freds. Totalt 18 organisationer inom området fred och säkerhet i Sverige förlorade anslag. Pengarna ska gå till krig och krigsförberedelser istället för till fredsaktörer.

Andersson:

”Statligt stöd till fredsorganisationer i Sverige har funnits i nästan 100 år. Det var 1929 som det i en riksdagsmotion föreslogs att ett upplysningsanslag för freden skulle inrättas. Sedan dess har staten stöttat civilsamhället i dessa frågor i större eller mindre utsträckning. Sammantaget fördelades under 2023 drygt 20 miljoner i stöd till 18 organisationer.”

Även andra delar av civilsamhället har fått indragna bidrag som tex stöd till studieförbund och etniska organisationer.

Dagens Nyheter: Regeringen kapar stöd till fredsorganisationer (22 dec 2023)

Katarina Andersson på tidningen Syre frågar sig retoriskt vad som händer med demokratin när civilsamhället urholkas. I december 2023 skriver Civil Rights Defenders (CRD) i en rapport:

”…att ifrågasättandet av civilsamhällesaktörer varit ett återkommande tema” med en politisk retorik ”där kritiska röster i civilsamhället politiseras och hotas”.

Undersökningar från CRD och Institutet för mänskliga rättigheter visar att vi rör oss i en odemokratisk riktning och att våra demokratiska grundprinciper hotas.

De indragna bidragen innebär att fredsorganisationerna inte längre kan göra studie-, och utlandsresor tex till FN för att bevaka nedrustningsförhandlingar eller för att besöka andra länder, förklarar Andersson.

Det betyder att fredsorganisationer och fredsjournalister från tex NewsVoice kan behöva utländsk sponsring för att kunna göra utlandsreportage, som exempelvis NewsVoice resa till och efterrapportering om Kina, ett land som en aggressiv Västallians nu höjer rösten emot.

Josefin Lind, Malin Nilsson och Kerstin Bergeå.
Josefin Lind, Malin Nilsson och Kerstin Bergeå. Foton: Kim Richter (montage: NewsVoice)

Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå säger att regeringens förklaring att bidragen dras in är diskutabla. Utrikesminister Tobias Billström påstår att de indragna bidragen handlar om att ”renodla” FBA:s verksamhet. Bergå köper inte den förklaringen, enligt Syre.

Frågan vi på NewsVoice ställer oss är om bidragen från Utrikesdepartementet även dras in till NATO-smedjan Atlantic Council som varje år för miljonbidrag till sin verksamhet.

NewsVoice skrev i fredags om att Amineh Kakabaveh, tidigare politiker i Vänsterpartiet, ifrågasätter att Utrikesdepartementet sedan 2013 ger bidrag till den neokonservativa NATO-smedjan Atlantic Council. Dåvarande utrikesminister Ann Linde avfärdade kritiken. Hur skulle Tobias Billström svara på frågan om han fick den idag? Svarar han att tankesmedjan arbetar för fred?

Så här kommenterade Kerstin Bergå till tidningen Syre:

”Hela myndigheten [FBA] kom till för att jobba fredsbyggande och det är något som de här 18 organisationerna gör. Om man verkligen går på den linjen är det jättekonstigt att man drar in stödet för oss.

Vi menar att det är viktigt för en stat som har våldsmonopol att det finns ett kritiskt och levande civilsamhälle, vi har partistöd och mediestöd, vissa funktioner behöver ju stöd. Om man ska göra en sådan här omläggning till fredsorganisationer hade man åtminstone kunnat göra en utfasning och gett oss tid.

Nu blev det väldigt chockartat. Vi ser det som en attack mot de kritiskt granskande röster som vi faktiskt är. Men vi kommer inte låta oss tystas”.

Josefin Lind på Svenska Läkare Mot Kärnvapen (SLMK) säger till Syre att hon inte kan se det som annat än att de vill tysta röster, att de inte vill ha varken kritik eller dialog:

”Det är ett extremt uttryck för ointresse, speciellt eftersom vi inte får några svar från utrikesministern. Bara över en natt hade de plötsligt inte utlyst bidragen, och på ett halvår har vi inte fått några svar.”

Lotta Sjöström Becker på Kristna freds, som förlorade ett verksamhetsstöd på 2,1 miljoner skriver i en artikel i Dagen:

”Vi är många inom civilsamhället som står inför svåra ekonomiska utmaningar på grund av att regeringen avslutar stöd utan dialog och utan möjlighet till konstruktiv omställning. Det är dåligt och destruktivt”.

Representanterna från de olika fredsrörelserna är inne på att det enbart är den militära diskursen om avskräckning som gäller i Sverige i dag.

Malin Nilsson som är generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, säger till Syre att Sverige har lämnat debatterna bakom sig och blivit ett land där avvikande åsikter inte tillåts när det gäller säkerhetspolitik.

Situationen för de fredsbevarande verksamheterna i Sverige kommer att få det ännu tuffare, tror de intervjuade personerna i artikeln i Syre. Den 19 mars läggs en proposition fram med rubriken ”Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället” om ändrade demokrativillkor.

Bakgrunden är att Regeringen plötsligt anser att villkoren för stöd uppfattas som otydliga, inte är enhetliga för samtliga bidragsgivande myndigheter och att vissa trossamfund kanske inte anses leva upp till ”demokratiska värderingar”. Här åsyftas extremistiska åsikter. Socialminister Jakob Forssmed är en av de drivande politikerna.

Agneta Norberg | Fotograf okänd
Agneta Norberg,  Fotograf okänd

Fallet Agneta Norberg – Kritik mot en försvarsminister kan leda till att en fredsförening hotas med indraget bidrag

Vad menas med extremistiska åsikter? NewsVoice intervjuade fredsveteranen Agneta Norberg i september 2023. Norberg uteslöts 2023 i snabb följd ur flera fredsgrupper.

“I förrgår [augusti 2023] fick jag ett telefonsamtal från Kvinnor för Fred [KFF] – en organisation som jag var med och bildade 1980. Beskedet var att jag var utesluten ur organisationen. Skäl angavs inte men jag vet att de hotats med att inte få organisationsbidrag om de inte såg över sin medlemslista. Mitt namn hade nämnts”.

Så frågan är vad Norberg sagt som skulle ha lett till att hon uteslöts?

Det visade sig att KFF fått besök av Jämställdhetsmyndigheten som undersökt om föreningen uppfyller demokrativillkoren för att ta emot sitt “bidrag till kvinnors organisering”.

Jämställdhetsmyndigheten ansåg att medlemmen Agneta Norbergs “extrema åsikter” var problematiska och att Norberg var föremål för en utredning, skriver Britta Ring, en medlem i KFF.

Norberg skulle ha sagt något ofördelaktigt om den dåvarande försvarsministern. Man beslutade om att begära ut konkreta exempel på Norbergs uttalande samt en förklaring till varför Agnetas privata åsikter skulle blandas in i motiven för KFFs tilldelning av ekonomiska bidrag.

Britta Ring skriver avslutningsvis i sin text på Facebook:

”…om så vore att Agneta sagt något kritiskt eller rentav elakt om försvarsministern (vilket hon själv inte har något minne av) så är det en demokratisk rättighet att kritisera ministrar och förklara dem fullständigt odugliga om man anser det.”

NewsVoice vet inte vilka svar som KFF fick av myndigheten, men Agneta Norberg blev utesluten. Trots att föreningen uteslöt en av Jämställdhetsmyndigheten oönskad medlem förlorade KFF ändå hälften av bidragspengarna för 2023.

Jämställdhetsmyndigheten skriver på sin hemsida den 1:a februari 2024 att myndigheten beslutat att Kvinnor för Fred ska återbetala 208.693 kronor. Det handlar om pengar som betalats ut som statsbidrag för 2023 på totalt 417.925 kr.

Vi kan gissa att den osynliga handen som får Regeringen och myndigheterna att åderlåta fredsrörelsen i Sverige har ett namn. Kan det vara NATO?

 

Relaterat


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Tags: Fredsarbete