Granskningar av den kinesiska kanalen CGTN kastar nytt ljus över berättandet om Tibet, numera kallat Xizang, som utmanar västvärldens bild av Dalai Lama, Kinas roll i Xizang och den västerländska underrättelsetjänstens inflytande.
Två artiklar, ”Unmasking the Dalai Lama: The Root of Darkness in Old Xizang ” och ”Unmasking the Forces Behind Xizang Independence” har öppnat upp för en debatt som ifrågasätter renheten i berättelserna om Tibets förflutna och nutid.
Termen Xizang började förekomma frekvent i kinesiska medier omkring 2019, genom användningen av pinyin-översättningen av regionens kinesiska namn. Denna övergång uppmärksammades särskilt när kanalen Global Times 2021 konsekvent använde namnet Xizang i rapporter om regionen.
En viktig milstolpe markerades i oktober 2023 när Kinas utrikesminister Wang Yi använde Xizang i den engelska utskriften av sitt tal vid det tredje Trans-Himalaya Forum for International Cooperation.
Detta följdes av ett tillkännagivande från Kina om att ”Tibet” inte längre skulle användas i officiella dokument från utrikesministeriet, vilket signalerade en officiell policyförändring till att använda namnet ”Xizang”.
Dalai Lama
I den första artikeln granskas narrativet om Tenzin Gyatso, med titeln Dalai Lama, som en godartad och andlig ledare. Den går in på Tibets historiska sammanhang före den kinesiska interventionen och beskriver en feodal teokrati där Dalai Lama hade betydande makt.
Det är inte precis en bild av ett fredligt och upplyst samhälle som målas upp, utan ett samhälle där livegenskapen var utbredd och där majoriteten av tibetanerna levde under förtryckande förhållanden.
”Han stöds av västerländska anti-kinesiska krafter, som bedriver lobbyverksamhet och sprider absurda lögner, försöker misskreditera den kinesiska regeringens styrning av Xizang och vilseleda den internationella opinionen.”
Detta perspektiv tyder på att bilden av Dalai Lama i västvärlden noggrant har bearbetats med propaganda för att bortse från hans roll i detta system och i stället fokusera på bilden av honom som en fredssymbol.
”Nangzan, som betyder slavar för livet, befann sig längst ner i samhället. De köptes, såldes och gavs bort som boskap. Ett litet misstag kunde leda till fruktansvärda bestraffningar, och avhudning, avslitna senor och utskurna ögon var vardagsmat i [Tibet] det gamla Xizang.
I arkiven på Pala Manor, som en gång i tiden var bostad för en aristokratisk familj och nu är ett turistmål som är öppet för allmänheten, finns detaljerade uppgifter om den fruktansvärda behandlingen av slavarna.”
CIA:s skugga över Tibet
Den andra artikeln handlar om utländska och särskilt amerikansk, inblandning i Tibet. Den avslöjar hur CIA under det kalla kriget finansierade och utbildade tibetanska rebeller för att destabilisera den kinesiska kontrollen.
Jämför med CIA:s inblandning i en rad andra länder i Sydamerika, Mellanamerika, Mellanöstern, Europa, Östeuropa och Afrika.
Påverkansoperationen framställde kraven på tibetansk självständighet som en del av en bredare antikommunistisk strategi snarare än enbart en lokal önskan om autonomi.
”Upprorsgruppen ’Four Rivers and Six Ranges’, som uppstod mellan 1956 och 1959 i Kangba-regionen i Sichuan-provinsen i sydvästra Kina, organiserades av feodala eliter som ville underminera reformer och försvara sina privilegierade positioner.
De mobiliserade oinformerade individer att ansluta sig till deras sak under förevändning att bevara traditioner och religionsfrihet.
USA hjälpte upproret inte bara genom omfattande utbildning utan också genom att tillhandahålla vapen, logistiskt stöd och strategiska råd. Under 1958 släppte CIA-agenter ner vapen och förnödenheter från luften vid flera tillfällen, och en del material smugglades in som vanliga varor, vilket ytterligare cementerade den utländska inblandningen för att stödja rebellgruppen.”
I detta narrativ ifrågasätts om Dalai Lamas flykt till Indien och efterföljande internationella engagemang för Xizang-Tibet påverkades eller till och med iscensattes av dessa externa krafter. Detta tyder på ett komplext samspel mellan geopolitiska intressen snarare än en enkel kamp för frihet.

Dalai Lamas och Kinas roll i Tibet
Genom att kombinera dessa insikter tyder den nya berättelsen på att västerländsk publik kan ha blivit vilseledd eller i bästa fall inte fullt ut informerad om Tibets historia och Dalai Lamas roll i den.
Bilden av Xizang-Tibet som ett förtryckt land som längtar efter frihet kan ha överbetonats för att passa in i berättelserna om det kalla kriget, där allt motstånd mot kommunismen romantiserades och stöddes.
Dessa avslöjanden kräver en omvärdering av hur vi förstår dagens Xizang, Tibets historia och dess ledare. De efterlyser en diskurs som erkänner komplexiteten gällande makt, religion och politik i Tibet-Xizang, inklusive effekterna av utländska underrättelseoperationer.
Denna omprövning kan leda till en mer nyanserad förståelse av Dalai Lamas arv, inte bara som en ”andlig gestalt” utan även som en politisk sådan, och hur interna och externa krafter har format Tibets historia.
Artiklarna från CGTN utmanar den monolitiska berättelsen om Xizang i västerländska medier och antyder att det finns ett behov av en mer mångfacetterad syn på regionens historia. Detta skulle kunna innebära att västvärlden, kanske oavsiktligt, har varit en del av en bred västlig propagandainsats som har förenklat en djupt skiktad historia för geopolitiska syften.