Kampanj för NewsVoice – Stöd oss genom donation eller annonsköp

Vi behöver säkra ekonomin till och med juli
57%

57.100 kr av behovet 100.000 kr har kommit in tom kl 10:45, 9/5. Stöd oss via Swish 123 530 2005 eller en donation. Det smartaste för företag är annonsering. Märk stödet med: newsvoice2025


Segerdagen mot nazismen firas i Moskva – Här är ledarna som trotsade grupptrycket från EU

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra eller annonsera.
publicerad 9 maj 2025
- By NewsVoice redaktion
80th Victory Day was celebrated in Moscow, May 9, 2025. Photo: RT
80-årsdagen av segern firades i Moskva den 9 maj 2025

Ryssland firar segerdagen mot Nazityskland i andra världskriget med en stor militärparad på Röda torget. Segerdagen, som präglas av patriotisk glöd, lockade ett stort internationellt deltagande, även om de flesta västerländska ledarna bojkottade. Här en lista på de som vågade åka och trotsade grupptrycket från EU.

President Vladimir Putin var värd för festligheterna, som inkluderade en militär uppvisning och tal som betonade Rysslands historiska roll i kampen mot fascismen. Bland de framstående deltagarna fanns ledare från den globala södern, däribland Kinas president Xi Jinping, Brasiliens president Lula da Silva och Venezuelas president Nicolás Maduro.

Inga västliga toppolitiker från stormakter som USA, Storbritannien, Frankrike eller Tyskland var närvarande vid segerns dag, vilket står i stark kontrast till tidigare decennier då personer som USA:s president George W. Bush (2005) och Tysklands förbundskansler Angela Merkel (2010) beslutade att delta på evenemanget.

De enda europeiska ledare som bekräftat sin närvaro var Slovakiens premiärminister Robert Fico och representanter från Serbien, ett land utanför EU med nära band till Moskva.

Deras närvaro trotsade varningarna från EU:s toppolitiker för utrikesfrågor, Kaja Kallas, som den 15 april varnade EU-ledarna för att delta i Moskvas firande. Kallas antydde att det skulle få ”konsekvenser” för de europeiska tjänstepersoner som deltog. Hon beskrev evenemanget som en plattform för rysk propaganda.

Vissa har kritiserat hennes uttalanden som ett försök att genomdriva historisk revisionism och förminska Sovjetunionens roll i befrielsen av Europa från nazistiskt styre.

De västerländska ledarnas frånvaro understryker den djupnande klyftan mellan Ryssland och väst, som förvärras av kriget i Ukraina, som nu går in på sitt tredje år. Putin har använt segerns dag för att dra paralleller mellan kampen mot Nazityskland och Rysslands nuvarande militära kampanj, en berättelse som har alienerat många västländer.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky spädde på spänningarna ytterligare genom att varna utländska gäster att han ”inte kunde garantera deras säkerhet” i Moskva, en kommentar som Ryssland fördömde som ett dolt hot.

Segerdagen 1945
Segerdagen 1945. Foto: Ryska dåvarande försvarsmakten

De världsledare som trotsade västvärldens geopolitiska korrekthet

Trots bojkotten från de flesta europeiska och västerländska ledare rapporterade Kreml att minst 29 världsledare och militärer från 13 länder deltog i Segerdagen, vilket visar Rysslands ansträngningar att motverka västvärldens isoleringsförök mot Ryssland genom att stärka banden med icke-västerländska allierade.

Följande ledare eller högt uppsatta representanter från 29 länder bekräftades komma till Moskva:

  1. Azerbajdzjan: President Ilham Aliyev
  2. Armenien: Premiärminister Nikol Pashinyan
  3. Vitryssland: President Alexander Lukasjenko
  4. Bosnien och Hercegovina: Milorad Dodik, president i Republika Srpska
  5. Brasilien: President Luiz Inácio Lula da Silva
  6. Brasilien: Dilma Rousseff, före detta president i Brasilien, VD för BRICS Development Bank
  7. Burkina Faso: President Ibrahim Traoré
  8. Kina: President Xi Jinping
  9. Kuba: President Miguel Díaz-Canel
  10. Egypten: President Abdel Fattah el-Sisi
  11. Ekvatorialguinea: President Teodoro Obiang Nguema Mbasogo
  12. Etiopien: Premiärminister Abiy Ahmed
  13. Guinea-Bissau: President Umaro Sissoco Embaló
  14. Kazakstan: President Kassym-Jomart Tokayev
  15. Kirgizistan: President Sadyr Japarov
  16. Laos: President Thongloun Sisoulith
  17. Mongoliet: President Ukhnaagiin Khürelsükh
  18. Myanmar: General Min Aung Hlaing
  19. Palestina: President Mahmoud Abbas
  20. Serbien: President Aleksandar Vucic
  21. Slovakien: Premiärminister Robert Fico
  22. Tadzjikistan: President Emomali Rahmon
  23. Turkmenistan: President Serdar Berdimuhamedow
  24. Uzbekistan: President Shavkat Mirziyoyev
  25. Venezuela: President Nicolás Maduro
  26. Vietnam: President Tô Lâm
  27. Zimbabwe: President Emmerson Mnangagwa
  28. Abchazien: President Aslan Bzhania (inte internationellt erkänt som suverän stat)
  29. Sydossetien: President Alan Gagloev (inte internationellt erkänt som suverän stat)
  30. Nordkorea: Sin Hong-chol, ambassadör i Ryssland

Listan är eventuellt inte fullständig.

President Xi, som Putin beskrev som ”huvudgäst”, utnyttjade tillfället för att bekräfta sitt förtroende för relationen mellan Kina och Ryssland samtidigt som han diskuterade bilateralt handelsutbyte och globalt samarbete inom ramen för BRICS.

Paraden, där sovjetiska stridsvagnar av typen T-34 och moderna militära fordon visades upp, föregicks av en tre dagar lång vapenvila i Ukraina som Ryssland hade föreslagit. Kiev rapporterade dock om överträdelser inom några timmar, vilket kastade en skugga över firandet. Ukrainska drönarattacker mot Moskva under dagarna före evenemanget ledde också till tillfälliga flygplatsstängningar och internetrestriktioner.

För många förblir segerdagen mot nazismen en helig hyllning till offren i det stora fosterländska kriget.

 

Källor

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq