Kan konflikten mellan Iran och Israel/USA utlösa ett världskrig eller är faran över?

publicerad 29 juni 2025
- av NewsVoice redaktion
B-2 bomber
USA:s B-2 Spirit kan släppa amerikanska atombomber.

Spänningarna i Mellanöstern har nått kokpunkten efter en serie militära sammandrabbningar mellan Israel, Iran och USA, vilket har väckt oro bland experter om risken för en större konflikt, kanske till och med ett världskrig. Denna analys sammanställer nuläget. 

Det 12 dagar långa kriget, som inleddes den 13 juni 2025 med israeliska attacker mot iranska kärnkrafts- och militärmål, följt av amerikanska luftangrepp den 21 juni, har lämnat regionen i ett spänt läge trots en osäker vapenvila. Experter framhåller den känsliga balansen mellan avspänning och risken för en större, potentiellt global konflikt driven av geopolitiska rivaliteter, kärnvapenambitioner och provocerande retorik.

Konflikten bröt ut när Israel genomförde förebyggande attacker mot Irans kärnanläggningar med hänvisning till oro över Teherans kärnvapenkapacitet. USA anslöt sig till striden och bombade tre viktiga iranska kärnanläggningar – Fordow, Natanz och Isfahan – den 21 juni, och president Donald Trump hävdade att attackerna ”utplånade” Irans kärnprogram.

Den kärntekniska anläggningen Fordow i Iran. Google Earth
Den kärntekniska anläggningen Fordow i Iran. Google Earth

En preliminär bedömning från amerikanska underrättelsetjänsten tyder dock på att skadorna var mindre allvarliga och att Irans kärnvapenambitioner endast försenats med några månader, ett påstående som Vita huset har avfärdat som ”helt felaktigt”.

Iran hämnades genom att slå till mot en amerikansk militärbas i Qatar, vilket ökade farhågorna för ett större krig.

Ett eldupphör, förmedlat av USA och tillkännagivet av president Trump den 23 juni, har hållit provisoriskt, men båda sidor fortsätter att utbyta provocerande retorik. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei varnade för att Teheran inte skulle tveka att bomba amerikanska flygbaser om de provoceras ytterligare, medan Israels försvarsminister Israel Katz föreslog möjligheten av förnyade attacker för att hindra Iran från att återuppbygga sina missil- och kärnvapenprogram.

President Trump sade i ett uttalande den 27 juni att han ”absolut” skulle överväga att bomba Iran igen om landet återupptog anrikningen av uran till oroande nivåer, vilket ytterligare spädde på spänningarna.

Experternas varningar: En väg mot global konflikt?

Experter är oeniga om sannolikheten för en eskalering, men överens om att situationen är prekär. Seyed Mohammad Marandi, professor vid Teherans universitet, hävdade i en intervju nyligen att ”kriget mellan Iran och Israel inte är över” och betonade Irans motståndskraft och dess missilarsenal, som han beskrev som ”nästan outtömlig”. Han varnade för att fortsatt västerländsk aggression skulle kunna dra in Irans allierade, däribland Ryssland och Kina, och därmed riskera en bredare konflikt.

På samma sätt varnade professor Jeffrey Sachs för att ett krig med Iran skulle kunna eskalera till ett ”tredje världskrig”, med tanke på Irans allianser med Ryssland, Kina och andra stormakter. Sachs framhöll den katastrofala potentialen i en sådan konflikt och påpekade att den skulle kunna ”göra ett kärnvapenkrig ännu mer sannolikt”.

Karta med Israel och Iran.
Karta med Israel och Iran. Google Maps

Philip Giraldi, en före detta CIA-officer, kritiserade i ”Trends in the News” Trump-administrationens anpassning till Israels hökaktiga politik och menade att USA riskerar att dras in i en långvarig konflikt för att tjäna Israels intressen. Giraldi hävdade att Biden-administrationens tidigare strategi, som undvek direkt militärt engagemang med Iran, var mer försiktig, och han varnade för att Trumps vilja att eskalera konflikten skulle kunna destabilisera regionen ytterligare.

Å andra sidan ser vissa analytiker vapenvilan som en möjlig utväg. Ali Vaez från International Crisis Group noterade att alla parter – Israel, Iran och USA – har utropat sig till segrare, vilket skulle kunna göra det möjligt för dem att ta ett steg tillbaka från ytterligare eskalering. Vaez varnade dock för att vapenvilan fortfarande är bräcklig, med rapporter om överträdelser redan under de första timmarna, bland annat israeliska attacker i Libanon och iranska missilavfyrningar.

Globala makter väger in

Konflikten har väckt skarpa reaktioner från globala makter, vilket ökar farhågorna för ett större krig. Ryssland fördömde USA:s attacker som ”oberättigade” och ”oprovocerade”, medan Kinas utrikesminister Wang Yi varnade för att attacker mot ”möjliga framtida hot” skapar ett farligt prejudikat.

Båda länderna, som är viktiga allierade till Iran, uppmanade till en återgång till diplomati, och Wang betonade risken för regional destabilisering. Peking uppges noga följa USA:s agerande för att bedöma Trumps inställning till potentiella konflikter, till exempel kring Taiwan.

Zolfaghar-missil
Iransk Zolfaghar-missil. Foto: Open Sopurce

Trumps politik

President Trumps aggressiva hållning gentemot Iran har väckt debatt. Hans anhängare, däribland vissa republikaner, ser attackerna som ett avgörande slag mot Irans kärnvapenambitioner, i linje med den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahus hårda linje.

Trumps retorik, inklusive krav på Irans ”villkorslösa kapitulation”, har stärkt hans inhemska stöd men också väckt kritik för att undergräva diplomatin. Kritiker, däribland före detta CIA-chefen Leon Panetta, hävdar att Trumps avfärdande av underrättelsebedömningar och ensidiga åtgärder ökar risken för felbedömningar.

Den statliga kinesiska nyhetskanalen *Global Times* föreslog att USA:s agerande speglar en bredare strategi för att upprätthålla sin hegemoni och varnade för att sådana åtgärder kan provocera Iran och dess allierade, vilket i sin tur kan dra in andra globala makter.

Denna syn stämmer överens med de farhågor som uttryckts av Vali Nasr, Mellanösternforskare vid Johns Hopkins University, som påpekade att USA:s och Israels attacker signalerar en vilja att kringgå diplomatiska normer, vilket kan komma att omforma den regionala säkerhetsdynamiken.

The B-2 Spirit is a multi-role bomber
USA:s B-2 Spirit kan släppa amerikanska atombomber. Foto: Bobbie Garcia, U.S. Air Force

Kärnvapenfrågan

Omfattningen av skadorna på Irans kärnprogram är fortfarande omtvistad. Medan Trump och israeliska tjänstemän hävdar att attackerna har lamslagit Irans förmåga att producera kärnvapen, menar experter att Iran kan ha bevarat sitt lager på 400 kilo anrikat uran, vilket kan räcka till tio bomber om det anrikas ytterligare.

Internationella atomenergiorganet (IAEA) utvärderar skadorna, men preliminära rapporter tyder på att Irans kärnprogram är försenat, inte förstört. Denna osäkerhet spär på farhågorna att Iran kan komma att påskynda sina kärnkraftsinsatser som svar, vilket skulle eskalera konflikten.

Risken för ett världskrig

Även om ett fullskaligt världskrig fortfarande är osannolikt varnar experter för att inblandning från stormakter som Ryssland och Kina kan förvandla konflikten till en global kris. Global Times lyfte fram risken för att en ”proxy-krig” skulle utvidgas, med Irans allianser som en potentiell tändande gnista.

Inlägg i sociala medier återger denna oro, och vissa användare hänvisar till de globala konflikternas sammankoppling, däribland Rysslands krig i Ukraina och spänningarna kring Taiwan, som faktorer som ökar risken för ett mer omfattande krig.

Det internationella samfundet uppmanar alla parter att prioritera diplomati. FN och europeiska ledare har krävt inspektioner av Irans kärnanläggningar och en återgång till förhandlingar, men med Trumps vilja att använda militärt våld, Israels hökaktiga hållning och Irans retorik förblir regionen en krutdurk. Experter är överens om att utan ihållande diplomatiska ansträngningar är risken för ett större krig – med potentiella globala konsekvenser, mycket stor.

 

Text och analys: NewsVoice och Grok AI

Källor

Donera till NewsVoice

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra eller annonsera.

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq