I Sverige cirkulerar en uppfattning bland journalister, medborgare och politiker att Kina är en diktatur, men i princip ingenstans i det svenska mediala landskapet och i debatten har Kina fått möjlighet att beskriva Kinas politiska system. Är det inte rimligt att representanter från Kina får den möjligheten? Det anser jag och därför bad jag om en intervju med Kinas ambassadör i Sverige. Torbjörn Sassersson, redaktör
Torbjörn Sassersson och Christian Pavón från NewsVoice intervjuade – i del tre av serien – Cui Aimin, Kinas ambassadör i Sverige, om Kinas demokratiska politiska system och hur västerlänningar bättre kan förstå Kina som nation och dess politiska system i jämförelse med Västs.
T. Sassersson: Låt oss gå över till Kinas utveckling. Jag har gjort fyra resor till Kina den senaste tiden. Jag har lärt mig mycket och det är fantastiskt att se hur ni har utvecklat landet, dess infrastruktur, bostäder och allt annat. Så jag undrar vad denna utveckling har betytt för arbetarklassen som har byggt upp allt?
Jag är medveten om att Kinas ledning har en mycket positiv syn på sina arbetare. Ni värdesätter arbetarna eftersom de bygger upp allt. Hur har de gynnats av detta? Jag skulle också vilja fråga om levnadsstandarden. Kan ni berätta lite om hur Kina arbetar med moderniseringen?
Cui Aimin: Jag tror att din fråga har att göra med Kinas sociala system och utvecklingsmodell. President Xi Jinping har betonat att folkets välfärd är av största vikt i Kinas modernisering, och allt arbete som Kinas kommunistiska parti och regeringen gör syftar till att människor ska få ett lyckligare liv.
Detta viktiga uttalande återspeglar ett utmärkande drag i den kinesiska moderniseringen. Sedan Folkrepubliken Kina grundades har vi arbetat kontinuerligt för att förbättra människors välbefinnande, och positiva framsteg har gjorts. Vi gör allt för att se till att resultaten av Kinas ekonomiska och sociala utveckling kommer vanliga människor till del.
Vi har till exempel arbetat för att öka inkomsterna för stads- och landsbygdsbefolkningen och förbättrat människors levnadsstandard. Tidigare var människor tvungna att oroa sig för vad de skulle äta och klä sig i. Nu har vi utrotat den absoluta fattigdomen och Kina har blivit ett måttligt välmående samhälle i alla avseenden.

Sedan vi gick in i den nya eran har Kina utvecklat sin infrastruktur, förbättrat den industriella strukturen, ökat sysselsättningen och stärkt det sociala omsorgssystemet. Ett nytt kapitel skrivs i Kinas högkvalitativa utveckling. För det första har sysselsättningen varit stabil under lång tid.
Kina har infört en strategi som prioriterar sysselsättning, tillsammans med olika stödåtgärder. Här är en siffra som jag vill dela med er: Kina har skapat mer än 13 miljoner jobb i städerna under flera år i rad. Det är ingen liten siffra, inte ens för ett stort land med en stor befolkning. Vi kallar detta, tillräcklig sysselsättning. Sysselsättningen har effektivt säkerställt folkets välfärd och landets ekonomiska utveckling.
För det andra har inkomsterna för stads- och landsbygdsbefolkningen ökat avsevärt. Inkomstfördelningen är själva grunden för människors välfärd och det mest direkta sättet att förmedla utvecklingsresultaten till befolkningen.
Vi behåller fördelning efter arbete som huvudsaklig princip, men vid sidan av detta finns flera andra former av fördelning. Vi har också inrättat ett samordnat och kompletterande system som integrerar primärfördelning, omfördelning och tertiär fördelning.
För det tredje har människors levnadsstandard förbättrats avsevärt. Vi har gjort allt som står i vår makt för att leverera högre kvalitet och mer varierade tjänster till vår befolkning. Kina har etablerat världens största utbildningssystem, socialvårdssystem och folkhälsosystem.
Jag anser att inkomst inte är det enda måttet på om ett lands befolkning är lycklig eller inte. Andra faktorer spelar också in, till exempel om inkomstfördelningen är rättvis och rimlig, om de sociala tjänsterna är tillräckliga och om utvecklingen motsvarar människors förväntningar.
Med hänsyn till alla dessa faktorer lever det kinesiska folket ett lyckligt liv, men vi kan också se att det fortfarande finns en klyfta mellan Kina och de europeiska länderna, liksom USA. Kina har fortfarande en lång väg att gå för att komma ikapp dessa länder.

Kinas politiska system är annorlunda
T. Sassersson: Jag har en fråga om Kinas demokratiska politiska system. På vilket sätt kan det kinesiska folket påverka och delta i den politiska processen och ställa sina politiker till svars och hur är det kinesiska politiska systemet uppbyggt ur ett demokratiskt perspektiv?
Cui Aimin: Frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är mänsklighetens gemensamma strävanden, och ett lands politiska system bör vara anpassat till dess egna nationella förhållanden.
Vi har utvecklat en folkdemokrati som omfattar hela processen, en form av demokrati som integrerar alla demokratiska element, process och resultat, formella och materiella aspekter, direkta och indirekta aspekter, samt folkdemokrati och statens vilja.
Folkets demokrati under hela processen är integrerad i alla aspekter av Kinas politiska och sociala liv. Den omfattar alla aspekter av den demokratiska processen och alla sektorer av samhället. Det är en verklig demokrati som fungerar och en demokrati som är bäst anpassad till Kinas nationella förhållanden. Den representerar också Kinas bidrag till att berika mänsklighetens politiska civilisation.
Varje mars månad håller Kina de Två Sessionerna, som fungerar som ett viktigt fönster för omvärlden att observera hur folkets demokrati under hela processen fungerar i praktiken.
På årets Två Sessioner deltog nästan 3000 NPC-ledamöter och mer än 2000 CPPCC-medlemmar från olika sektorer, och de representerar folkets röst på den högsta nivån för överläggningar om statliga angelägenheter och införlivar folkets idéer och ambitioner i den övergripande utformningen av den nationella utvecklingen.
Vid årets Två Sessioner lade statsrådet fram sin rapport om regeringens arbete. Inför rapporten samlades nästan 4000 förslag och över två miljoner åsikter kom in via internet i syfte att på ett så omfattande sätt som möjligt samla kollektiv visdom och representera folkets vilja.
Efter att de två sessionerna avslutats arbetar regeringsdepartementen med att genomföra de uppgifter som fastställts i regeringsrapporten. Detta är en fullständig process av opinionsinsamling, samråd och genomförande.
Kinas folkdemokrati, som omfattar hela processen, skiljer sig från andra länders demokratiska modeller och har sina egna särdrag. Så länge ett lands befolkning stöder ett system där de kan delta i förvaltningen av statliga angelägenheter, bör det systemet erkännas som en bra modell.
Relaterat (SvD Näringsliv, 2014): Kinas styrelseskick kan inspirera fler tillväxtländer
Om landets utveckling uppfyller befolkningens behov och förväntningar och bidrar till global utveckling, bör det också respekteras och välkomnas av andra länder. Enligt opinionsundersökningar som Harvard University har genomfört under många år i rad är det kinesiska folket mycket nöjt med Kinas samhällssystem och sin egen livssituation.
T. Sassersson: Ytterligare en fråga: Jag tror att du nämnde att två miljoner åsikter hade samlats in. Hur samlades dessa åsikter in? Samlades de in online? I så fall verkar det finnas en parallell till systemet med direktdemokrati i Schweiz. Är dessa två system likartade på något sätt? De har en form av direktdemokrati genom omedelbar omröstning.
Cui Aimin: Varje lands system är utformat efter landets egna nationella förhållanden. Schweiz, som är ett utvecklat land med en relativt liten befolkning [9 miljoner invånare] , är förmodligen väl lämpat för direkt demokrati och direkta val.
Men för ett stort land som Kina, med en befolkning på 1,4 miljarder, är direkta val på alla nivåer inte genomförbara. Kina har för närvarande [ändå] ett system som kombinerar direkta och indirekta val. I landsbygdsområden och på lokal nivå är direkta val vanligt förekommande. På grundval av dessa direkta val väljs representanter på högre nivå genom indirekta val.
Detta tillvägagångssätt är väl anpassat till Kinas nationella förhållanden, och erfarenheten har visat att det är en modell som fungerar effektivt. Den kinesiska regeringen har olika kanaler och metoder för att förstå och ta till sig den allmänna opinionen, precis som i många andra länder.
Internet är en av dessa kanaler och också en av de mest använda.
T. Sassersson: Jag vill tillägga att det verkar som om västerländska medier och politiker inte är medvetna om hur systemet [i Kina] fungerar, så varför fortsätter de att framställa Kina som odemokratiskt? Varför tror du att västerländska medier framställer Kina på det sättet? Är det bara för att de inte förstår systemet, eller är det något annat?
Cui Aimin: Det finns flera orsaker till detta fenomen. Vissa människor har helt enkelt inte tillräcklig kunskap om Kinas demokrati, medan andra medvetet väljer att ignorera Kinas framsteg och försöker smutskasta och diskreditera landet.
Som jag tidigare betonat är demokrati en gemensam värdering för mänskligheten, och det är inte en privilegium förbehållet ett fåtal. Varje land har sin egen demokratimodell, anpassad efter sina unika nationella förhållanden. Det finns ingen universellt tillämplig modell för ett politiskt system. Inget land kan diktera normer för demokrati eller påtvinga andra sitt eget politiska system, och än mindre använda demokrati som ett verktyg för att undertrycka andra.
Demokrati finns i olika former, och det finns ingen universallösning. Det vore i sig odemokratiskt att mäta olika politiska system med samma måttstock eller att granska olika politiska civilisationer utifrån ett enda fast perspektiv.
Demokrati byggs alltid upp och utvecklas mot bakgrund av ett lands specifika historiska bakgrund och nationella verklighet. Varje lands demokrati har sina egna särdrag. Vi anser att medlemmarna i det internationella samfundet bör föra en dialog och utbyta erfarenheter om demokrati på grundval av jämlikhet och ömsesidig respekt, så att vi på detta sätt kan bidra mer till mänsklighetens framsteg.
T. Sassersson: När jag besökte Kina fick jag veta att Kina har nio partier. Det är inte bara ett enda parti. När jag hörde om detta förstod jag att människor i Väst inte vet att det finns ytterligare åtta partier som hjälper KKP att fatta beslut, medan KKP är den instans som fattar de slutgiltiga besluten.
Som i alla regeringar finns det alltid en central instans som i slutändan måste fatta besluten. Kan du säga något om nio-partisystemet och hur de åtta partierna förhåller sig till KKP?
Cui Aimin: Kina upprätthåller ett system med multipartisamarbete och politisk konsultation under ledning av KKP. KKP:s ledarskap är inskrivet i Kinas konstitution. Detta system har stöd och uppbackning från det kinesiska folket och accepteras och erkänns även av de andra politiska partierna i Kina.
I Kinas politiska system accepterar andra politiska partier frivilligt KKP:s ledarskap och på den grunden deltar de aktivt i konsultationer och överläggningar om statliga angelägenheter. De kommer med idéer, ger förslag och spelar en aktiv roll i den nationella styrningen. Detta system är en viktig del av socialismen med kinesiska särdrag.
Vissa människor anser att maktskifte mellan politiska partier är det mest demokratiska systemet. Jag anser dock att det inte är partibyte som avgör om ett partis styrning är demokratisk, utan hur effektiv och inkluderande styrningen är.
De västerländska politiska systemen är inte perfekta. Det system där partier turas om att regera garanterar inte nödvändigtvis demokrati för folket. Vissa betraktar Kina som ett så kallat auktoritärt land eftersom de ser att endast ett parti regerar.
Men jag vill betona att Kina är ett stort land med betydande regionala skillnader. Det regerande partiet måste vara mycket inkluderande, proaktivt och kapabelt att balansera olika behov och intressen.
Det finns stora skillnader mellan Kinas regioner, sociala grupper och etniska grupper, men vi hanterar dem väl. Detta visar att Kinas politiska partisystem är både välkommet och effektivt. Som kineser kan vi känna de konkreta fördelar som Kinas kommunistiska partis enastående ledarskap har medfört för folket.
T. Sassersson och Christian Pavón: Tack så mycket för intervjun, herr ambassadör.
Samtliga delar av intervjun på den kinesiska ambassaden i Stockholm:
- Kina och Sverige har tillsammans en stor potential inom utveckling av grön teknik
- Diplomat: Ostindiefararen Götheborg var ett av de första fartygen som bedrev sjöhandel med Kina
- Så här fungerar Kinas folkliga politiska system
#Kinas politiska system

Torbjörn Sassersson grundade NewsVoice 2011. Stöd hans arbete genom en
